SKOGSSTYRELSEN: ”Det är de nya ärendena vi prioriterar”

Hur kan det komma sig att vissa markägare kan få gravt misslyckas med skogsföryngring i flera decennier, medan andra får betala vite för att de har för litet antal huvudstammar per hektar? Vi frågade en konsulent på Skogsstyrelsen, apropå fallen med de misslyckade contortaplanteringarna vi berättar om i en artikel här intill.

Vi har pratat med en av skogskonsulenterna på Skogsstyrelsens kontor i Gällivare. Av hänsyn till tjänstemannen har vi låtit vederbörande vara anonym.
Vi börjar med att fråga om det utdömts något vite för den misslyckade contortaföryngringen som vi berättar om i artikeln här intill. Det känner inte skogskonsulenen till och hen känner inte heller till liknande fall där Skogsstyrelsen utdömt vite till skogsägare som misslyckats med att få upp ny skog i många år gamla contortaplanteringar.

– Det kan finnas många olika anledningar till varför det inte blir någon skog. Man kan göra rätt åtgärder men sedan kommer till exempel älgen och äter upp plantorna. Vi har svårt att prioritera sådana här gamla ärenden utan extra resurser. Det är de nya ärendena vi prioriterar, de som står i begrepp att avverka.

Om jag som skogsägare idag ska föryngra skog – hur många år har jag på mig innan Skogsstyrelsen anser att jag har misslyckats med föryngringen?

– Du ska göra återväxtåtgärder inom tre år. Om du inte har gjort någonting på tre år så kan vi förelägga dig om de åtgärder vi anser behövs. Vi upptäcker ju inte heller allt som görs i skogen.

Men de arealer där det vittnas om misslyckade contortaplanteringar är enligt många olika källor stora hyggen och på många ställen.

– Jo. men vi är tyvärr högst begränsade när det gäller resurser vi har till vårt förfogande.

Tidigare i höstas skrev ju flera skogsmedier om ett fall med en skogsägare i Arjeplog i Lappland som efter att ha misslyckats med sin tallföryngring röjde fram en lågskärm av björk, men sedan ålades av Skogsstyrelsen att betala ett vite på 240 000 kronor då hans hygge inte uppfyllde Skogsvårdslagens krav på minsta antal huvudplantor. Är inte detta att som myndighetsutövare sila mygg och svälja kameler?

– Jo, det kan man ju hålla med om på något vis. Men det är det här med tidsaspekten som gör att man agerar olika.
Om man går 40 år tillbaka i tiden – ställde lagen ungefär samma krav på föryngring av skog som idag?

– Den lagstiftning som nu gäller kom 1994. Vissa krav har blivit lindrigare men i stort sett så är det samma krav på skogsföryngring som ställs idag som då, för 40 år sedan.

Fotnot: Hela intervjun är inspelad och citaten, med undantag för enstaka språkliga justeringar, korrekta.
BILDEN: Skogskunskap.se – Skogsvårdslagens krav på föryngring är tydliga.

Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com...
070-334 50 09