En kostnadsökning på 5 miljarder kronor årligen skulle i teorin motsvara ~15 % av den svenska skogsindustrins samlade vinst under 2021. Kostnadsökningen består främst enligt Skogforsk i en fördyrad avverkningskostnad när årsavverkningen på ~100 miljoner m3sk ska avverkas på 8 månader istället för 12. Men de tar också upp att lagring av timmer till sågverken innebär en stor post.
Rapporten har idag fått stor spridning och Skogsindustrin har fått TT att skicka ut nyheten i sitt nätverk av främst landsortspress. Det kan därför vara intressant att diskutera den vidare här på Skogsforum också för det framkommer eventuellt några frågetecken i rapporten.
Betald ledighet för skogsmaskinsförare under häckningsperioden
Skogforsk har antagit att all avverkning stoppas i Sverige mellan 1 april till och med 31 juli. Under tiden avverkningen är stoppad så antar Skogforsk att de anställda maskinförarna får full lön. När man pratar med skogsbrukare som varit med i skogen från 60-talet och framåt så visar det sig att det i mångt och mycket fanns ett avverkningsstopp för att skydda häckningen. Det man gjorde då var att ställa om till andra sysslor såsom att plantera, röja eller andra uppgifter.
Att då anta att maskinförarna skulle gå hemma med full lön kan vara missvisande och kalkylen riskerar då inte heller att bli korrekt.
Vidare sägs i rapporten att skogsröjning troligtvis är sådan syssla (tillsammans med plantering) som kan utföras under häckningsperiod. Ändå har Skogforsk lagt till en merkostnad om 554 kr per hektar för detta i rapporten om ett avverkningsstopp införs?
Vidare kan felaktig lagring av timmer orsaka stora kostnadsökningar genom bland annat blånad. Här finns inget skrivet i rapporten om fjolårets positiva marknad för trävaror i USA. USA bryr sig inte om blånad på konstruktionsvirke och det var fler än ett sågverk som under fjolåret sågade blånat granbarkborrevirke för export till USA. Visst finns en kostnadsökning i blånad, men rapporten känns svag när faktumet ovan inte tas med öht.
Något som också saknas i rapporten är en diametral riskanalys. Vad händer om avverkningsstopp under häckningsperiod införs och Sverige inte tar hänsyn till detta? Rapporten blir ensidig då man inte tagit med detta. Det finns en risk att trovärdigheten för svenskt virke sjunker om man inte tar upp detta faktum. Speciellt eftersom kraven (och ev. utfall därav) kommer från bland annat EU som inte bara omfattar Sverige som skogsland.
I rapporten återges en intervju med Lettlands statsskogsbruk. De har idag ett varierande skydd mot avverkning under häckningsperiod på 30 % av statens skogar. Skulle dock ett permanent skydd införas så skulle det ha stor påverkan på skogsindustrin i Lettland enligt LVM (statskogsbruket i Lettland).
Vad gäller idag?
Skogsbruksstandarden FSC är idag till ~95 % implementerad hos svensk skogsindustri. Hänsyn till fåglars häckningsperiod har ett eget avsnitt i standarden och innehåller redan idag ett bör-krav på avverkningsstopp under vissa förhållanden:
Alla typer av skogsskötselåtgärder samt dikning eller vägbyggnation, som kan påverka följande prioriterade fågelarter undviks under häckningstid: Prioriterade rovfåglar, ugglor och hackspettar samt dvärgsparv, gulhämpling, lappmes, lavskrika, lundsångare, mindre flugsnappare, nattskärra, nötkråka, ortolansparv, salskrake, skogsduva, smålom, sommargylling, stare, sångsvan, sädgås, tallbit, trana, trädlärka och videsparv. Observera att för flera arter bl.a. rovfåglar lämnas även skyddszoner kring boplatser. Se vidare artvisa vägledningar för prioriterade fågelarter på Skogsstyrelsen hemsida.
Inte heller här har Skogforsks rapport tagit hänsyn till detta i sin kostnadsuträkning. Rimligt vore att “dra av” för de fall som redan idag faller under FSC-standarden? För det är väl inte så att man inte bryr sig om standarden hos Skogsindustrin?
Gräsrötterna får betala
Skulle ett scenario med avverkningsstopp enligt rapporten bli verklighet så tar Skogforsk upp att den globala marknaden gör att skogsindustrin inte kan höja priset på sina förädlade varor från skogen. De fem miljarderna som summeras i rapporten kommer därför att läggas på skogsägare och skogsentreprenörer.
Kanske har här Skogforsk identifierat den dysfunktionella virkesmarknaden som råder i Sverige (de andra alternativen gör sig inte i skrift) där vi på grund av detta har Europas lägsta virkespriser. Frågan är nu då om vi i Sverige också lyckas med konststycket att bryta oss ur en allmän harmonisering av ett EU-regelverk och som enda land inom unionen få ett strikt skydd under en datumangiven häckningsperiod? Eller handlar allt detta om att ta höjd för framtida (små) förändringar utan att riskera höja virkespriset till svenska skogsägare?