Skogsnyheter

Skogsforum Podcast - Skogsfredag

256 inlägg 68067 visningar 40 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Torbjörn Johnsen  
#720731 Vi är inne lite på samma spår som Arvid Åhlund på Expressen när det gäller vartåt miljörörelsen borde rikta sina ambitioner. Det är ganska bra sammanfattat i den här ledaren tycker jag (även om jag personligen inte håller med om hans negativa syn på bioenergi från skogen):
https://www.expressen.se/ledare/arvid-a ... -sveaskog/

Swedish Forestry Expo 2022 på Solvalla
Användarvisningsbild

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Sjögården  
#720743 Bra ledare och allt är inte svart eller vitt men den leder mig in i frågan om vem som är liten skogsägare.
Jag är liten till arealen, ca 160 ha, men är beroende av ekonomin i det jag gör så jag försöker samla ihop avverkningar och naturligtvis kör jag med trakthyggesbruk, markbereder, planterar och sår.
Röjer manuellt och förstagallrar med motorsåg men låter både andragallringar och slutavverkningar ske med samma maskiner som bolagen kring mig.
Jag avsätter både NS,No bestånd,lövträdsområden och lämnar hänsynsträd och kantzoner.
Kort sagt, mitt skogsbruk skiljer sig inte så mycket från Sveaskogs som jag nästan är granne med.
Jag är lika utsatt för knärotsinventerare och aktivister som bolagen i närheten.
Och min ekonomi faller förmodligen fortare om vi får stora begränsningar i vad vi gör.
Därav drar jag slutsatsen att jag faktiskt har mer gemensamt med skogsbolagen än miljörörelsen just nu.
Tycker faktiskt att Skogsägarrörelsen ock LRF har markerat vad som är rimligt på ett väl avvägt sätt.
Men diskussionen rullar på och det gillar jag 😉

Användarvisningsbild

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Lars Lundqvist SLU  
#720813 Det finns flera vanliga tankefel i ledaren.

Det första är att storleken på de enskilda hyggena skulle ha någon som helst betydelse. Om vi ska slutavverka 190 000 ha per år, skulle det då vara bättre om det var 190 000 hyggen på 1 ha var, istället för exv 38 000 hyggen som är 5 ha var? Vad skulle fördelen vara med fler men mindre hyggen?

Det andra tankefelet är att skribenten indirekt tänker att den totala avverkningen ska minska, exempelvis att Sveaskog skulle minska sina avverkningar, och återigen är det "kortlivade produkter" gjorda av massaved som ses som det dåliga. Han glömmer då dels att alla delar av ett träd inte kan bli sågtimmer, och dels att allt det virke som avverkas idag faktiskt används till något som vi alla anser oss behöva. Om en svensk skogsägare slutar avverka så gör ju inte det att vi exempelvis skulle behöva färre förpackningar till matvaror. Så exakt vilka slutprodukter är det som inte längre ska tillverkas?

Det tredje tankefelet är att det vore bättre för miljön om man bara gallrade istället för att kalhugga. Han glömmer då att om samma mängd virke ska avverkas så skulle det innebära att 190 000 ha slutavverkning skulle ersättas av ca 650 000 ha gallring, varje år! Det skulle bli väldigt mycker mer terrängkörning och virkestransporter.

En debatt om skogsbruket måste inkludera även alla de slutprodukter som virket används till, och sett ur ett globalt perspektiv. På vilket sätt skulle det vara bättre att avverka nån annanstans än just här?

Avatar Fallback

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#720815 Han skrev visst något som att " bortsett från de sociala och ekonomiska konsekvenserna bla bla". Visst. Bortser man från det så kan man göra nästan vad som helst.

Användarvisningsbild

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Sjögården  
#720818
Lars Lundqvist SLU skrev:Det finns flera vanliga tankefel i ledaren.

Det första är att storleken på de enskilda hyggena skulle ha någon som helst betydelse. Om vi ska slutavverka 190 000 ha per år, skulle det då vara bättre om det var 190 000 hyggen på 1 ha var, istället för exv 38 000 hyggen som är 5 ha var? Vad skulle fördelen vara med fler men mindre hyggen?

Det andra tankefelet är att skribenten indirekt tänker att den totala avverkningen ska minska, exempelvis att Sveaskog skulle minska sina avverkningar, och återigen är det "kortlivade produkter" gjorda av massaved som ses som det dåliga. Han glömmer då dels att alla delar av ett träd inte kan bli sågtimmer, och dels att allt det virke som avverkas idag faktiskt används till något som vi alla anser oss behöva. Om en svensk skogsägare slutar avverka så gör ju inte det att vi exempelvis skulle behöva färre förpackningar till matvaror. Så exakt vilka slutprodukter är det som inte längre ska tillverkas?

Det tredje tankefelet är att det vore bättre för miljön om man bara gallrade istället för att kalhugga. Han glömmer då att om samma mängd virke ska avverkas så skulle det innebära att 190 000 ha slutavverkning skulle ersättas av ca 650 000 ha gallring, varje år! Det skulle bli väldigt mycker mer terrängkörning och virkestransporter.

En debatt om skogsbruket måste inkludera även alla de slutprodukter som virket används till, och sett ur ett globalt perspektiv. På vilket sätt skulle det vara bättre att avverka nån annanstans än just här?

Debatten om skogsbrukets påverkan som förs idag i media, driven av miljörörelsen är helt historielös och förslagen i skogsstrategin är utan analys av konsekvenserna för samhället, samhällsekonomin och den enskilde skogsägarens näringsverksamhet.Inget talar för mänsklighetens behov av de förhatliga kortlivade produkterna vi tar ur skogen, kartong, hygienprodukter, fordonsbränsle m.m m.m kommer att minska ,snarare tvärtom
Jag är allmänt positiv till EU och EU.s ambition att ta tag i klimatfrågorna och att vi måste bort från fossilbränslenas påverkan på klimatet är nog bara att skriva under på.
Men i min värld är skogsproduktionen en del av lösningen och inte en del av problemet.. 😉

Användarvisningsbild

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Älgfoderodlare  
#720863
Lars Lundqvist SLU skrev:Det finns flera vanliga tankefel i ledaren.

Det första är att storleken på de enskilda hyggena skulle ha någon som helst betydelse. Om vi ska slutavverka 190 000 ha per år, skulle det då vara bättre om det var 190 000 hyggen på 1 ha var, istället för exv 38 000 hyggen som är 5 ha var? Vad skulle fördelen vara med fler men mindre hyggen?

Det andra tankefelet är att skribenten indirekt tänker att den totala avverkningen ska minska, exempelvis att Sveaskog skulle minska sina avverkningar, och återigen är det "kortlivade produkter" gjorda av massaved som ses som det dåliga. Han glömmer då dels att alla delar av ett träd inte kan bli sågtimmer, och dels att allt det virke som avverkas idag faktiskt används till något som vi alla anser oss behöva. Om en svensk skogsägare slutar avverka så gör ju inte det att vi exempelvis skulle behöva färre förpackningar till matvaror. Så exakt vilka slutprodukter är det som inte längre ska tillverkas?

Det tredje tankefelet är att det vore bättre för miljön om man bara gallrade istället för att kalhugga. Han glömmer då att om samma mängd virke ska avverkas så skulle det innebära att 190 000 ha slutavverkning skulle ersättas av ca 650 000 ha gallring, varje år! Det skulle bli väldigt mycker mer terrängkörning och virkestransporter.

En debatt om skogsbruket måste inkludera även alla de slutprodukter som virket används till, och sett ur ett globalt perspektiv. På vilket sätt skulle det vara bättre att avverka nån annanstans än just här?


Nu kan det ju finnas en del halkande även i andras tankebanor. För om man ser till hur strategin ÖNSKAR få till stånd en bättre utveckling av skogsbestånden, så är ju just gallring en av de sämsta sätten att bygga skogsvolym/ areal ! För om nu Götaland har ett överuttag på 114 % vid gallring ? ! Vad hade inte dessa skogar kunnat bidra med / utvecklats till om de fått växa till full ålder ? I princip så innebär det att; Om vi utgår från ett stamantal på 2100 / ha innan gallring. Så har man enl. gallringsmallens uttag på 30- 35 %, 1350 - 1400 stammar kvar efter gallring. Det innebär att man i Götaland har ett uttag på samma andel o lämnar 650 - 700 stammar efter gallring. Det är ett av problemen varför inte skogens volymproduktion räcker till. Den skog som tas ner i ett allt för tidigt skede, är den som skulle ge den ökade volymen / ha o kolinlagringen vi saknar idag. Fler träd / ha o en ökad volym / areal som följer boniteten, borde inte vara ett problem ? !

Användarvisningsbild

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Lars Lundqvist SLU  
#720873
Älgfoderodlare skrev:För om man ser till hur strategin ÖNSKAR få till stånd en bättre utveckling av skogsbestånden, så är ju just gallring en av de sämsta sätten att bygga skogsvolym/ areal ! För om nu Götaland har ett överuttag på 114 % vid gallring ? ! Vad hade inte dessa skogar kunnat bidra med / utvecklats till om de fått växa till full ålder ?

Var har du fått siffran 114% ifrån? Och hur definierar du överuttag vid gallring? En gallringsstyrka på 114% skulle innebära att man kalhugger plus lite till, men jag antar att det inte är det du menar.

Syftet med gallring är aldrig att bygga volym utan att minimera självgallring och oftast också att minska dimensionsspridningen.

Användarvisningsbild

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Älgfoderodlare  
#720880
Lars Lundqvist SLU skrev:
Älgfoderodlare skrev:För om man ser till hur strategin ÖNSKAR få till stånd en bättre utveckling av skogsbestånden, så är ju just gallring en av de sämsta sätten att bygga skogsvolym/ areal ! För om nu Götaland har ett överuttag på 114 % vid gallring ? ! Vad hade inte dessa skogar kunnat bidra med / utvecklats till om de fått växa till full ålder ?

Var har du fått siffran 114% ifrån? Och hur definierar du överuttag vid gallring? En gallringsstyrka på 114% skulle innebära att man kalhugger plus lite till, men jag antar att det inte är det du menar.

Syftet med gallring är aldrig att bygga volym utan att minimera självgallring och oftast också att minska dimensionsspridningen.


114 % är väl vad man tar ut mer än gallringsmallen säger ( i första gallring ), om man läser tråden " Gallrinmgskatastrofen i. . . " Vilket i princip borde innebära att istället för ett uttag 30 - 35 %, så tar man ut 70 - 75 % av den stående volymen / GY, eftersom man gallrar som oftast i fasta stråk o inte efter beståndsutseende. Och det är väl vad just den ev. nya strategin o den svenska privatskogsägaren inte borde eftersträva ! ? För med mer volym / areal, så borde även ytan i förhållande till avverkad volym bli mindre om man följer den principen ! ? Där har väl gallringen en stor del av skulden i att vi INTE producerar så mycket som vi borde kunna. Att det dessutom som oftast ger mycket lite avkastning eko. sett för markägaren, borde ge än mer fart på tänkandet hur man planerar sin skogliga utveckling ! Vem har man skogen för ?

Användarvisningsbild

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Lars Lundqvist SLU  
#720883 Om du tar ut 75% av grundytan hamnar du under kurvan för 10§, dvs otillåten gallring. Så hårt tror jag inte någon gallrar.

Och om du med gallringsmallen menar Skogsstyrelsens gallringsmall så är den ju inget facit på hur man alltid bör gallra.

Användarvisningsbild

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Älgfoderodlare  
#720893
Lars Lundqvist SLU skrev:Om du tar ut 75% av grundytan hamnar du under kurvan för 10§, dvs otillåten gallring. Så hårt tror jag inte någon gallrar.

Och om du med gallringsmallen menar Skogsstyrelsens gallringsmall så är den ju inget facit på hur man alltid bör gallra.


Oavsett vilken mall / princip man går efter, så kvarstår faktum att uttagen är för höga ! Om INTE dessa vore, så hade förmodligen svenskt skogsbruk varit lite mera "rumsrent" ! Skogsägaren / skogen behöver INTE dessa åtgärder i ALLA lägen ( se, "Åtta myter om gallring" ) men INGEN eller få pratar om de skador som det gör för ekonomin, skogen o miljön. BAU har blivit vardag o ingen ifrågasätter grunden till denna utveckling ! - Jag blir så glad när jag får ge bort min skog till förmån för tillverkning av servetter till dagis ! Men att den som gjorde servetterna tog Jä..igt bra betalt för dom när han sålde dom till dagis, var det INGEN som berättade för mig ? ! Lurad ?; - Nja ! Utnyttjad ?; - Helt klart !

Användarvisningsbild

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Sjögården  
#720896 Vad jag kan se är röjningarna för dåliga ,gallringarna för sena men när de väl blir av, för hårda.
Blir dåliga kronor och känsliga stammar med risk för toppbrott.
Där är faktiskt bolagsmarkerna bättre skötta i mitt område.
Inget att klaga på utseendemässigt heller.
Vi som som går och blir hemmablinda hinner inte förrän det är försent… 😉

Användarvisningsbild

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Älgfoderodlare  
#720898
Sjögården skrev:Vad jag kan se är röjningarna för dåliga ,gallringarna för sena men när de väl blir av, för hårda.
Blir dåliga kronor och känsliga stammar med risk för toppbrott.
Där är faktiskt bolagsmarkerna bättre skötta i mitt område.
Inget att klaga på utseendemässigt heller.
Vi som som går och blir hemmablinda hinner inte förrän det är försent… 😉


Beror nog väldigt mycket på HUR man gör o NÄR man gör det av VAD som borde göras ! En sen röjning kan betala sig om man lämnat tillräckligt med bete som sparar gagnträd ! En för hård gallring via fel tidpunkt kan ge mer skada än vad gallringen gav som intäkt ! Men ett väl slutet bestånd, över gallringsmallen, av stamkvistade, senvuxna raka furor som har stor andel kärna, blir aldrig fel ! Inte heller stamkvistad Björk som gles skärm, med en tät underväxt av Gran som blir nästa bestånd på samma plats. Avverkade vid rätt tid, till rätt kund ! Det är vi privatskogsägare som skapar en annorlunda framtid / till vår fördel, om vi vill det ! Flera Poddar tar nu upp detta o det är upp till oss att bli medvetna om det ! Vad är vi beredda att gör för att skapa förändring ? Bollen är just nu våran ! Vem ska vi spela ?

Användarvisningsbild

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Lars Lundqvist SLU  
#720916 Problemet med bestånd som får stå täta är att varje träd får ganska liten krona. Så länge träden är rimligt korta är det inget problem, men när träden blir långa med kort krona så blir stammen väldigt smal, eftersom träden stöttar varandra och delar på den vindenergi som gör att de svajar i vinden. När man då gallrar så ökar risken för vindskador, och snöskador i de delar av landet som regelmässigt får snö, därför att stammen inte är anpassad till den ökade mekaniska belastningen när träden blir mer friställda. De träd som klarar "friställningen" kommer initialt att satsa allt de har på att stärka stammen nedtill, och i värsta fall dra ner höjdtillväxten för att inte öka problemen. Ju hårdare man gallrar, desto högre blir risken för skador.

Avatar Fallback

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

isteskog  
#720918 Kanske klokare att inte gallra såna skogar. Låt dom självgallra sig, den mesta volymen, om än klen, 😎 kommer att finnas kvar till avverkningen.

Användarvisningsbild

Re: Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Sjögården  
#720930
isteskog skrev:Kanske klokare att inte gallra såna skogar. Låt dom självgallra sig, den mesta volymen, om än klen, 😎 kommer att finnas kvar till avverkningen.

Har man kommit efter för mycket är det svårt att få ordning på det.
Viktigt med balans mellan trädets längd och kronans längd.
Tumregeln om att halva trädets längd skall vara krona stämmer fortfarande.
Behöver få lite grovlek på tallen för att få bra betalt för timret.
Min erfarenhet är att man måste vara väldigt aktiv fram till 45 års åldern på beståndet.
Ofta blir sista röjningen ogjord och då går det inte att få ett vettigt resultat av första gallringen.
Sen är man efter.. 😉

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).