Skogsnyheter

SCA summerar sina erfarenheter av contorta

1 inlägg 971 visningar 1 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

SCA summerar sina erfarenheter av contorta

Pierre Kjellin  
#685459 På rätt marker är dess tillväxt överlägsen tallens och virket passar mycket bra till panel, anser SCA som i stort beskriver satsningen på contorta som en succé. Närmare 7 procent – 20 000 hektar – av arealerna har man dock fått avveckla i förtid.



Med ett skogsinnehav på cirka 3 miljoner hektar är SCA en av Sveriges största skogsägare och även en av de skogsägare som har störs arealer av den importerade contortatallen.
I en artikel tidigare i höst berättade vi om conortaföryngringar i Lappland där markägaren Sveaskog i flera decennier misslyckas med att få skogen att etableras. Samma problem har drabbat SCA som också har stora arealer skog i Lappland.

De två bilderna här intill visar två hyggen som avverkades i slutet på 1970-talet och därefter planterades med contorta av markägaren SCA, som sedan nyligen avvecklat contoraplanteringarna på grund av att återväxten varit katastrofalt dålig. Hygget på undre bilden är cirka 300 hektar stort och hygget på övre bilden cirka 50 ha stort.

Undertecknad ställde några frågor om SCA:s erfarenheter av conorta via bolagets kommunikationsdirektör Björn Lyngfelt:

På vilka typer av marker och i vilka områden i Sverige fungerar de contortaföryngringar SCA gjort tillfredsställande?

– SCA har marker från vattendelaren mellan Ljungan och Ljusnan och norrut. I detta område fungerar contortaföryngring mycket bra på i stort sett alla marker utom finjordsrika marker, där det kan vara risk för stabilitetsproblem – även om dessa problem framför allt härrör från den tidiga introduktionen av contorta, när vi använde plantor med risk för dålig rotutveckling och ej tillräckligt ståndortsanpassad markberedning.
– Det kan möjligen finnas problem med contortaföryngring i extrema klimatlägen vad gäller höjd och breddgrad. Men dels har SCA inte mycket sådana marker, dels är det i regel marker där även tall skulle få stora problem. På marker med stor risk för älgskador eller för svampangrepp är contortan mycket överlägsen tall.

Mellan tummen och pekfingret – hur stora arealer med contortabesånd på SCA:s marker är det som ni fått avveckla?

– Ungefär 20 000 hektar av totalt cirka 300 000 hektar. Det rör sig till allra största del om äldre contorta – 35-45 år – som gallrats och därefter drabbats av stormskador. En mindre del rör contorta som planterats med olämpliga planttyper på olämplig mark med otillräcklig markberedning och därmed fått dålig rotutveckling och stabilitetsproblem. En annan mindre del rör contorta som stör renskötseln och avvecklats i samråd med samebyar.

Föryngrar SCA med contorta även idag och framöver?

– Ja, contorta är ett utmärkt trädslag. Efter snart 50 års praktisk användning så vet vi att tillväxten i praktiskt skogsbruk och över tid är cirka 40 procent högre än för svensk tall på motsvarande mark. Vi planterar knappt 2 000 hektar contorta eller cirka 10 procent av planteringsarealen.

2010 sade SCA i en intervju i ATL att contorta fungerar bra som panelvirke – är det fortfarande er erfarenhet?

– Vi har provsågat contorta och som sågvirke har contorta den goda egenskapen att det inte slår sig eller spricker vid torkning. Det har också till övervägande del frisk kvist. Detta gör contorta till mycket lämplig råvara för panel. I och med att vi dragit ned kraftigt på gallring av contorta på grund av vindkänsligheten och i stället låter trädslaget växa vidare mot slutavverkning, så har vi inte mycket råvara av sågbara dimensioner. Produktionen av sågad contorta är därför liten.

Har SCA hunnit få några erfarenheter från slutavverkad contorta?

– Vi har testat contorta i industriell tillverkning – sågning, hyvling, målning, impregnering, sulfatmassa, CTMP, mekanisk massa, produktion av tryckpapper, hygienprodukter, förpackningspapper – i princip alla de produkter vi har eller kan komma att ha i vår värdekedja. Vi vet nu ganska väl var contortan bör användas. Än så länge är det till största delen massavedsdimensioner vi har fått ut i våra slutavverkningar – som i hög grad varit i stormskadade bestånd eller de bestånd med dålig utveckling som jag nämnt tidigare.

Jag har hört skogfolk som påstår att contorta inte fungerar att blanda in i barrmassa – stämmer det?

– Vår nu ganska omfattande erfarenhet är att det går utmärkt att blanda contorta med barrmassaved. Liksom tall är contorta olämplig för mekanisk massa, men utmärkt för kemiskt förbehandlad termomekanisk massa – CTMP. SCA investerar just nu en och en halv miljard i ökad produktion av CTMP på Ortvikens industriplats i Sundsvall, där vi just nu avvecklar tryckpappersproduktionen.

Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com.......




   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).