Den brutala inflationstakten ställer till det för skogsbruket, och dess långa ledtider mellan avtal och avverkning.
De stora skogsägarföreningarna tvingas kompensera medlemmarna, och vissa typer av avverkning försöker man skjuta upp.
”Det här är inte hållbart på sikt”, säger Mellanskogs Matts Söderström till Di.
Hur kan det här vara ett verkligt problem för organisationer som direkt eller indirekt försörjer en industri med 20 till 50-procentiga vinstmarginaler i sin rörelseverksamhet? Det är ju inte så att skogsindustrin hållit igen med sina prisökningar på trävaror, massa, kartong och papper den senaste tiden för att minska inflationstrycket? Det självklara för skogsägarföreningarna borde väl vara att lägga på det som krävs på virkespriset för att kompensera för skogsägares och entreprenörers kostnadsökningar och sedan ta ut det av industrin, sIn egen eller den man säljer vidare till? Inte se det som att man "tvingas kompensera" sina medlemmar? Vad ska man annars med skogsägarföreningar till?
Flera av skogsbolagen har i sina Q1-rapporter räknat med ökade kostnader framgent för fiber (virke), transporter, kem och energi men de räknar med att kunna kompensera för merkostnaderna genom prishöjningar.
Det borde vara en ren hygienfråga att både skogsägare och entreprenörer kompenseras fullt ut för sina ökade omkostnader för diesel, maskinkostnader mm. Utöver det finns det ett uppdämt behov av att få upp virkespriserna så att även skogsägare får del av den goda marknad som just nu råder för alla produkter som tillverkas av skogsägarnas skogsråvara.