Till skillnad från tex SCA och Stora Enso (Södra med för den delen) så har inte Holmen någon egentlig försäljning av avsalumassa utan det som kokas förädlas direkt till kartong i egna bruk. Holmen har också ökat sin trävaruverksamhet både genom förvärvet av Martinsson och även genom att öka kapaciteten i Bravikens sågverk. Totalt handlar det om 440 000 kubik mer sågad vara 2021 än 2020.
Ökad produktion tillsammans med kraftigt ökade trävarupriser och låga prisökningar på timmer har gett en rejäl vinst-boost. Trävarudelen visade en vinstmarginal på 38% för helåret 2021 vilket är en historiskt hög nivå.
När det gäller virkespriserna skriver Holmen själva:
På virkesmarknaden var konkurrensen om timret fortsatt stor och priserna steg medan massavedsmarknaden var mer balanserad.
Svensk skogsindustri, med branschorganisationen Skogsindustrierna i spetsen, har lobbat hårt i debatten mot EUs Taxonomi och nu senast en EU-gemensam skogsstrategi samt ändrade nationella åtagande inom det som kallas LULUCF (markanvändningens kolbalans inkl jord- & skog). Mot bakrund av de mörka hotbilder mot svensk skogsindustri som sätts i debatten så förväntar man sig att de här frågorna skulle stå högst upp i bokslutsrapporternas riskanalyser över framtiden?
Men nej, det gör de inte. EUs påverkan på svensk skogsbruk nämns inte med en rad i varken Holmens eller andra bolags rapporter bortsett från Taxonomin. Så här skriver Holmen:
EU:s taxonomi
EU har beslutat att införa en taxonomi med kriterier för när en verksamhet kan anses vara hållbar ur ett klimatperspektiv. Än så länge omfattas bara vissa verksamheter av taxonomin. För 2021 ska företag rapportera vilka av dess verksamheter som omfattas av taxonomin medan rapporteringen för 2022 även ska omfatta i vilken utsträckning verksamheterna uppfyller kriterierna i taxonomin.
Holmens skörd av egen skog och produktion av vatten och vindkraft omfattas av taxonomin. 2021 svarar dessa för 11 procent av koncernens nettoomsättning och 53 procent av investeringarna. Merparten av Holmens nettoomsättning kommer från produktion av trävaror, kartong och papper. Dessa produkter omfattas inte av taxonomin men bidrar positivt till klimatomställningen genom att binda koldioxid och ersätta fossila alternativ som stål, betong och plast. Vid en eventuell utökning av EU taxonomins omfattning är Holmen positiva till att dessa verksamheter inkluderas.
En annan fråga där Holmen tidigare haft en hög svansföring i debatten har varit kring elpriserna. Pappersbruken i Braviken och Hallsta är stora elförbrukare och Holmen har ofta varit ute i energidebatten när elpriserna dragit iväg tidigare. Så verkar fallet dock ej vara nu. Holmen konstaterar att man ökat vinstnivån i den egna vind- och vattenkraften. priset per kWh har gått från 13 öre i början av året till 38 öre under andra halvan. Under Q4 har Holmen kunnat öka kWh-priset ända upp mot 48 öre tack vare att produktionen kunnat styras till tider med högre priser. Under Q1 2022 tar Holmen Blåbergslidens vindkraftspark i drift och då ökar produktionen av vind- och vattenkraft med 30%. Totalt producerade Holmen 1 230 GWh (1,23 TWh) el under 2021 och de egna industrierna, främst pappersbruken, förbrukade 3,2 TWh el. Så Holmen är fortsatt en stor nettoköpare av el och frågan är väl hur länge det dröjer innan man stänger ner ytterligare tidningspappersmaskiner?
Vill ni läsa hela bokslutsrapporten så finns den här:
https://mb.cision.com/Main/308/3494326/1526595.pdf