Skogsnyheter

[Lars Lundqvist SLU]

fre 01 jul 2022, 22:28#762536 I trakthyggesbruk är omloppstid och årsyta centrala begrepp. Årsytan är skogsmarksarealen delad med omloppstiden. Överuttag blir det om du regelmässigt slutavverkar större årsyta än vad som motsvarar den omloppstid du räknar med.
Gallring förlänger omloppstiden. Ju hårdare du gallrar, desto mer förlängs omloppstiden, om du inte accepterar lägre långsiktig medeltillväxt.
Fråga ett när det gäller Antons analys är - klassificerar RT, Skogsstyrelsen och Landsat-data åtgärder baserat på samma sorts data, exempelvis stående virkesförråd?

[Älgfoderodlare]

fre 01 jul 2022, 22:59#762539

I trakthyggesbruk är omloppstid och årsyta centrala begrepp. Årsytan är skogsmarksarealen delad med omloppstiden. Överuttag blir det om du regelmässigt slutavverkar större årsyta än vad som motsvarar den omloppstid du räknar med.
Gallring förlänger omloppstiden. Ju hårdare du gallrar, desto mer förlängs omloppstiden, om du inte accepterar lägre långsiktig medeltillväxt.
Fråga ett när det gäller Antons analys är - klassificerar RT, Skogsstyrelsen och Landsat-data åtgärder baserat på samma sorts data, exempelvis stående virkesförråd?

- Ja, fast är det inte där som en del av problemet ligger ! ? Har det VERKLIGEN funnits så mycket avverkningsbar skog enl. LSÅ som nya data gör gällande ? Eller har vi "naggat" på de yngre tillväxtvolymerna som en möjlighet att skapa just prisdumpning till men för privatskogsbruket, främst då från bolagen, utan hänsyn till det som blivit beskrivet / redovisat, för eko. vinnings skull ? O hur placerar det oss inför framtiden ?
För när det gäller för hårda uttag i främst gallringar, bör det väl vara det som riskerar att "skeva" bilden mest inför framtiden ?
Där finns kanske inte den växande volym som kan motsvara de årliga uttagen på långa vägar. Men försöker vi dölja det eller vill vi inte tro det / se det ?

Sen kommer nog en stor portion med trovärdighet också in. För ska vi kunna upprätthålla vår bild som stor skogsnation, i det vi säger att vi är. Då bör nog det ligga främst i vårt eget intresse, att även minst bibehålla / helst öka utvecklingen i det vi säger / redovisar ATT vi gör o inte tvärt om !
Redan nu så finns ju tecken på en väg i motsatt riktning, även från off. statistik !
Är det rätt väg för oss ?
Av "kakan" verkar det snart bara finnas smulor kvar !

[Lars Lundqvist SLU]

fre 01 jul 2022, 23:08#762540 LSÅ är en lägsta ålder, en skamgräns, vanhävdsgräns, inte rekommendation så LSÅ är ointressant i sammanhanget. Likaså volymer. Trakthyggesbruk är "forestry by area". Det är areal och genomsnittlig omloppstid det handlar om. Och omloppstiden är inte detsamma som åldern på den skog som avverkas utan den tid den nya skogen ska få växa.
Gallring påverkar tillväxten men påverkar egentligen inte omloppstiden. Däremot tidpunkten för medeltillväxtens kulmination.

En analys av enbart den årliga arealen som slutavverkats under några få år säger egentligen ingenting, utom att olika sätt att uppskatta arealen kommer till något olika resultat.

[Älgfoderodlare]

fre 01 jul 2022, 23:24#762543

LSÅ är en lägsta ålder, en skamgräns, vanhävdsgräns, inte rekommendation så LSÅ är ointressant i sammanhanget. Likaså volymer. Trakthyggesbruk är "forestry by area". Det är areal och genomsnittlig omloppstid det handlar om. Och omloppstiden är inte detsamma som åldern på den skog som avverkas utan den tid den nya skogen ska få växa.
Gallring påverkar tillväxten men påverkar egentligen inte omloppstiden. Däremot tidpunkten för medeltillväxtens kulmination.

En analys av enbart den årliga arealen som slutavverkats under några få år säger egentligen ingenting, utom att olika sätt att uppskatta arealen kommer till något olika resultat.

"Gallring förlänger omloppstiden. Ju hårdare du gallrar, desto mer förlängs omloppstiden"

Men då bli väl ditt tidigare inlägg lite motsägelsefullt ! ? För problemet vi verkar stå inför i framtiden, är ju inte att de träd som står o växer inte blir större / träd. Utan det bör väl då vara att antalet träd / area är så litet / för få, så att den tot. tillväxten / areal i förhållande till ålder. Bör eller snarare måste skapa en " midja" i vår avverkningsbara areal i framtiden ?
Det tillsammans med lite för stora föryngringsavverkningar idag, oavsett LSÅ, påskyndar väl denna utveckling med ökande risk för restriktioner ?

[Fredrik Reuter]

fre 08 jul 2022, 12:41#763302 Nu finns avsnitt 121 ute! Idag gör vi nerslag i vårt lövskogsprojekt och du får en uppdatering om vad som händer med detta projekt och tillväxten bland både trivialt och ädelt löv. Vi pratar också om äganderättsfrågan och ställer oss frågan om Skogsvårdslagen tillsammans med Fastighetsbildningslagen kan sänka rundvirkespriset i Sverige.

Lyssna direkt: https://skogsforum-podcast.simplecast.c ... -i-sverige

"Black Cherry" från lövskogshägnet.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Fredrik Reuter]

fre 15 jul 2022, 13:24#763932 Avsnitt 122 finns ute nu. Idag pratar vi om Setra som idag var först ut att rapportera sitt ekonomiska utfall för andra kvartalet 2022. Marknaden ser stark ut och det kan bli en positiv effekt när sanktionerna mot Ryssland slår igenom fullt ut mot slutet av sommaren. Vi pratar också om klimatnytta och beräkningar. Kanske finns det en rejäl potential i den differens som finns mellan skogsindustrin klimatnytta och årlig bruttotillväxt?

Lyssna direkt: https://skogsforum-podcast.simplecast.c ... erakningar

Ej bild från dagens podd tyvärr. Dock från en tripp till västkusten förra veckan.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Fredrik Reuter]

fre 22 jul 2022, 12:28#764575 I avsnitt 123 pratar vi om hur skogens ekonomiska kalkyler, kvartalsrapporter och högförädlade skogsprodukter. Samt en diskussion om vad vi skulle kunna förvänta oss i höst samt Cervenkas bok Girig-Sverige.

Lyssna direkt: https://skogsforum-podcast.simplecast.c ... antefotter

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Älgfoderodlare]

fre 22 jul 2022, 16:59#764604 Efter att ha lyssnat på ännu en intressant Podd idag, blev jag ju att tänka mer om den ev. framtid ni tog upp, inte bara i närtid inför den kommande hösten. Utan även i ett längre perspektiv.
För att ta det i någon form av ordning, så blir tankegång denna;

1; Om vi i närtid kommer att få ökade räntor, stigande kostnader, där privatskogsbruket, som också kan vila till stor del i sin existens på lånade medel. Kan det då med den s.k. "Nuvärdesberäkningen" riskera att det bli fler / ökade uttag i den svenska skogen på kort sikt, för att täcka de stigande kostnaderna ?
För i ert resonemang, ger ju via denna beräkningen, skogen att ges ett lägre värde på längre sikt, än att utnyttja dess potential i närtid, eller ?

2; Vad är det man då missar, via den formen av kalkyl ? Jag kan ju tycka, utifrån mitt sätt att se det o den förväntan jag har på en omställd framtid. Att med ökade volymer / träd o areal, skulle ju inte "nuvärdesberäkning" alls stämma !
För tittar man ner på kontinenten i övriga EU, så även fast de idag bet. mer / fub än i ex. Sverige. Så verkar de ha högre konkurrenskraft på marknader med förädlade varor, som bör bli att öka i framtiden, än vad den svenska har.
Ligger en del av svaren där, i att de i större utsträckning förädlar virke av större dimensioner än vad svenska industrin gör ? Sågutbytet är högre / sågad stock. Men även spillet / restprodukterna, massautbytet måste väl vara högre i volym räknat på en grövre stock än av klenvirke ?

Och om jag tänker rätt om EU's nya skogsstrategi o vad som sägs där, så är ju önskan att fler träd som idag växer. Ska bli större o därmed generera mer av allt till framtiden.
Kan då ex. Sveaskog's nya skogsstartegi, basera sig på att de inser att deras marknad till större del, kommer att ligga i utlandet om man producerar / utvecklar grövre bestånd i sina skogar inför denna framtid ?

3; Möjligheterna för privatskogsbruket att göra exakt likadant, bör då kullkasta det som "nuvärdeberäkningen" ger idag ? !
För när nu sanktionerna mot Ryssland kommer att börja slå igenom under hösten. Dessa enorma skogsbränder som drabbat övriga EU just i år. Så bör / måste det finns ett beräknat ökat framtida värde i att låta skogen stå o skapa mer volym / areal i då främst Sverige. Både på kort o lång sikt ! Marknaden kommer att skapa det / behöva det !

Varför redovisas inte detta i ett bredare eko. beräkningssätt för privatskogsbruket. Utan man vidhåller att "nuvärdesberäkning" ger en stabilare eko. kalkyl i det egna skogsbruket.

Risken blir väl då, att detta utnyttjas av skogsindustrin, som får ett bibehållet jämnt inflöde av råvara. Samtidigt som privatskogsbruket urholkas på sin bestånd inför framtiden ? ! Prisnivåerna kan ligga still o det är / blir för sent att skapa en förändring i de då lågvolymbestånd man har kvar.

Har det skapats en eko. fälla via detta beräkningssystem, till men för främst oss privatskogsbrukare ?

[Sommar]

fre 22 jul 2022, 19:06#764628 Ja, så kan det bli, vi får hålla ögonen öppna och hantera allt så bra som möjligt. Och Fredrik och Torbjörn - Skogsfredag-podden är både intressant och mysig! 🙂

[th]

fre 22 jul 2022, 19:42#764629

1; Om vi i närtid kommer att få ökade räntor, stigande kostnader, där privatskogsbruket, som också kan vila till stor del i sin existens på lånade medel.

Vad har du för belägg för detta påstående?

[Älgfoderodlare]

fre 22 jul 2022, 20:34#764644

1; Om vi i närtid kommer att få ökade räntor, stigande kostnader, där privatskogsbruket, som också kan vila till stor del i sin existens på lånade medel.

Vad har du för belägg för detta påstående?

Via övriga trådar på SFo, så framgår det väl ganska tydligt att många, oavsett om de ärvt, köpt eller utökat sitt mark / skogsinnehav. Att det gjorts med lån på olika sätt. För även om man ärver en skogsgård, så finns det väl som oftast de som ska lösas ut vid ett arvskifte. Rena skogsköp som läget är o har varit under de senaste 2 decennierna, så är det / har det inte varit billigt. O hur många har dom pengarna i egen ficka så att säga. O även en utökning kan generera kostnader som inte enbart går till själva köpet av något. Det är fastighetsbildningskostnader, lagfartskostnader etc.
Sen har ju många för att försöka förbättra sin eko. sits, valt att bli mer egenverksamma. Där inte bara skogsmaskiner, utan även en annan utökad maskinpark / investeringar för utveckling ligger. Mark o vägunderhåll bl.a.
Så jag tror nog att det finns ett behov av att kunna få en avkastning från sitt grundinnehav idag, som kan / riskera att urholka prognoser om ett utökat bättre läge / möjlighet imorgon. Man har inte råd att invänta den helt enkelt.

[th]

fre 22 jul 2022, 20:57#764649

Via övriga trådar på SFo, så framgår det väl ganska tydligt att många, oavsett om de ärvt, köpt eller utökat sitt mark / skogsinnehav. Att det gjorts med lån på olika sätt. För även om man ärver en skogsgård, så finns det väl som oftast de som ska lösas ut vid ett arvskifte. Rena skogsköp som läget är o har varit under de senaste 2 decennierna, så är det / har det inte varit billigt. O hur många har dom pengarna i egen ficka så att säga. O även en utökning kan generera kostnader som inte enbart går till själva köpet av något. Det är fastighetsbildningskostnader, lagfartskostnader etc.

Inga bevis presenterade än så länge. Vad gäller arv t.ex. kanske är det lika vanligt att marken delas på flera ägare än att en ägare lånar för att lösa ut sina släktingar ?

[Älgfoderodlare]

fre 22 jul 2022, 21:15#764651

Via övriga trådar på SFo, så framgår det väl ganska tydligt att många, oavsett om de ärvt, köpt eller utökat sitt mark / skogsinnehav. Att det gjorts med lån på olika sätt. För även om man ärver en skogsgård, så finns det väl som oftast de som ska lösas ut vid ett arvskifte. Rena skogsköp som läget är o har varit under de senaste 2 decennierna, så är det / har det inte varit billigt. O hur många har dom pengarna i egen ficka så att säga. O även en utökning kan generera kostnader som inte enbart går till själva köpet av något. Det är fastighetsbildningskostnader, lagfartskostnader etc.

Inga bevis presenterade än så länge. Vad gäller arv t.ex. kanske är det lika vanligt att marken delas på flera ägare än att en ägare lånar för att lösa ut sina släktingar ?

Vart är det du vill komma med din frågeställning ? Jag trodde / anser inte att det behövs ett bevisläge för att göra den frågeställning jag gjorde i mitt första inlägg. Mycket av den anledningen som den anslutas med ett ?

[th]

fre 22 jul 2022, 21:29#764652 OK, vi är kanske inte helt överens om om hur arvsskiften går till. Min huvudsakliga kritik var bara att det är inte säkert att arvsskiften resulterar i att någon behöver låna en massa pengar för att behålla/utöka sitt merkägande.

[Älgfoderodlare]

fre 22 jul 2022, 21:44#764655

OK, vi är kanske inte helt överens om om hur arvsskiften går till. Min huvudsakliga kritik var bara att det är inte säkert att arvsskiften resulterar i att någon behöver låna en massa pengar för att behålla/utöka sitt merkägande.

Som läget är idag, så blir nog i så fall den andra parten mer av förlorare. För med den uppvärdering som varit under de senaste 10 - 20 åren av skogsfastigheter / mark. Så är man endera som arvinge väldigt dåligt insatt, är för snäll, eller motparten har en partisk värderare, som borde göra att man som övertagare kanske har lite dåligt samvete efter en sån delning, kan jag tycka.
Är man krass, enl. ditt resonemang. Så bör det då finnas x antal överkörda / försmådda arvingar, som gynnat ett mindre antal lyckliga övertagare, eller ?
Speciellt i dina trakter, borde man väl veta vad mark har för värde ? !