Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?
Postat: tis 30 nov 2021, 16:31
Anledningen till denna titel är att frågan om klimatkompensering med kolsänka i svensk skog tidigare varit tabu att diskutera men nu helt plötsligt dyker upp i Danske Banks senaste nyhetsbrev. Kollagringsfrågan verkar nu vara mogen att föra ut i dagsljuset tillsammans med den retoriska frågan om vem som äger värdet av kolinlagring i den svenska skogen? Skogsägaren, skogsbolagen, staten eller EU?
Fredrik skrev artikeln om Klimatkompensering med kolsänka en elefant i skogen? för ganska precis ett år sedan. Innan dess hade han i början av fjolåret gjort ett antal räkneexempel om hur svenska skogsägares kolinlagring kunde värderas i tråden Kolsänka, värdet i kronor per kubikmeter skog? Intressant läsning om en allt mer aktuell fråga!
Båda de här artiklarna är väl värda att damma av och läsa igenom nu när frågan (äntligen!) tycks komma upp i ljuset.
Johan Freij på Danske bank har, med utgångspunkt i kostnaden/värdet av utsläppsrätter för CO2, räknat på hur stora värden i form av kolinlagring de svenska skogsbolagen genererar i sina egna skogars tillväxt. Rent hypotetiskt, alltså. I exemplet med SCA motsvarar värdet av kolinlagringen i stort sett lika mycket som ett års nettovinst! (ja, kanske inte 2021 men ett vanligt år...)
Det här exemplet kan troligtvis även vara tillämpbart för många skogsägare som bygger virkesförråd i sin skog.
Marknaden redan här
Nu behöver inte svenska skogsägare vänta på att EU ska ta fram något slags byråkratiskt handelssystem för koldioxidlagring. Det finns nämligen redan fullt kommersiella alternativ på marknaden. Många företag står på kö för att sänka sin CO2-belastning genom att köpa CO2-lagring i växande skog. Antalet bolag som mäklar denna affär mellan köpare och säljare växer också snabbt. Ett sådant bolag är Puro Earth i Finland. De säljer som exempel kollagring hos sågverksbolaget Moelven. Alltså, kunder kan via Puro Earth betala Moelven för den CO2 som lagras i deras trävaror och byggmoduler. För kolinnehållet i det trävirke som byggs in och långtidslagras och som i vissa fall även ersätter betong.
Den här koldioxiden har ju lagrats i en skogsägares skog men nu verkar industriföretaget vara först ut med att göra affär av denna kolsänka. Här gäller det nu för skogsägarna att var med på noterna så att man inte blir akterseglad och i vanlig ordning snuvad på den ekonomiska konfekten av förslagna industribolag.
Vad gör skogsägarnas organisationer?
Ett speciellt stort ansvar borde ligga på skogsägarnas egna organisationer som Södra, Mellanskog, Norra Skog och LRF för att tillvarata skogsägarnas intresse när det gäller att göra affär av kolinlagring. Men hittills har den här frågan varit en enda stor elefant i rummet. Inget man pratar om trots att alla vet att den finns där. Anledningen är troligtvis att kolinlagring i skog riskerar att konkurrera med den egna industrin. Speciellt med massabruken. Med de låga gallringsnetton som råder i stora delar av landet skulle betalning för kolinlagring troligen strypa en del av dagens massavedsflöden från gallringsskogen.
En extra "kolmiljard" till Södras medlemmar?
Om man söker igenom de svenska skogsägarföreningarnas sajter så finns inte orden "kolsänka" eller "kollagring" med alls hos Mellanskog och Norra Skog. På Södras sajt hitta man båda tabuorden men mest för att beskriva Södras klimatnytta i generella termer. Samt att i viss mån ondgöra sig över EUs syn på svensk skog som en enda stor kolsänka.
Fokus hos Södra när det gäller kolsänka ligger på substitution (värdet av att ersätta fossila produkter) men i förbifarten nämns att nettobindningen i medlemmarnas skogar år 2018 var 2,1 miljoner ton CO2. Något som med Johan Freijs beräkningsmodell skulle ge ett kolsänkevärde runt en miljard kronor. Ett värde som det finns kunder som vill betala för men det finns paradoxalt ingen säljare som vill sälja. I Södras fall skulle det i så fall handla om knappt 20 000 kr per medlem och år. Varje år......
När det gäller LRF så verkar kolfrågorna mest handla om jordbruksmark, mullhalt och annat eller precis som i Södras fall mest beskriva skogens värde som kolsänka i generella termer. Diskussionen om hurivida kolsänkor kan vara en affärsmöjlighet för medlemmarna verkar inte direkt vara livliga.
Vad händer nu?
Jag listar några olika scenarier här nedan som i alla fall jag tror är rimligt realistiska. Åtminstone de sju första. Ni kan ju fundera på om ni håller med och vad de olika punkterna i så fall får för konsekvenser:
1. Skogsbolagen (främst SCA och Holmen) sätter av betydande arealer fjällnära skogsmark. Bolagen behåller marken men säljer denna avsättning på marknaden som en kolsänka och får betalt varje år. Samtidigt som de med hjälp av Naturvårdsverket byter till sig ersättningsmark närmre kusten och industrierna.
2. Sveaskog sätter av betydande arealer fjällnära skog och säljer denna avsättning som kolsänka.
3. Sveaskog säljer kolsänka på andra delar av sin skog som inte brukas. Typ Ekoparker eller andra avsättningar.
4. Skogsbolagen säljer kolsänka i sina frivilliga naturvårdsavsättningar.
5. Skogsbolag och Sveaskog säljer kolsänka för sin nettotillväxt i den egna bolagsskogen (Johan Freijs räkneexempel)
6. Skogsbolagen och Sveaskog säljer kolsänka för de avsättningar man gör p g a FSC & PEFC-certifieringen.
7. Fler sågverksföretag gör som Moelven och säljer kolsänka i sina trävaror. Vem har råd att tacka nej till många hundralappar extra per kubik sågat? Rakt ner på nedersta strecket! Hur många tror att det kommer att spilla över till skogsägaren i högre timmerpris? Hand upp!
8. Skogsägarföreningarna jobbar fram en affärsmodell där skogsägarna kan sälja kolsänka i sin egen skog med hjälp av föreningens förmedling.
Jag måste tyvärr säga att punkten 8 känns avlägsen som det ser ut idag. Det kräver en helomvändning från såväl skogsägarföreningar som från LRF för att det ska ske. Men nu när Danske Bank har öppnat dörren på glänt så vet man inte vad som kan hända. Tänk om elefanten i rummet slinker ut i solen?
Här nedan hittar du två av många artiklar och trådar som finns här på Skogsforum om kolinlagring som affärsmöjlighet:
Klimatkompensering med kolsänka en elefant i skogen?
Kolsänka, värdet i kronor per kubikmeter skog?
Fredrik skrev artikeln om Klimatkompensering med kolsänka en elefant i skogen? för ganska precis ett år sedan. Innan dess hade han i början av fjolåret gjort ett antal räkneexempel om hur svenska skogsägares kolinlagring kunde värderas i tråden Kolsänka, värdet i kronor per kubikmeter skog? Intressant läsning om en allt mer aktuell fråga!
Båda de här artiklarna är väl värda att damma av och läsa igenom nu när frågan (äntligen!) tycks komma upp i ljuset.
Johan Freij på Danske bank har, med utgångspunkt i kostnaden/värdet av utsläppsrätter för CO2, räknat på hur stora värden i form av kolinlagring de svenska skogsbolagen genererar i sina egna skogars tillväxt. Rent hypotetiskt, alltså. I exemplet med SCA motsvarar värdet av kolinlagringen i stort sett lika mycket som ett års nettovinst! (ja, kanske inte 2021 men ett vanligt år...)
Givet att SCAs skogar under ett normalt år (2019) binder drygt 5 miljoner ton CO2 och att EU betalar ett pris i nivå med utsläppsrätterna på ca $50 per ton. I så fall skulle SCA ha en intäkt före skatt om nästan 2,4 miljarder kronor per år från koldioxidlagring. Det kan jämföras med ett rörelseresultat före skatt förra året om 2,8 miljarder kronor och 3,6 miljarder kronor 2019.
Det här exemplet kan troligtvis även vara tillämpbart för många skogsägare som bygger virkesförråd i sin skog.
Marknaden redan här
Nu behöver inte svenska skogsägare vänta på att EU ska ta fram något slags byråkratiskt handelssystem för koldioxidlagring. Det finns nämligen redan fullt kommersiella alternativ på marknaden. Många företag står på kö för att sänka sin CO2-belastning genom att köpa CO2-lagring i växande skog. Antalet bolag som mäklar denna affär mellan köpare och säljare växer också snabbt. Ett sådant bolag är Puro Earth i Finland. De säljer som exempel kollagring hos sågverksbolaget Moelven. Alltså, kunder kan via Puro Earth betala Moelven för den CO2 som lagras i deras trävaror och byggmoduler. För kolinnehållet i det trävirke som byggs in och långtidslagras och som i vissa fall även ersätter betong.
Den här koldioxiden har ju lagrats i en skogsägares skog men nu verkar industriföretaget vara först ut med att göra affär av denna kolsänka. Här gäller det nu för skogsägarna att var med på noterna så att man inte blir akterseglad och i vanlig ordning snuvad på den ekonomiska konfekten av förslagna industribolag.
Vad gör skogsägarnas organisationer?
Ett speciellt stort ansvar borde ligga på skogsägarnas egna organisationer som Södra, Mellanskog, Norra Skog och LRF för att tillvarata skogsägarnas intresse när det gäller att göra affär av kolinlagring. Men hittills har den här frågan varit en enda stor elefant i rummet. Inget man pratar om trots att alla vet att den finns där. Anledningen är troligtvis att kolinlagring i skog riskerar att konkurrera med den egna industrin. Speciellt med massabruken. Med de låga gallringsnetton som råder i stora delar av landet skulle betalning för kolinlagring troligen strypa en del av dagens massavedsflöden från gallringsskogen.
En extra "kolmiljard" till Södras medlemmar?
Om man söker igenom de svenska skogsägarföreningarnas sajter så finns inte orden "kolsänka" eller "kollagring" med alls hos Mellanskog och Norra Skog. På Södras sajt hitta man båda tabuorden men mest för att beskriva Södras klimatnytta i generella termer. Samt att i viss mån ondgöra sig över EUs syn på svensk skog som en enda stor kolsänka.
Fokus hos Södra när det gäller kolsänka ligger på substitution (värdet av att ersätta fossila produkter) men i förbifarten nämns att nettobindningen i medlemmarnas skogar år 2018 var 2,1 miljoner ton CO2. Något som med Johan Freijs beräkningsmodell skulle ge ett kolsänkevärde runt en miljard kronor. Ett värde som det finns kunder som vill betala för men det finns paradoxalt ingen säljare som vill sälja. I Södras fall skulle det i så fall handla om knappt 20 000 kr per medlem och år. Varje år......
När det gäller LRF så verkar kolfrågorna mest handla om jordbruksmark, mullhalt och annat eller precis som i Södras fall mest beskriva skogens värde som kolsänka i generella termer. Diskussionen om hurivida kolsänkor kan vara en affärsmöjlighet för medlemmarna verkar inte direkt vara livliga.
Vad händer nu?
Jag listar några olika scenarier här nedan som i alla fall jag tror är rimligt realistiska. Åtminstone de sju första. Ni kan ju fundera på om ni håller med och vad de olika punkterna i så fall får för konsekvenser:
1. Skogsbolagen (främst SCA och Holmen) sätter av betydande arealer fjällnära skogsmark. Bolagen behåller marken men säljer denna avsättning på marknaden som en kolsänka och får betalt varje år. Samtidigt som de med hjälp av Naturvårdsverket byter till sig ersättningsmark närmre kusten och industrierna.
2. Sveaskog sätter av betydande arealer fjällnära skog och säljer denna avsättning som kolsänka.
3. Sveaskog säljer kolsänka på andra delar av sin skog som inte brukas. Typ Ekoparker eller andra avsättningar.
4. Skogsbolagen säljer kolsänka i sina frivilliga naturvårdsavsättningar.
5. Skogsbolag och Sveaskog säljer kolsänka för sin nettotillväxt i den egna bolagsskogen (Johan Freijs räkneexempel)
6. Skogsbolagen och Sveaskog säljer kolsänka för de avsättningar man gör p g a FSC & PEFC-certifieringen.
7. Fler sågverksföretag gör som Moelven och säljer kolsänka i sina trävaror. Vem har råd att tacka nej till många hundralappar extra per kubik sågat? Rakt ner på nedersta strecket! Hur många tror att det kommer att spilla över till skogsägaren i högre timmerpris? Hand upp!
8. Skogsägarföreningarna jobbar fram en affärsmodell där skogsägarna kan sälja kolsänka i sin egen skog med hjälp av föreningens förmedling.
Jag måste tyvärr säga att punkten 8 känns avlägsen som det ser ut idag. Det kräver en helomvändning från såväl skogsägarföreningar som från LRF för att det ska ske. Men nu när Danske Bank har öppnat dörren på glänt så vet man inte vad som kan hända. Tänk om elefanten i rummet slinker ut i solen?
Här nedan hittar du två av många artiklar och trådar som finns här på Skogsforum om kolinlagring som affärsmöjlighet:
Klimatkompensering med kolsänka en elefant i skogen?
Kolsänka, värdet i kronor per kubikmeter skog?