ons 07 okt 2020, 00:59#671793
Ökad användning av barkborreskadat virke och mer blandskog i Sverige framöver. Det tror Danske Banks skogsansvarige Johan Freij som också pekar på behovet av bättre utbildning hos plantörerna för att vi ska få mera ståndortsanpassade skogar.Johan Freij, affärsområdeschef för skog och lantbruk på Danske Bank – Tyskland och Centraleuropa översvämmas nu av barkborreskadat virke. Många forskare i Tyskland tror att barkborreangreppen kommer fortsätta i liknande skala tills all gran är drabbad och en del av dem målar ett scenario där granen inom 1-2 årtionden är för riskabel att odla i Tyskland på mark lägre än cirka 800 m ö h. Hur ska vi tro att detta påverkar trävarubranschen?– Exporten av virke till Kina och USA har ökat kraftigt under barkborrehärjningarna i Europa det senaste året och de två länderna är kända för att kunna svälja stora volymer barkborrevirke. Det handlar inte om att USA och Kina nöjer sig med skräpvirke utan att de vant sig vid att hantera och använda barkborreskadat virke. Att bygga in sådant virke i en vägg ger inte sämre egenskaper och prisskillnaden göra att jag tror vi kommer se fler marknader som börjar använda barkborrevirke.
– Att vi i Sverige hittills varit väldigt njugga med att använda barkborreskadade trävaror beror på tradition och höga standards för att värna om det svenska virkets höga kvalitet.
– Scenariot att produktionsskogar av gran mer eller mindre försvinner från Tysklands låglandsområden på grund av barkborreskadorna idag ställer jag mig lite frågande till. Jag minns när det rapporterades om skogsdöden i Tyskland och Tjeckien på 1980-talet. Då sade man att all skog i Tyskland skulle försvinna – men det gjorde den inte. Samtidigt känner jag mig mycket ödmjuk inför klimateffekten och dessa fruktansvärda skador. Vi har ju sett ännu värre angrepp av en annan insekt i Kanada, där den dödat uppemot 800 miljoner kubikmeter. Jag tror ändå gran med dess tillväxt och egenskaper kommer att fortsätta vara ett kommersiellt trädslag i både Sverige och Europa. Men sannolikt måste vi ändra vårt skogsbruk.
Hur påverkas industrin i Tyskland av barkborreangreppen?– I Tyskland är det sågverkssektorn som drabbas hårdast av barkborreangreppen eftersom det huvudsakligen är äldre skog som angrips. Konsekvenserna är att de får ofantligt mycket billigt virke nu och under en period framöver. På sikt kommer sannolikt detta att bytas mot en timmerbrist.
Påverkas virkesmarknaden i Sverige av de omfattande barkborreangreppen i Centraleuropa?– Ja, det är nog inte alldeles osannolikt att det kommer att uppstå en större efterfrågan på grantimmer från Sverige till Tyskland. Denna utveckling skulle kunna driva på timmerpriserna i Sydsverige. I ett ännu längre perspektiv så kan man tänka sig att sågverksindustrin i Centraleuropa kommer att minska som en följd av en brist på grantimmer.
Flera forskare här i Sverige menar att barkborreproblematiken här hemma utvecklas mot ett scenario liknande Tyskland och vissa av dem förespråkar satsningen på mer blandskog även på många håll i södra Sverige. Hur kan vi anta att detta kan påverka svensk industri och virkesmarknad?– Det drabbar redan Sverige. Om de varma och torra somrarna blir vanligare så kommer vi att se mera kontinuerliga barkborreskador i Syd- och Mellansverige. Jag ser framför mig att vi redan nu borde börja jobba med blandskogsplantering. Idag är det i bästa fall ståndortsanpassat på hyggesnivå, det vill säga att man planterar gran på ett hygge och tall på ett annat. Ett ytterligare steg mot ståndortsanpassning med mer tåliga bestånd är att vi beställer plantblandningar till varje hygge. Där planterar vi tall på höjderna, gran i sluttningarna och färre plantor i svackorna där lövuppslaget ofta är gott. Då skapar vi vi ett mera mosaikartat landskap som blir mindre störningskänsligt.
Är inte ett problem att infrastruktuen i skogsbranschen sätter krokben för ståndortsanpassning eftersom man är så inriktade på monokulturodling och bara två kommersiella trädslag?– Nej, jag tror inte det är där begränsningen ligger utan snarare kompetensen och erfarenheten hos plantörerna. Jag tror det kommer krävas en bättre utbildning för plantörer och att arbetsgivaren har en mera långsiktig relation med de plantörer man anlitar. Plantering är ett avancerat och oerhört viktigt arbete. Det kanske borde finnas en certifiering för plantörer. Man ska inte bara kunna avgöra var man ska sätta plantan, utan vilket trädslag som passar på respektive ståndort. Det krävs också mer kompetens hos och krav på beställaren, det vill säga markägaren eller det avverkande företaget.
Kommer vi att få se mera blandbestånd i Sverige i framtiden?– Jag är helt övertygad om det, men detta kräver att vi utvecklar allt från plantering och röjning till gallring och eventuell självföryngring. Jag ser en väldigt spännande tid framöver för skogsbruket. Klimateffekten får inte förlama oss i skogen. Friska, växtkraftiga skogar är ju faktiskt en del av lösningen.
Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com....
070-334 50 09