tor 03 mar 2022, 14:40#750940
Gott!
Den stora frågan som Torbjörn är inne på är vad som verkligen kommer hända. Lagen har funnits sedan 2008 men det är först för några år sedan som den började testas. Anledningen till att den kom till var delvis för att införliva internationella lagar och direktiv från EU. Främst gäller här livsmiljödirektivet och fågeldirektivet. Detta är direktiv som alla länder i unionen måste implementera och som jag ser det finns det inga vägar ikring detta.
Å andra sidan ska de införlivas lika inom alla länder och skapar därmed samma spelregler för den inre marknaden i EU.
Artskyddsutredningen kom till efter att de första rättsfallen malts genom byråkratin. I artskyddsutredningen, som fortfarande alltså ligger på regeringens bord, så ges många förslag till regeringen hur de ska ändra på de svenska lagarna för att det ska bli en bra lösning både för äganderätten och införlivningen av EU-direktiv.
Utredningen tar fasta på att nuvarande implementering i stort är korrekt men det finns några saker som bör åtgärdas:
1. Sverige har inte infört något nationellt förbud mot att inneha fågelägg.
2. Möjligheterna till dispens från artskyddsförordningen är för generösa jämtemot EU-direktivet.
3. Artskyddsförordningen ger ett starkare skydd för fåglar än vad EU-direktivet kräver.
Dessa tre punkter kommer sannolikt att åtgärdas och frågan är om det inte är punkt 3 som vi generellt pratar om idag. Något som dock kan flyga under radarn är uttalandet i de förenade målen C-473/19 och C-474/19, Skydda skogen från EU-domstolen. Här ger EU rättsligt stöd till Miljödomstolen i Vänersborg och något som både domen och artskyddsutredningen tar fasta på specifikt är speciell hänsyn vid parning, uppfödning, övervintring och flyttning.
Kanske är det därför det diskuterats utökad hänsyn vid (eller till och med stopp av) avverkning under häckningsperiod?
Skogsstyrelsen har också fått kritik för att gå för långt med sitt utspel. Främst handlar det om ett uttalande från en av domarna där ungefär samma lydelse har kommit från både EU och nationella domstolar:
En generell bedömning av området och berörda arters habitatkrav, kan ge tillräcklig säkerhet i fråga om förutsättningarna för bibehållen kontinuerlig ekologisk funktionalitet när det gäller vanliga arter, med mindre specifika livsmiljökrav och vars livsmiljöer generellt inte hotas av skogsbruksåtgärder
"Kontinuerlig ekologisk funktionalitet" verkat alltså vara en röd tråd i detta. Och vissa tolkar det som att trots att Fågeldirektivet blivit införlivat för strikt i svensk lag så kan det finnas möjligheter att komma ikring det?
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!