Skogsnyheter

[Grålle52]

tor 20 jan 2022, 14:49#744497 Urk vilket plockepinn. Blött med.

Valtra 6200. Vreten 1000. Ferguson TED20. Polaris 800. MF 550. Kubota U45-3a

[Sjögården]

tor 20 jan 2022, 17:45#744524 Den där spruckna tallen överst ser spännande ut…
Bara upp och klättra med sågen 😉

[Martin Växjö]

tor 20 jan 2022, 19:38#744537 Ja livsfarligt. Ska du hugga det med skördare är det bara att låta den va. Om man måste ta den så är nog motorsågC-kursens metod att kapa många kap brett underifrån ett bra sätt…

[Amatörhuggare 62]

tor 20 jan 2022, 20:10#744541 Ja ser inte bra ut.
Vinsch eller kran.
Å hålla i, är ju ett alternativ.
Man kan ju, också släppa spänningar, från toppen.
Det viktigaste är, att vi allihop. Tänker två gånger.
Inte stressar. Och tar det metodiskt. Har skyddsutrustning. Sågar har kastskydd och övrig säkerhetsutrustning.
Så vi kommer ,ur denna stormen också. Och får uppleva ännu en Vår.

[Martin Växjö]

tor 20 jan 2022, 22:05#744570 Vid närmare titt på bilden så är nog furan redan avkapad vid roten. Ser ut så tycker jag. Lätt att ha lite bråttom. Händer mig rätt ofta också faktiskt. Verkar ju gått bra denna gången med. Däremot tycker jag det här med motorsågskort-kravet för att hjälpa varandra i skogen är ett skit. Alla skogsägare vill inte ta det och avstår då hellre att hjälpa tex grannen vid vindfällearbete. Dessutom måste du ha minst C för att ha behörighet för vindfällen.

[Sjögården]

fre 21 jan 2022, 00:01#744597 Har två grova tallar som halvligger i kors på 5 m höjd och i spänn av varandra över en av mina skogsbilvägar.
Grannens tallarna är det och jag törs baske mig inte börja kapa i dom.
Har börjat bli försiktig vid snart 60… 😉

[Grålle52]

fre 21 jan 2022, 13:11#744639 Ja den är redan kapad. Sprickan var redan påbörjad. Det enda som hände när jag kapade var att den fortsatte. Inget som sprätte iväg heller.

Valtra 6200. Vreten 1000. Ferguson TED20. Polaris 800. MF 550. Kubota U45-3a

[gnisten83]

fre 21 jan 2022, 17:31#744673 Lite förvånad att mer har blåst ner efter helgen än innan, grova träd som blåst av och står in i en bok

Valtra 6550, jake monterad Moheda M65, Arbro 350M, Moheda 121 4wd

[Sjögården]

lör 22 jan 2022, 09:56#744813

Mer än jag trodde. Många fina fröträd som gett upp. Får se vad drönarbilder ger när det är ljust.

Förtar detta viljan att självföryngra? Om inte, hur många extra fröträd bör ställas för att säkra en bra föryngring? Vilken roll spelar trädens kronstorlek (samtidigt vindfång) för en lyckad föryngring och hur nära inpå ett år med förväntat god frösättning bör man om möjligt(!) vänta med avverkning och markberedning?

Visst blåser några av fröträden ner, det har det alltid gjort. Brukar alltid lämna för många så efter första stormen blir det lagom.Det är klart att man måste ha tänkt igenom hur man skall få bort de som blåst ner och också hur man skall avveckla fröträdsställningen efter några år.Svårt blir det för den som köper in alla tjänster av stora skogsbolag.
Försöker lämna tätare i gamla hyggeskanter där de är vana vid storm. Västlig vind är ju bara att räkna med.
Min erfarenhet är att de med rejäla kronor också har ett djupt rotsystem. Dessutom ger de mycket frö.
Flaggstängerna i en fullsluten blandskog är normalt ikullblåsta eller avblåsta efter första vintern.
Första året som skogsägare blåste det ner 400 fröträd och det var ett tungt huggande.Nästan alla hade gått i en utförsluttning så förstastocken var dessutom full av jord och småsten.Bara att kapa av efter förstastocken och resa med maskin och sopa av..
Men massor av frön och plantor hade det blivit redan första våren så egentligen var det rätt Ok med facit i hand.
Dessutom betalade försäkringen planteringen till stor del.
Normalt skall man vänta tre år med att markbereda vilket underlättar att hugga de som blåst ner då man slipper köra i markberedningsspåren.Mängden frö är normalt inte så stor de första två åren men med sista årens torkstress tycker jag det varit rätt mycket kottar varje år.
Fröträd är inget för den late men kan ge fantastiskt fina ungskogar framförallt om man kombinerar med plantering i svackorna.
Har nu provat att så tallfrö i fröträdsställningarna mest för att få in lite förädlat frö.
Skall bli intressant att följa.. 😉

[skogshare]

lör 22 jan 2022, 14:05#744848

Mer än jag trodde. Många fina fröträd som gett upp. Får se vad drönarbilder ger när det är ljust.

Förtar detta viljan att självföryngra? Om inte, hur många extra fröträd bör ställas för att säkra en bra föryngring? Vilken roll spelar trädens kronstorlek (samtidigt vindfång) för en lyckad föryngring och hur nära inpå ett år med förväntat god frösättning bör man om möjligt(!) vänta med avverkning och markberedning?

Visst blåser några av fröträden ner, det har det alltid gjort. Brukar alltid lämna för många så efter första stormen blir det lagom.Det är klart att man måste ha tänkt igenom hur man skall få bort de som blåst ner och också hur man skall avveckla fröträdsställningen efter några år.Svårt blir det för den som köper in alla tjänster av stora skogsbolag.
Försöker lämna tätare i gamla hyggeskanter där de är vana vid storm. Västlig vind är ju bara att räkna med.
Min erfarenhet är att de med rejäla kronor också har ett djupt rotsystem. Dessutom ger de mycket frö.
Flaggstängerna i en fullsluten blandskog är normalt ikullblåsta eller avblåsta efter första vintern.
Första året som skogsägare blåste det ner 400 fröträd och det var ett tungt huggande.Nästan alla hade gått i en utförsluttning så förstastocken var dessutom full av jord och småsten.Bara att kapa av efter förstastocken och resa med maskin och sopa av..
Men massor av frön och plantor hade det blivit redan första våren så egentligen var det rätt Ok med facit i hand.
Dessutom betalade försäkringen planteringen till stor del.
Normalt skall man vänta tre år med att markbereda vilket underlättar att hugga de som blåst ner då man slipper köra i markberedningsspåren. Mängden frö är normalt inte så stor de första två åren men med sista årens torkstress tycker jag det varit rätt mycket kottar varje år.
Fröträd är inget för den late men kan ge fantastiskt fina ungskogar framförallt om man kombinerar med plantering i svackorna.
Har nu provat att så tallfrö i fröträdsställningarna mest för att få in lite förädlat frö.
Skall bli intressant att följa.. 😉

@Sjögården, även om du nämnt det tidigare vore jag mot bakgrund av ovanstående utmärkta redogörelse tackam för om du även här vill precisera hur många fröträd du genomsnittligt lämnar per ha.

[Sjögården]

lör 22 jan 2022, 18:34#744877 Man brukar rekommendera 75- 100 fröträd per hektar eller för att översätta det till grundyta 6-8 m2 per hektar dvs 6-8 stammar i relaskopet.
Det sistnämnda fungerar egentligen bäst.
Jag med mina variationsrika marker följer inte detta riktigt, har inga sammanhängande hyggen på över 4 ha och delar av hyggena är granmarker.
Lämnar fler stormfasta tallar med bra kronor i västra och norra delen av hygget, framförallt om de är friställda sedan länge.Fröet blåser rätt långt och släpper i omgångar vilket brukar göra att jämn utplacering inte är så viktig.
Inte gärna några på fuktiga partier, de brukar blåsa ner först .
Yngre tallar och en och annan evighetstall på bergimpedimenten blir också kvar.
Det kanske allra viktigaste är att friställa framtida fröträd redan i sistagallringen, i mitt fall i uppåt 70 års åldern.
Men varje hygge är en ny erfarenhet och jag har också lärt mig att det kan ta några år innan det blir plantor.
Med kruståtel kommer det så småningom bli ett bra resultat.
Kommer det däremot bredbladiga gräsarter och örnbräken är det betydligt svårare… 😉

[Erre]

lör 22 jan 2022, 19:43#744894

Var håller allt hus folk?

[skogshare]

lör 22 jan 2022, 19:44#744895

Det kanske allra viktigaste är att friställa framtida fröträd redan i sistagallringen, i mitt fall i uppåt 70 års åldern. Men varje hygge är en ny erfarenhet och jag har också lärt mig att det kan ta några år innan det blir plantor.
Med kruståtel kommer det så småningom bli ett bra resultat.
Kommer det däremot bredbladiga gräsarter och örnbräken är det betydligt svårare… 😉

Hur, när och var kan det vara intressant att plantera in/hjälpplantera med lärk och douglasgran och i så fall med vilka provenienser? Och i vilka delar av landet bör man välja det ena eller det andra?

[Sjögården]

sön 23 jan 2022, 09:07#744949 Har ingen erfarenhet av Douglas men har däremot använt hybridlärk på områden där jag vet att örnbräken tar över helt.
Hybridlärken hinner upp och ifrån där inget annat klarat sig utan intensiv rensning ett par gånger per år.
Fungerar rätt bra ihop med självsådd björk men går ju inte att bruka som små öar i ett större bestånd då det behöver skötas betydligt intensivare.
Blir hårt fejad om man hjälpplanterar utspritt i bestånden så det brukar vara bortkastat.. 😉

[VioxTv]

ons 26 jan 2022, 16:07#745467 Var ute med drönaren för några dagar sen och usch vilket plockepinn det var på många ställen. Någon som fick en mätning på vinden runt Mariannelund?