Skogsnyheter

Sveriges största kalhyggen - Topp 20

178 inlägg 17223 visningar 19 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Sveriges största kalhyggen - Topp 20

Sörlänningen  
#703768
Grålle52 skrev:200ha i småland då är man inte liten.


Allt är ju relativt. Mycket för att vara en privat skogsägare i Småland, men otroligt långt från industriell nivå. De flesta hävdar ju att inte ens en person kan leva på 200ha, även om jag i praktiken har levt på min skogsgård ett par år. Jag har ett vanligt jobb också, men den inkomsten har jag inte behövt röra på ett tag.

Swedish Forestry Expo 2022 på Solvalla
Användarvisningsbild

Re: Sveriges största kalhyggen - Topp 20

Torbjörn Johnsen  
#703771
maltex skrev:Dagens kalhyggen är väl nästan rena urskogen mot för gårdagens, om man ser till hänsyn etc.


Framför allt så kommer "dagens kalhyggen" att ge högre kvalitéer i den växande nya skogen. Allt mer över tid. När den nya generationen skog är slutavverkningsmogen kommer den att innehålla fler riktigt gamla träd och mer död ved, lövträd mm. Men det är svårt att föreställa sig när man ser ett kalhygge p g a tidsaspekten. Skog växer långsamt men tiden går ju. Om man som jag har levt ett tag så ser man ju skillnaden. De första plantorna jag satte som tonåring är nu på väg över 25-metersstrecket men varje år man tittat på skogen har den sett likadan ut som förra året. Skogens dynamik blir väldigt svår att ta till sig för den som ser allt "här och nu".

Användarvisningsbild

Re: Sveriges största kalhyggen - Topp 20

machonisti  
#703779 Samma sak händer under en utbildning. Man lär sig ingenting på en timme inte heller en dag, är man borta 2 veckor då hänger man inte med klasskamraterna längre. Brukar förklara fenomenet som ett pussel där man får en bit per dag. En bit är så lätt att hantera att man inte upplever det jobbigt.
Ett skifte man kör om alla dagar ser likadant ut. Skiftet längre bort har genomgått en dramatisk förändring då man besöker det efter 10 år.

Avatar Fallback

Re: Sveriges största kalhyggen - Topp 20

Sörlänningen  
#703781
machonisti skrev:Samma sak händer under en utbildning. Man lär sig ingenting på en timme inte heller en dag, är man borta 2 veckor då hänger man inte med klasskamraterna längre. Brukar förklara fenomenet som ett pussel där man får en bit per dag. En bit är så lätt att hantera att man inte upplever det jobbigt.
Ett skifte man kör om alla dagar ser likadant ut. Skiftet längre bort har genomgått en dramatisk förändring då man besöker det efter 10 år.


Det här är så väldigt sant.

Just det märkliga faktum att en omloppstid på våra breddgrader är alltifrån strax under en medellivslängd till en bra bit över gör det ju faktiskt till något av ett kognitivt arbete att just kunna se helheten. Nu finns det säkert någon här som tycker att det är jätteenkelt, men för de flesta av oss tar det nog lite tid. En genväg för de av oss som ärver skog är ju dock att lyssna på familjemedlemmar. Min far stannar jämt upp i skogen och berättar decenniergamla anekdoter om enskilda träd i skogen. Efter ett tag ger det någonting.

Avatar Fallback

Re: Sveriges största kalhyggen - Topp 20

r93  
#703786 Likaså är det aldrig några drönarbilder över planteringar, alla bilder tas i närtid efter avverkningen gärna på vinterhalvåret.
redan efter ett par år så grönskar det ju rejält på hyggerna, iaf här i söder.

Användarvisningsbild

Re: Sveriges största kalhyggen - Topp 20

machonisti  
#703788 Anekdoterna var tråkiga som ung nu ångrar jag att jag inte lyssnade ordentligt. Är uppvuxen mitt i skogen i en liten gårdsgrupp ett par mil från närmsta affär. Min farfar bedrev skogsbruk på sitt sätt och min pappa likadant. Det vill säga ingen klar långsiktig linje annat än att om vintrarna hölls man i skogen.
Skogen för dem handlade om att sälja virke för att betala skulder. Min farfar bedrev plockhuggning och pappa kalavverkning. Jag har främst hållit på med röjning och gallring förutom plantering efter farsans avverkningar. För mig handlar det om att bättra på en annars rätt god ekonomi. Vilket lett till att jag har råd att begrunda skogsbruket.

Användarvisningsbild

Re: Sveriges största kalhyggen - Topp 20

Badbollen  
#703795
Josephine skrev:Fakta är alltid välkommet.

Ingen som har något svar om kantzoner vid vattendragen förr och nu?


Har du skrivit detta? Förvånande att du som bor i Belgien har så bra koll på det svenska skogsbruket. Jag vill såklart ta del av dina källor och lära mig mer!

Avatar Fallback

Re: Sveriges största kalhyggen - Topp 20

Sörlänningen  
#703800 Jag kan tycka att kritik av harvning och bristfälliga kantzoner är rimlig och viktig.

Personligen harvar jag nästan alltid innan plantering, för att jag prioriterar den positiva effekten den har på tillväxten. Till harvningens förtjänst skall tilläggas att nyare forskning lite (för mig) överraskande visar att kraftig markberedning har väldigt god påverkan på tillväxten under fler decennier, alltså inte bara under etableringsskedet (som jag tidigare hade antagit). Samtidigt är harvning det enda som jag ibland kan skämmas lite över som skogsbrukare. Och jag känner skogsägare som prioriterar tillväxten lite lägre än jag och faktiskt undviker markberedning av estetiska skäl. Kalhyggen tycker jag är fantastiskt bra på nästan varje tänkbart sätt, men harvning ändrar ju verkligen ytan på ett sätt som ibland, på vissa ställen, kan kännas lite barbariskt. Jag brukar åtminstone vara noga med att inte harva existerande stigar och andra uppenbara kulturella lämningar (förutom lagkraven, då).

Användarvisningsbild

Re: Sveriges största kalhyggen - Topp 20

Josephine  
#703806
Badbollen skrev:
Josephine skrev:Fakta är alltid välkommet.

Ingen som har något svar om kantzoner vid vattendragen förr och nu?


Har du skrivit detta? Förvånande att du som bor i Belgien har så bra koll på det svenska skogsbruket. Jag vill såklart ta del av dina källor och lära mig mer!


"På fråga ett svarar jag" --- att jag har läst det någonstans, kanske t.o.m. på SFo, om fläckvis markberedning. Det verkade rimligt att det skulle finnas andra metoder också då skogsbruket inte alltid har varit så mekaniserat som det är idag. "Terracut" - besvarade det.

På fråga två: -- är fakta jag läste för mycket länge sedan och som har återkommit då och då i olika källor.

Här är en: https://www.skogskunskap.se/hansyn/vatt ... icksilver/

Det är logiskt att skogsmarkerna blir sönderkörda utan en rejäl tjäle så de högre vinter-temperaturerna är också ett problem. Mindre maskiner, vajra ut träden, mindre "bråttom", risa marken där det körs - finns flera lösningar, men vill skogsbolagen när vinsten hotas av tidsåtgången?

Användarvisningsbild

Re: Sveriges största kalhyggen - Topp 20

Lars Lundqvist SLU  
#703809
Josephine skrev:jag har läst det någonstans, kanske t.o.m. på SFo, om fläckvis markberedning. Det verkade logiskt att det skulle finnas andra metoder också då skogsbruket inte alltid har varit så mekaniserat som det är idag.

Syftet med markberedning är inte att underlätta själva planteringen. Den tid du eventuellt vinner på själva planteringsmomentet står inte i proportion till kostnaden för markberedningen.

Syftet med markberedning är i första hand att öka överlevnaden hos plantorna genom att konkurrens från omgivande vegetation minskar och angrepp från skadegörare minskar. Rätt utförd markberedning kan dessutom öka tillväxten hos plantorna under de första åren och plantor som börjar växa bra fortsätter oftast att växa bra när de blir större, samtidigt som den högre tillväxten gör dem mer motståndskraftiga mot både konkurrens från annan vegetation och skadegörare. Så i grund och botten markbereder man av samma skäl som när en hobbyodlare gräver i trädgårdslandet: För att gynna det som planteras.

Vilken metod som väljs beror ofta på vilken maskin som finns till hands men också på hur marken ser ut. Harv och högläggare fungerar olika och är olika känsliga för bland annat hur stenig marken är.

Användarvisningsbild

Re: Sveriges största kalhyggen - Topp 20

Lars Lundqvist SLU  
#703810
Josephine skrev:Det är logiskt att skogsmarkerna blir sönderkörda utan en rejäl tjäle så de högre vinter-temperaturerna är också ett problem. Mindre maskiner, vajra ut träden, mindre "bråttom", risa marken där det körs - finns flera lösningar, men vill skogsbolagen när vinsten hotas av tidsåtgången?

Nej, skogsmarker blir inte generellt sönderkörda.
Rent generellt är bärigheten inte ett problem på Sveriges moränmarker.

Där det är sämre bärighet, exempelvis i kantzoner mot bäckar och surdråg, kan man lösa det genom att exempelvis låta skördaren gå ett stråk närmast kantzonen men lägga av allt virke ovanför sig, och låta skotaren gå ännu ett steg ovanför och plocka virket från ett stråk nedanför sig.

(ovanför och nedanför i betydelsen att man tänker sig att bäck eller surdråg ligger lägst och maskinerna kör på "sluttningen" ovanför)

Avatar Fallback

Re: Sveriges största kalhyggen - Topp 20

Sörlänningen  
#703812
Lars Lundqvist SLU skrev:
Josephine skrev:jag har läst det någonstans, kanske t.o.m. på SFo, om fläckvis Så i grund och botten markbereder man av samma skäl som när en hobbyodlare gräver i trädgårdslandet: För att gynna det som planteras.

Vilken metod som väljs beror ofta på vilken maskin som finns till hands men också på hur marken ser ut. Harv och högläggare fungerar olika och är olika känsliga för bland annat hur stenig marken är.


Lars har ju naturligtvis rätt i allt han säger. Det kan tilläggas att markberedning ju också är utmärkt för att gynna självsådd. Ibland kan man ju föredra att inte plantera, utan bara markbereda och lita på självsådd. Men väldigt vanligt är ju att man markbereder, planterar och sedan låter skogen bestå av en blandning av självsådd och planterade plantor. Så det är ju ett sätt att öka tillväxt, men också mångfald (även om vi i Sverige ju ändå mest pratar om björk, tall, och gran i några större volymer).

Verkligen helt sant att det ofta handlar om vilken maskin som finns till hands. Jag har t.ex. svårt att på ett enkelt sätt få tillgång till annat än harv eller grävmaskin. Jag har gjort högläggning med grävmaskin, vilket inte blev något vidare (det växer bra, men det går knappt att gå i beståndet). Högläggningsmaskiner är mest en avlägsen legend i min del av Småland.
Senast redigerad av Sörlänningen fre 05 mar 2021, 15:21, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Sveriges största kalhyggen - Topp 20

Lars Lundqvist SLU  
#703813
Sörlänningen skrev:Det kan tilläggas att markberedning ju också är utmärkt för att gynna självsådd. Ibland kan man ju föredra att inte plantera, utan bara markbereda och lita självsådd.

Bra tillägg! Vid naturlig föryngring är det normalt helt nödvändigt att markbereda på alla friska marker, för att få föryngring på hela ytan. Och då är harvning normalt den bästa metoden därför att den ger större frilagd yta och därmed fler potentiellt bra groningspunkter.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).