Skogsnyheter

Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

93 inlägg 12119 visningar 16 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

jannee  
#742674 Forskning hit och dit, själv går jag bara efter hur träden ser ut och hur de växer.
Sluttningar och inte minst i nederkant växer de ibland t.o.m. nästan dubbelt så bra som på toppen.
Står de dessutom tillräckligt glest är tillväxten betydligt högre än de som står tätt.
Man ser också väl på årsringarna när åtgärder gjorts i skogen, bland annat gallringar men även när man taget bort enstaka träd.
Har "ganska" kuperad terräng, enl. plan G 30, ser idag plantor efter Gudrun som är mer eller mindre dubbelt så stora på de mest gynnsamma lägena gentemot toppen på kullarna.
Gynnsamt = ständig något fuktig mark, vintertid nästan sank.
Vi har alla olika förutsättningar och man måste utgå från de förutsättningar man själv har.
Här där jag bor på gränsen mellan Blekinge och Småland lider vi verkligen av torkan, både försommar men även sommar och det är just i dalgångarna tillväxten är som bäst.
Har även lagt märke till att det kam skilja ganska mycket i storlek år från år på årsringarna och jag inbillar mig att det är just vattentillgången som varit det avgörande.
Undrar lite över hur forskningen ser på detta.
Men ok, jag lever i min lilla bubbla och tror på vad jag gör, försöker medvetet göra det bästa efter mina förutsättningar och TRO.

Elmia Wood 2022
Användarvisningsbild

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Lars Lundqvist SLU  
#742680 Du glömmer vindens effekt. Det blåser mer på toppen än i dalen, och vind sänker höjdtillväxten. Variation i årsringsbredd går väldigt enkelt att koppla till vind. Vinden används t o m i en del boniteringssytem.

Sen kan grundvattennivån variera i en sluttning och det blir en utströmningseffekt där sluttningen slutar, och mer vatten ökar kvävetillgången.
Försommartorka i Blekinge är ett gammalt problem i samband med föryngring, men inte när plantorna etablerat sig.

Träd som står glest kan i värsta fall få lägre höjdtillväxt, men inte högre. Däremot blir stammen grov, nedtill. Den blir alltså mer konisk, sämre stamform, så sågutbytet blir lägre.

jannee skrev:Forskning hit och dit, själv går jag bara efter hur träden ser ut och hur de växer.
- - -
Har även lagt märke till att det kam skilja ganska mycket i storlek år från år på årsringarna och jag inbillar mig att det är just vattentillgången som varit det avgörande.

Att titta på träden är steg ett. Men om du ska kunna koppla trädens tillväxt till omvärldsfaktorer som vatten, näring, temperatur, vind, osv så måste mäta det också, och som sista steg manipulera dom för att se om det du tror stämmer. Du kan ju testa att gödsla nån fläck på toppen, och regelbundet vattna nån annan. Eller staga träd så de inte kan svaja i vinden.

Använd samma teknik som när du felsöker en apparat eller motor som inte fungerar som du vill. Då provar du väl att ändra på olka saker tills det fungerar? I praktiken experimenterar du då. Är det det här? Eller det här? Och läser på i handböcker. Och sen när du fått det att funka så minns du och nästa gång går det snabbare att hitta felet. Du skulle inte nöja dig med att TRO och bara ändra en sak, och om det inte funkade så skulle du inte rycka på axlarna och säga att problemet var olösligt, eller hur? Så nöj dig inte med att bara tro när det gäller skogen heller. Läs på och experimentera istället för att tro. ;)

Avatar Fallback

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

jannee  
#742780 Vetenskap och forskning i all ära men verkligheten är inte alltid lika dan.
Jag gjorde en låggallring för ca 30 år sedan, expertisen (skogsvårdsstyrelsen) förordade en slutavverkning.
Men envis och tjurig som en ann är blev det en låggallring där de yngsta träden var i 60 års ålder, fick några kubbitar sedan några massabitar.
"Expertisen" förklarade att jag INTE skulle få någon höjdtillväxt att räkna med, kanske de skulle svullna något men mitt agerande var rena dårskapen.
OK, de kvarvarande växte kanske inte vansinnigt mycket på längden, men när jag slutavverkade blev det bra mycket timmer och kubb men knappt någon massaved, i alla fall inte som det brukar.

Användarvisningsbild

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Lars Lundqvist SLU  
#742781 Och hur skiljer det sig från vad forskningen säger?

Användarvisningsbild

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Sjögården  
#742928 Ett par frågor till Lars apropå dagens debatt.
Hur mycket skiljer sig koldioxidutsläppen från ett vanligt trakthygge om man har:
- Endast naturvärdesträden kvar
- En normal fröträdställning av tall.
- En överhållen timmerställning som avvecklas stegvis
Förutsätter att man får igång föryngringen som tänkt.

Avatar Fallback

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

jannee  
#742931 "Experterna" SS påstod att tillväxten skulle vara minimal, dessutom skulle med största sannolikhet rotrötan äta upp "eventuell" tillväxt.
Slutresultatet skulle m.a.o. bli negativt då återstående träd skulle vara i ålderspannet 80 till 120 år.
Efter ca 30 år fick jag i alla fall ut runt 400 fub/ha.
Och visst var fanns det en viss rotröta men inte som alls SS hävdade att det skulle se ut.
Tror att många har sådana s.k. glömda skiften, skiften som inte blivit rörda på kanske 50 år eller mer.
"Vetenskapen" SS säger då, ned med allt och börja om, men då tror jag man ändå gör bort sig.
"Tror", vet inte med säkerhet men vill tro i alla fall att min morfar avverkade all björk och en, någon gång på 40 talet = all den skog som gav någon som helst inkomst.
Det var ju så det gick till på den "gamla goda tiden" :-bd

Användarvisningsbild

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Lars Lundqvist SLU  
#742933 Det är inte självklart att den du rådfrågar på Skogsstyrelsen är någon expert på ämnet och hen representerar definitivt inte vetenskapens nuvarande kunskapsläge. Man hinner inte bli expert på skogsskötsel och skogsproduktion inom ramen för en grundutbildning, oavsett om det är en Jägmästare eller Skogsmästare. Det är som med alla andra högskoleutbildingar. Man lär sig grunderna.

@Sjögården - jag återkommer senare

Användarvisningsbild

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Lars Lundqvist SLU  
#742972
Sjögården skrev:Ett par frågor till Lars apropå dagens debatt.
Hur mycket skiljer sig koldioxidutsläppen från ett vanligt trakthygge om man har:
- Endast naturvärdesträden kvar
- En normal fröträdställning av tall.
- En överhållen timmerställning som avvecklas stegvis
Förutsätter att man får igång föryngringen som tänkt.

Jag tvivlar på att det finns några pålitliga mätningar i fält, men som riktvärde bör man kunna använda tillväxten i bestånden.

De senaste uppgifterna jag sett visar att det inte är själva hyggena som sådana som genererar stora utsläpp av koldioxid utan det handlar mer om att delar av de träd som avverkades blir kortlivade produkter som omsätts och snabbt frigör koldioxid och att ingen koldioxid binds på hyggena. Det betyder att ju fler träd som står kvar, desto mindre kol har du avlägsnat från beståndet och desto mindre koldioxid frigörs då när de (typ) eldas upp. Du får alltså en gradient från kalt till helt orört där tillväxten ökar och koldioxidfrigörande minskar ju mer som står kvar.

Föryngringen är svår att räkna in i processen eftersom den kommer att växa allt långsammare ju mer av överbeståndet som står kvar. Allra bäst växer plantorna vid helt kalt hygge. Så du får en gradient även där med sjunkande höjdtillväxt ju mer som står kvar. Svårigheten är att räkna om från höjdtillväxten hos plantorna till hur den påverkar den långsiktiga volymtillväxten.

Användarvisningsbild

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Sjögården  
#742974 Tack för det.
Egentligen är tillväxten i sig det viktigaste i klimatpåverkan och att virket används på ett sätt så att det inte omvandlas till koldioxid i atmosfären igen inom rimlig tid.
Den tillväxten som fröträden ger bör alltså vara högre än vad som hämmar plantskogen inunder för att man skall kunna motivera överhållen timmerställning av klimatskäl.
Hoppas jag tänker rätt eller så får du gärna korrigera mig.. 😉

Användarvisningsbild

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Lars Lundqvist SLU  
#742978 Så länge inte det totala virkesförrådet över hela landskap börjar sjunka över tid så lagrar skogen alltmer koldioxid. Det är inga stora mängder som fastläggs i marken men några kilo om året blir det.

Att räkna per bestånd är inte meningsfullt eftersom det inte är en logisk naturgiven gräns utan är en gräns satt av oss människor utifrån vår storlek och vårt sätt att tänka. En timmerställning sänker tillväxten. Punkt. Högst tillväxt på landskapsnivå får man med helt rena hyggen och plantering med förädlade plantor av det på ståndorten bäst producerande trädslaget och med en omloppstid som maximerar medelproduktionen. Att det sen har negativa effekter på biologisk mångfald är en annan historia. Det finns inte en lösning som är bäst ut alla synvinklar utan man måste alltid kompromissa nånstans.

Användarvisningsbild

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Sjögården  
#742984 Tack för fakta
Jag försöker slingra mig fram i alla kompromisser jag kan för att hitta en möjlig väg framåt.
Överhållen timmerställning eller en tät fröställning är ju mest till för att inte skapa en sådan dramatik i landskapsförändringen samtidigt som går att få fram riktigt tät och fin ungskog av tall.
Vi löser problemen framåtorienterat och analyserar hur det skulle ha gjorts bäst bakåt.
Men för att få en förståelig diskussion är det bra att bryta ner på fastighetsnivå eller t.om på beståndnivå.
Är medveten om att det kan leda fel men många betydligt mer tvärsäkra än jag har genom åren haft väldigt mer fel…
Tycker egentligen att diskussionen om biologisk mångfald inte hör ihop med klimatdebatten men där blandar och ger miljörörelsen. 😉

Avatar Fallback

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

jannee  
#742985 Lars!!
Hur anser DU att man ska göra/sköta skogen för att det ska vara en optimal kollagring.
Nu ingår m.a.o. HELA kedjan, från det att plantan sätts till det inte finns en tillstymmelse av plantan, något eller några hundra år framåt.
Ja alltså tills resterna av plantan, trädet inte finns mer än i luften, antingen i fast form eller i gasburen.
Avverka för att senare gräva ned delarna är inte tänkbart.
Kan DU Lars konkret visa en beskrivning?
Bara låta skogen vara orörd måste på sikt bli plus minus noll.

Användarvisningsbild

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

Lars Lundqvist SLU  
#742987 Skalfrågan:
Vid gallring räknar du med att tillväxt försvinner när du tar bort träd, men att den tillväxten ganska snart återfinns i de träd som står kvar. Med andra ord förlusten av träd som försvann kompenseras av träd som står kvar. Du har då valt att godtyckligt titta på en yta som inkluderar minst träden runt ett enskilt utgallrat träd, låt säga 100 m2. Det finns inget som säger att det är mer logiskt att räkna så än att räkna med att du kan gallra ut alla träden på en sammanhängande yta och att då tillväxten kompenseras av alla skogar runt omkring.

Skog kan inte på lång sikt vara en kollagring, bara en mellanstation i ett cykliskt förlopp. Kolet cirkulerar, hela tiden, och har alltid gjort. Kruxet är att vi fyller på kretsloppet med mer kol hela tiden. Det kan inte skogen kompensera för.

Avatar Fallback

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

jannee  
#742990 Fel Lars.
Genom att konsekvent gå in för att odla timmer i stället för att göda Södra med massaved kan vi lagra in kol.
Finns timmerbyggnader som är MINST 500 år gamla.

Avatar Fallback

Re: Börjar kollagrings-elefanten nu att bli synlig för fler?

jl  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#742998 Hur många hus finns det som är 500 år.
Nog inte så många, och dess utom är nog inte allt timmer som fans från början kvar, utan mycket är utbytt under åren.
Och i dag hamnar i princip allt det vi byter ut i ett värmeverk och eldas upp.
Det vi kan göra är att ersätta andra byggmaterial som förbrukar mer kol än trä vid tillverkningen.
Men det jag tycker att vi skulle koncentrera oss på är forskning, försöka komma på byggmaterial i trä som är återvinningsbara där man använder trädets beståndsdelar till att bygga upp byggelement.
Byggelement som när det är rivningsdags kan malas ner och återanvändas, om man hade kunnat få till detta och med en relativt liten energi åtgång i den processen, tror jag det skulle vara något som gynnat oss i kampen om klimatet.

Att som vissa tycker, bättre att använda olja för det är energieffektivare än trä och då låta träden stå och växa och ta upp kol.
Dom menar att använder vi olja i dag släpper det bara ut 1ton koldioxid per energienhet medan trä släpper ut det dubbla i dag, dom medger visserligen att skogen tar upp det igen, men först om 100år och då är det försent det är nu vi behöver det.
I min värd är det lite som att pinka i byxorna, fortsätta att öka koldioxiden i atmosfären och hoppas på att någon i framtiden löser problemet, men vad vet jag är ingen expert på området.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).