Skogsnyheter

Gallringskatastrof även i Finland

14 inlägg 5292 visningar 6 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Gallringskatastrof även i Finland

Fredrik Reuter  
#753377 För breda stickvägar, för höga uttag och ojämnt uttag i gallringen. Har du hört det förut? Som du kanske vet så uppmärksammade vi detta fenomen för en tid sedan och ställde oss frågan om vi har en gallringskatastrof i Sverige. Finska tidningen Metsälehti visar nu på att en sådan katastrof (också?) kan finnas i Finland.

Vi har tidigare skrivit om den svenska gallringskatastrofen.

Enligt artikeln som är på finska så blir inte dagens gallringar i Finland optimalt utförda. Det är en medelbredd på stickvägar på nästan 5 meter och det är för tätt mellan stickvägarna. Detta gör att uttaget antingen blir för högt eller för ojämnt. Eller kanske både och. Anledningen tillskriver artikeln dagens skogsmaskiner som är framtagna för att vara effektiva och kunna hantera stora mängder virke så snabbt som möjligt. Detta gör att både skördaren och skotaren växer i storlek och det påverkar stickvägsbredder, avstånd mellan stickvägar, skador osv.

Huvudproblemet ligger dock inte i skogsmaskinernas storlek utan att en gallringsåtgärd är beståndsvårdande huggning. Tas för stora uttag så finns inte optimalt med trädmassa i beståndet för att få bästa möjliga tillväxt. Detta gör sedermera att den så ekonomiskt viktiga slutavverkningen får ett sämre netto. Helt enkelt för att står mindre volym per hektar.

Enligt artikeln i Metsälehti så skulle ett påslag på ersättningen för skogsentreprenörerna på upp till 40 kr/m3fub göra att mindre skogsmaskiner skulle kunna användas. Då kan stickvägarna hållas mindre och uttaget kan bättre optimeras för beståndet. Troligtvis blir också uttaget jämnare.

Situationen i Finland beskriver Markus Remes på Skogscentralen i Finland som vidrig enligt artikeln. Ett tekniskt problem med 5-metersvägar och 20 meter mellan vägarna är att stora delar av gallringsuttaget sker som tvingande uttag i vägarna. Skördaren måste alltså hålla igen och inte gallra enligt mallen mellan vägarna om beståndet ska klara gränserna i gallringsmallen.

Endast 1 av 5 av Skogscentralen inventerade gallringar klarade kraven i Finland ifjol. Vanligaste påpekandet vid inventeringen var för höga uttag. I Sverige gör inte Skogsstyrelsen längre gallringsuppföljning genom inventeringar. Senast de gjorde detta, 1998, var också utfallet att det gallrades för hårt i den svenska skogen.

Att komma till rätsida med denna skogsägarkatastrof kräver troligtvis i första hand ett skäligt och högre virkespris. Idag är det skogsindustrin som tar den absoluta majoriteten av vinsten vid en avverkning och de kommer inte ändra beteende själva. Något man också bör ha med sig är att skogsindustrin troligtvis också utnyttjar situationen och har kalibrerat sin industri på höga uttag i gallringen.

Å andra sidan är det skogsägaren som själv bestämmer över sin skog och enligt artikeln i Metsälehti är finska skogsentreprenörer inte främmande till att skaffa mindre skogsmaskiner för gallring. Troligtvis inte heller skogsmaskinstillverkarna som följer trenden och anpassar sitt utbud till marknaden.




   TS
Elmia
Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrof även i Finland Jag blev tvungen att

bgsentr  
#753384 Jag blev tvungen att byta till H8 och Malwa om jag inte skulle fått skogen fullständigt sönderhuggen.
Det är ganska kuperat och skogen växer förstås där man måste lägga vägen, det blir ganska stor skillnad om vägen ä 3 eller 5 meter.
Det kanske kostar mer per m3, men är det rätt sätt att räkna på en skogsvårdsåtgärd? Räkna hellre hektarkostnad.
Man kan naturligtvis inte ha kmlånga skotningsavstånd, men det ska man ju aldrig ha.
Om merkostnaden är 50:-/m3 och 40m3 uttag så blir det 2000:-/ha, ungefär vad merkostnaden är för att röja försent?
Och då har man förhoppningsvis fått ett genomgallrat bestånd med mindre potentiella stormluckor.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrof även i Finland

busholle  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#753386 Värdet av en förstagallring bör rimligen vara potentialen av det som står kvar med hänsyn tagen till nettointäkten för åtgärden. Om vi gallrar sönder skogen så finns risk för att värdet på kvarvarande skog blir så lågt att det totalt sett hade varit bättre ekonomi att låta skogen självgallra sig.

Det borde vara möjligt att hitta en modell för restvärdesvärdering av kvarvarande skog för att synliggöra förlusten av felaktiga åtgärder.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrof även i Finland

Vedproducent  
#753415 Ja vi gallrar sönder våra skogar och det är egentligen helt sjukt att vi gör så. Det går ju så bra att gallra med mindre maskiner och få ett jättemycket högre nettoinkomst i framtiden. Har själv gallrat 35 hektar nu sista 3 åren väldigt småskaligt. Värsta körskadorna är nog som på bilden och vägarna är inte större heller. Lite lera i granriset och då har jag kört ungefär 100 lass totalt på den basvägen under säsongen varav 43 lass sista 3 dagarna.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrof även i Finland

bengt.a  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#753423 Har sett flera från Finland som gallrar på Youtube, ibland så har man haft tanken om det jag ser är rätt. Så jag är inte förvånad.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrof även i Finland

rokon  
#753430 Det där med att gallra med mindre maskiner kan ni göra som inte har snödjup på 1,5 meter som vanligt förekommande en normalvinter, ingen entreprenör kan få en sådan maskin lönsam ens med önsketänkande i mina trakter, de tar sig ej fram under de långa vintrarna här.
Att jag själv länge gått i tankar på att köpa mig en Hypro 300 för första gallring när jag är klar med mina röjningar, är en annan femma, det är en fin maskin!
Har en MB Trac 680 som jag skall göra en del översyn på först men tanken i så fall att den skall få utgöra bärare.
Men jag blir allt mer tveksam pga mitt hälsoläge har reduserat min aqrbetsförmåga i hög grad, men lusten finnes ändå.

Sen förstår jag ej alls att så många har synpunkter på hur andra sköter sin skog och ur deras gallringsvägar ser ut.
Här uppe i norr är Ha priset lägre och därmed är det inte ovanligt med större skogshemman, större maskiner och mycket snö!
Mina rågångar är minst 4 meter breda, och gallringsvägarna minst 4,5 meter och det är jag nöjd med! Skog och träd finnes ändå så det räcker.
I Contortabestånden så låter jag nog självgallring råda tills slutavverkning, för upplega ställer till det om man gallrar, då toppskotten på grenarna håller fingerkrok och stadgar ogallrad Contorta, gallrar man så riskerar man att mycket faller ikull.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrof även i Finland

Bond.J  
#753443 Jag har gallrat flera bestånd där jag krävt både smala stickvägar och gallringsnetto. Det har gått bra varje gång, utom när jag skulle göra det i egen regi. Skördarföraren som jag lejde med en liten Rottne struntade antingen i vad jag sade eller fattade inte hur man gör. Det blev inget netto, då han vägrade att göra annan längd på massaveden än 4,5 meter med många grova toppar kvar och en låg medelstam som han vägrade att justera när jag skulle betala, dessutom blandade han alla sortiment i högarna, så skotningen blev en mardröm. Men fortfarande rimligt breda vägar.
2006 när jag gallrat några bestånd för andra gången och gjorde skogsbruksplan efteråt, hade jag i dessa 40 åriga tallbestånd med T22- T24 över 200 m3sk. Planläggaren gjorde om grundytan många extra gånger för han sade att det inte borde kunna stämma. Nu självgallrar det sig så det är dags för tredjegallring där och jag räknar med att ta upp stickvägar och kunna gallra med god lönsamhet och fortfarande ha kvar runt 250 m3sk/ha.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrof även i Finland

Reymond  
#753469 Man måste ju ta hänsyn till boniteten på bestånden som gallras och inte bara visuellt.
Låga boniteter G22 T22 och lägre skall det ju gallras hårt för kvarvarande träd behöver ju stor plats etc.
Ca 400-500 stam kvar efter sista gallring. Större maskiner funkar ju bra i dessa bestånd.
Men högre boniteter G28 och uppåt är ju inga problem att ha 800-1000 stam kvar efter sista gallring.
Så här passar det givetvis med mindre maskiner. Sällan problemet med djup snö i södra halvan av landet.
Med så mycket stam kvar får vi slutavvbestånd med ca 700-1000 m3sk när det är dags.
Så delar helt uppfattningen om att det generellt särskilt i högre boniteter gallras åt helvete för hårt.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrof även i Finland

bengt.a  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#753512
Reymond skrev:Man måste ju ta hänsyn till boniteten på bestånden som gallras och inte bara visuellt.
Låga boniteter G22 T22 och lägre skall det ju gallras hårt för kvarvarande träd behöver ju stor plats etc.
Ca 400-500 stam kvar efter sista gallring. Större maskiner funkar ju bra i dessa bestånd.
Men högre boniteter G28 och uppåt är ju inga problem att ha 800-1000 stam kvar efter sista gallring.
Så här passar det givetvis med mindre maskiner. Sällan problemet med djup snö i södra halvan av landet.
Med så mycket stam kvar får vi slutavvbestånd med ca 700-1000 m3sk när det är dags.
Så delar helt uppfattningen om att det generellt särskilt i högre boniteter gallras åt helvete för hårt.


Självklart, men när det gallras som i Norrland i mellansverige och söderut så tas det för hårt.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrof även i Finland

Bond.J  
#753515 I mitt fall är planen att producera kvalitetstall, och då får det inte stå för glest i yngre åldrar. Bolagsgrannen som planterat tall med stora förband och sedan gallrar hårt producerar bara kvistig volym. Det är jag inte intresserad av. Hellre lite självgallring än grovkvistiga huvudstammar.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrof även i Finland

Torbjörn Johnsen  
#753517 Den här tråden var intressant men tyvärr länge sedan uppdatering. Men det kanske fins fler än Anton som är intresserade av att göra gallringsuppföljningar?
Veckans gallringsuppföljning

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrof även i Finland

bengt.a  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#753520
Bond.J skrev:I mitt fall är planen att producera kvalitetstall, och då får det inte stå för glest i yngre åldrar. Bolagsgrannen som planterat tall med stora förband och sedan gallrar hårt producerar bara kvistig volym. Det är jag inte intresserad av. Hellre lite självgallring än grovkvistiga huvudstammar.


Då ska man väl helst så tall, så det får trängas från början. Tycker att Skogspodden på Youtube är intressant att fundera över.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrof även i Finland

Bond.J  
#753553 Eller ställa fröträd, eller åtminstone låta fröträd fröa av sig, och plantera plantor som blir danade av de frösådda plantorna.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrof även i Finland

Johan på hästbacken  
#753804 Som skogsägare i södra småland under40 år med 120 hektar skog har jag lärt mig hur min skog ska skötas.
Skötte själv alla gallringar fram till 2010. När man närmar sig 60 års åldern inser man att krafterna avtar. Började för ca 15 år sedan med konceptet att anlita en mycket erfaren entrepenör med Rottne H8 som har samma tänk som jag om hur skog ska skötas.
I granbestånd G30-G34 avvecklas björkskärmen 3-5 år före gallringen manuellt med 3.5 meters vägar avstånd 20-25 meter
Första gallringen vid 27-35 år där vi prioriterar kvalitet före volym. Kör ut allt virke själv på välrisade stickvägar med traktor och vagn. Kör aldrig fulla lass om det är blött. En andragallring 8-10 år efter där ett större uttag görs av granen utan att röra huvudstammarna. Om det inte sker något med storm eller insekter får det stå till slutavverkning vid 55-70 år
Är nu fd skogsägare men är med i skogsskötslen som gratis traktorförare åt dotter och måg.
Varför gallringarna ser ut som de gör är att kunskapsnivån har fallit bland dagens skogsägare och inköparna har fria händer att köra sitt race. Innebär breda stickvägar genom de bäst växande delarna av beståndet. Är som att pissa i byxorna där ett visst netto av avverkningen kan värma plånboken men resulterar i ett känsligt bestånd som aldrig kan ge full potential

 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).