Sida 1 av 7

Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: tis 30 nov 2021, 16:31
av Torbjörn Johnsen
Anledningen till denna titel är att frågan om klimatkompensering med kolsänka i svensk skog tidigare varit tabu att diskutera men nu helt plötsligt dyker upp i Danske Banks senaste nyhetsbrev. Kollagringsfrågan verkar nu vara mogen att föra ut i dagsljuset tillsammans med den retoriska frågan om vem som äger värdet av kolinlagring i den svenska skogen? Skogsägaren, skogsbolagen, staten eller EU?

Fredrik skrev artikeln om Klimatkompensering med kolsänka en elefant i skogen? för ganska precis ett år sedan. Innan dess hade han i början av fjolåret gjort ett antal räkneexempel om hur svenska skogsägares kolinlagring kunde värderas i tråden Kolsänka, värdet i kronor per kubikmeter skog? Intressant läsning om en allt mer aktuell fråga!

Båda de här artiklarna är väl värda att damma av och läsa igenom nu när frågan (äntligen!) tycks komma upp i ljuset.

Johan Freij på Danske bank har, med utgångspunkt i kostnaden/värdet av utsläppsrätter för CO2, räknat på hur stora värden i form av kolinlagring de svenska skogsbolagen genererar i sina egna skogars tillväxt. Rent hypotetiskt, alltså. I exemplet med SCA motsvarar värdet av kolinlagringen i stort sett lika mycket som ett års nettovinst! (ja, kanske inte 2021 men ett vanligt år...)

Givet att SCAs skogar under ett normalt år (2019) binder drygt 5 miljoner ton CO2 och att EU betalar ett pris i nivå med utsläppsrätterna på ca $50 per ton. I så fall skulle SCA ha en intäkt före skatt om nästan 2,4 miljarder kronor per år från koldioxidlagring. Det kan jämföras med ett rörelseresultat före skatt förra året om 2,8 miljarder kronor och 3,6 miljarder kronor 2019.


Det här exemplet kan troligtvis även vara tillämpbart för många skogsägare som bygger virkesförråd i sin skog.

Marknaden redan här
Nu behöver inte svenska skogsägare vänta på att EU ska ta fram något slags byråkratiskt handelssystem för koldioxidlagring. Det finns nämligen redan fullt kommersiella alternativ på marknaden. Många företag står på kö för att sänka sin CO2-belastning genom att köpa CO2-lagring i växande skog. Antalet bolag som mäklar denna affär mellan köpare och säljare växer också snabbt. Ett sådant bolag är Puro Earth i Finland. De säljer som exempel kollagring hos sågverksbolaget Moelven. Alltså, kunder kan via Puro Earth betala Moelven för den CO2 som lagras i deras trävaror och byggmoduler. För kolinnehållet i det trävirke som byggs in och långtidslagras och som i vissa fall även ersätter betong.

Den här koldioxiden har ju lagrats i en skogsägares skog men nu verkar industriföretaget vara först ut med att göra affär av denna kolsänka. Här gäller det nu för skogsägarna att var med på noterna så att man inte blir akterseglad och i vanlig ordning snuvad på den ekonomiska konfekten av förslagna industribolag.

Vad gör skogsägarnas organisationer?
Ett speciellt stort ansvar borde ligga på skogsägarnas egna organisationer som Södra, Mellanskog, Norra Skog och LRF för att tillvarata skogsägarnas intresse när det gäller att göra affär av kolinlagring. Men hittills har den här frågan varit en enda stor elefant i rummet. Inget man pratar om trots att alla vet att den finns där. Anledningen är troligtvis att kolinlagring i skog riskerar att konkurrera med den egna industrin. Speciellt med massabruken. Med de låga gallringsnetton som råder i stora delar av landet skulle betalning för kolinlagring troligen strypa en del av dagens massavedsflöden från gallringsskogen.

En extra "kolmiljard" till Södras medlemmar?
Om man söker igenom de svenska skogsägarföreningarnas sajter så finns inte orden "kolsänka" eller "kollagring" med alls hos Mellanskog och Norra Skog. På Södras sajt hitta man båda tabuorden men mest för att beskriva Södras klimatnytta i generella termer. Samt att i viss mån ondgöra sig över EUs syn på svensk skog som en enda stor kolsänka.

Fokus hos Södra när det gäller kolsänka ligger på substitution (värdet av att ersätta fossila produkter) men i förbifarten nämns att nettobindningen i medlemmarnas skogar år 2018 var 2,1 miljoner ton CO2. Något som med Johan Freijs beräkningsmodell skulle ge ett kolsänkevärde runt en miljard kronor. Ett värde som det finns kunder som vill betala för men det finns paradoxalt ingen säljare som vill sälja. I Södras fall skulle det i så fall handla om knappt 20 000 kr per medlem och år. Varje år......

När det gäller LRF så verkar kolfrågorna mest handla om jordbruksmark, mullhalt och annat eller precis som i Södras fall mest beskriva skogens värde som kolsänka i generella termer. Diskussionen om hurivida kolsänkor kan vara en affärsmöjlighet för medlemmarna verkar inte direkt vara livliga.

Vad händer nu?
Jag listar några olika scenarier här nedan som i alla fall jag tror är rimligt realistiska. Åtminstone de sju första. Ni kan ju fundera på om ni håller med och vad de olika punkterna i så fall får för konsekvenser:

1. Skogsbolagen (främst SCA och Holmen) sätter av betydande arealer fjällnära skogsmark. Bolagen behåller marken men säljer denna avsättning på marknaden som en kolsänka och får betalt varje år. Samtidigt som de med hjälp av Naturvårdsverket byter till sig ersättningsmark närmre kusten och industrierna.

2. Sveaskog sätter av betydande arealer fjällnära skog och säljer denna avsättning som kolsänka.

3. Sveaskog säljer kolsänka på andra delar av sin skog som inte brukas. Typ Ekoparker eller andra avsättningar.

4. Skogsbolagen säljer kolsänka i sina frivilliga naturvårdsavsättningar.

5. Skogsbolag och Sveaskog säljer kolsänka för sin nettotillväxt i den egna bolagsskogen (Johan Freijs räkneexempel)

6. Skogsbolagen och Sveaskog säljer kolsänka för de avsättningar man gör p g a FSC & PEFC-certifieringen.

7. Fler sågverksföretag gör som Moelven och säljer kolsänka i sina trävaror. Vem har råd att tacka nej till många hundralappar extra per kubik sågat? Rakt ner på nedersta strecket! Hur många tror att det kommer att spilla över till skogsägaren i högre timmerpris? Hand upp!

8. Skogsägarföreningarna jobbar fram en affärsmodell där skogsägarna kan sälja kolsänka i sin egen skog med hjälp av föreningens förmedling.

Jag måste tyvärr säga att punkten 8 känns avlägsen som det ser ut idag. Det kräver en helomvändning från såväl skogsägarföreningar som från LRF för att det ska ske. Men nu när Danske Bank har öppnat dörren på glänt så vet man inte vad som kan hända. Tänk om elefanten i rummet slinker ut i solen?

Här nedan hittar du två av många artiklar och trådar som finns här på Skogsforum om kolinlagring som affärsmöjlighet:

Klimatkompensering med kolsänka en elefant i skogen?

Kolsänka, värdet i kronor per kubikmeter skog?

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: tis 30 nov 2021, 19:49
av Elmhult
Var på Södra infomöte igår. Allmän halvårsträff, inte just om kolsänka men det togs upp av Henrik Andersson som är ny medlemschef på Södra. Jag fick uppfattningen att det var något dom tittade på för de medlemmar som var intresserade.

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: tor 16 dec 2021, 17:41
av Röjkvist
Artikel idag i DN om betalning till skogsägare för att låta skogen stå.
https://www.dn.se/ekonomi/ny-rapport-be ... kogen-sta/

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: tor 16 dec 2021, 18:27
av Bosse1
Nu är man blåst om man sålt skogen till staten, tjyv och rackarspel som vanligt.

https://www.youtube.com/watch?v=DCuEwXzO7EQ

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: sön 02 jan 2022, 08:33
av p till p
Ja vem tar upp Co2 är det skogsägaren sågverket eller konsumenten Får den som fått betalt för att avsätta skog betala tillbaka när skogen dör. Endast skog som ökar m3 lagrar in mer Co2.

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: sön 02 jan 2022, 09:04
av skogshare
Länge leve långlivade CO2-lagrande produkter!

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: sön 02 jan 2022, 10:40
av anersimyra

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: sön 02 jan 2022, 11:14
av David S
Men den del av de avverkade träden som snabbt omsattes till koldioxid igen, papper flis etc och som inte blev långlivade hus. Hur lång tid måste den nyplanterade skogen stå för att kompensera även denna koldioxid.

Bra att det forskas på sånt här. Känns som det är resultatet från sådana hör studier som avgör var skiljelinjen går mellan adidativa effekter (få skogen att binda in mer koldioxid än vanligt) och substitutions effekter (ersätta fossilt med biomassa).

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: mån 03 jan 2022, 08:41
av Sjögården
Ser intressant ut med den utvecklingen.
Med för mig stora avverkningar under de gångna 23 åren var jag nere kring 100 m3sk per ha i förråd.
Med väl etablerade produktiva ungskogar växer förrådet till för varje år med kanske halva tillväxten även om jag röjer och gallrar ganska intensivt i ungskogen.
Skulle kunna bli inkomster från två håll.
Tur att man inte lät den gamla glesa och grova skogen stå kvar till barkborrar och knärotsaktivister..
Den vare sig växte eller lagrade in kol.. 😉

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: mån 03 jan 2022, 10:07
av Bosse1
anersimyra skrev:https://www.kalmarposten.se/kalmar/forskare-vid-lnu-har-hittat-svaret-pa-omdebatterade-skogsfragan-dc5ebee9/?fbclid=IwAR2oNqJQuduY_4_h8KoiGr6A9_nx2SWvvYQX1xUox38x97dgV4Hns9ZLEQ0= 🙂👍


"– Snabbast var den av våra testskogar där vi tog bort stubbarna efter avverkningen. Den blev en nettosänka efter bara åtta år. Och redan efter elva år hade den tagit upp lika mycket kol som förlorats under hygges- och ungskogsfasen"

Det var oväntat,trodde tvärt om jag 😀

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: mån 03 jan 2022, 11:08
av Lars Lundqvist SLU
David S skrev:Men den del av de avverkade träden som snabbt omsattes till koldioxid igen, papper flis etc och som inte blev långlivade hus. Hur lång tid måste den nyplanterade skogen stå för att kompensera även denna koldioxid.

"Långlivade" produkter är sällan så långlivade som folk tror, helt enkelt därför att det inte är det vi kunder vill ha. Det är bara en bråkdel av det som sågas som byggs in i produkter som lever i 40-50 år. Eftersom vi kunder vill betala allt mindre för allt mer så måste man dessutom snåla med råvaran och därför innehåller ett modernt trähus betydligt mindre trä än mitt trähus från 1860. Och då innehåller mitt hus ändå bara 300-350 stockar som kommer från ungefär hälften så många träd.

Om hälften av det virke som avverkas i Sverige varje år ska byggas in i trähus så skulle vi behöva bygga i runda slängar åtminstone en halv miljon timrade Västerbottensgårdar per år. Var ska alla de husen stå och vilka ska bo i dom?

Åk på en modern återvinningsanläggning så får du se hur mycket bräder, plank, trämöbler, osv som återvinns hela tiden. Och återvinningen är nästan alltid i form av biobränsle eftersom det är det enda som lönar sig.

Din andra fråga, om hur lång tid det tar att kompensera, är en skalfråga. Om du avverkar ett träd i en skog, hur lång tid tar det innan det på nytt står ett träd på just den fläcken där det trädet stod och som kompenserat för det kol du tog ut? Vadå? Räknar du med att träden runt omkring kompenserar för det enda träd du tog ut? Okej, om du tar ut två träd då? Eller hundra? Eller tusen? Eller fem hektar? I vilket läge ska du sluta titta på den lilla fläcken och istället titta på hela beståndet, eller hela skogen, eller hela landets skogar?

I debatten poängteras att tillväxten sjunker drastiskt om man kalhugger, men den sjunker även om man gallrar, oavsett vad man kallar gallringen. Och frågan om en markbit är kolkälla eller kolsänka är faktiskt bara en skalfråga. De flesta skogar har markfläckar som läcker kol, men det bortser vi ifrån eftersom skogen som helhet binder kol. Så varför ska just kalhyggen större än en 0,25 ha (som är Skogsstyrelsens nya gräns för när det är ett hygge eller ej) räknas för sig utan att ta hänsyn till resten av skogen?

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: mån 03 jan 2022, 11:17
av Lars Lundqvist SLU
Bosse1 skrev:"– Snabbast var den av våra testskogar där vi tog bort stubbarna efter avverkningen. Den blev en nettosänka efter bara åtta år. Och redan efter elva år hade den tagit upp lika mycket kol som förlorats under hygges- och ungskogsfasen"

Det var oväntat,trodde tvärt om jag 😀

Om du tar bort biomassa från ett hygge så kan det ju inte brytas ner just där, på hygget. Då bryts det ju ned nån annanstans, typ i ett värmeverk. Det är samma sak om du plockar bort grot. Om du då mäter kolflödena på hyggen med och utan grot så får du naturligtvis mindre utsläpp av koldioxid där du plockat bort grot. Om man plockade bort all biomassa ovan mark på ett hygge så skulle hygget nästan inte släppa ut nån koldioxid alls. Men det du plockat bort skulle såklart ändå brytas ner och släppa ut sitt kol i form av koldioxid, fast istället på den plats dit du flyttat det.

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: mån 03 jan 2022, 11:56
av Sjögården
Välkommen tillbaka Lars.Har saknat dina kloka synpunkter ett tag. 😉

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: mån 03 jan 2022, 22:16
av Martin Växjö
Problemet för tillfället är att priserna på grot inte rör sig någonting uppåt. Jag tycker tvärtom det verkar som att uppgående pris för att få en skotarburen hugg gör att nettot minskar. Detta förstår jag inte när andra energipriser rört sig uppåt. Pris på groten fick jag för en månad sen. 75 kr. För några år sedan fick jag 80.

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Postat: mån 03 jan 2022, 22:17
av Martin Växjö
Pris / mwh