Bio-CCS - CO2-fångare på massabruken i Sverige

Bio-CCS, lägg ordet på minnet för det är något som kommer diskuteras allt mer speciellt tillsammans med massabruken i Sverige. Detta bland annat genom den utredning - Vägen till en klimatpositiv framtid, som regeringen nu fått på sitt bord och som behandlar koldioxidutsläppen.

CCS är en förkortning och står för Carbon Capture and Storage. CCS är ett system med teknik där koldioxid kan fångas in från en utsläppspunkt. Tekniken är ny och dyr och därigenom spås den, om eller när den kommer på marknaden, att primärt installeras på skorstenar på industrier som har stora punktutsläpp av koldioxid.

Den sista delen i CCS systemet är lagringen och de mest realistiska planerna är att ren koldioxid från infångaren pumpas ner i havsbotten, här verkar Nordsjön vara mest lämplig. Väl i havsbotten bildas då en kolsänka.

Sveriges massabruk och kraftvärmeverk eldar stora mängder skogsråvara, massabruken för att tillverka massa och kraftvärmeverken för att tillverka fjärrvärme och el. Eftersom dom eldar upp skogsråvara så behandlas koldioxidutsläppen på annat sätt än ex ett kolkraftverk för att råvaran är "grön" och "cirkulär", helt enkel bioenergi eller en del av den så kallade bioekonomin.

Utsläpp från ex massabruk kallas därför "biogent koldioxidutsläpp" och räknas inte med Naturvårdsverkets utsläppsstatistik (det gör bara fossila utsläpp av koldioxid), utsläppen premieras också genom att företagen som släpper ut den gröna koldioxiden inte behöver betala med utsläppsrätter i EU-ETS systemet.

Men! Nu börjar de biogena utsläppen komma upp allt mer på radarn och anledningen är att de flesta nationer förbundit sig i olika klimatavtal (ex Parisavtalet) att kraftigt minska koldioxidutsläppen för att hålla temperaturstegringen på jorden i schack och därigenom förhindra en för hog global uppvärmning som i sin tur enligt expertis skulle kunna innebära många naturkatastrofer.

Sveriges största massabruk (23 st) släpper tillsammans ut knappt 22 miljoner ton biogent koldioxid årligen. Det motsvarar mer än dubbelt utsläppen från all biltrafik i Sverige årligen.

Att det handlar om biogent koldioxidutsläpp gör enligt utredningen ingen skillnad eftersom klimatet i stort inte kan göra skillnad på fossil eller biogen koldioxid, det är ju samma sak. Vi har ett överskott av koldioxid och vi måste hitta de mest effektiva sätten att minska överskottet för att rädda klimatet.

Utredningen slår fast att majoriteten av massabruken i Sverige skulle kunna utrustas med CCS och eftersom det handlar om biogent koldioxidutsläpp så är det Bio-CCS som kommer avses. Anledningen att massabruken hamnar på radarn är att de har stora punktutsläpp av koldioxid och att de flesta har egna hamnar där båtar kan hämta infångad koldioxid och skeppa detta till Norge för lagring på havsbotten. Men att det är biogent koldioxid spelar också roll eftersom utredningen föreslår att staten startar upp en ekonomisk plattform som erbjuder både investeringsstöd och ersättningsmöjligheter för den som kan bidra till ett så kallat minusutsläpp av koldioxid. En skorsten med fossil koldioxid kan aldrig bidra till minusutsläpp.

Förslaget från utredningen är att regeringen nu ger Energimyndigheten i uppdrag att starta ett nationellt centrum för CCS och att man efter detta startar ett pilotprojekt där några massabruk får Bio-CCS installerat för att sedan utvärdera utfallet. Eftersom det talas om investeringsstöd så ser det ut att skattebetalarna får stå för notan. Införlivas Bio-CCS på alla massabruk så beräknas kostnaden till ca 23 miljarder kronor årligen.

Så, vad tror du om detta projekt? Personligen kan jag inte låta bli att tänka på Norge i detta fall. De verkar ha gjort allt rätt från början till slut. Jag tänker då på att landet först pumpar upp olja och säljer dyrt (Norges oljeproduktion idag är ca 3,2 miljoner fat per dag). Sedan har landet bra möjlighet till lagring av koldioxid (samma ställe som oljan tas ifrån) och tar betalt 200 kr per ton och år i lagring.

Vidare kan jag inte sluta tänka på att utredningen slår fast att CCS kostar ungefär som vår koldioxidskatt (1.200 kr per ton) och att det är en kolsänka. Utredningen slår också fast att skogens tillväxt också är en kolsänka om än temporär. Utredning tar dock inte upp ersättning till ägaren av skogen för att binda koldioxid, är det lätt att bli konspiratorisk?

Du kan läsa mer om kolsänkans värde i tråden Kolsänka, värdet i kronor per kubikmeter skog?

Men om man räknar på det, varför gå omvägen över ett massabruk.

https://www.skogssverige.se/hur-mycket- ... d-tillvaxt

En kubik binder ungefär 600 kg CO2. Koldioxidskatten är 1,12 kr/kg, dvs vi har runt 650 kr/m3 som trädet är värt i koldioxidskatt. Om jag odlar, fäller och lagrar denna trämassa (torrt), borde jag kunna tillgodoräkna mig de 650kr/m3. Bättre betalt än att sälja till sågen, och man får betalt för hela fastvolymen Eller har jag tänkt galet nu? 🙂

Nej, det stämmer.
Det är bättre än så egentligen. Vi kan självföryngra björk utan att behöva köpa dyra plantor, och röja behöver vi inte heller. Det skulle bara minska koldioxidbindningen.
Frågan är bara hur vi skall agera för att detta värdet som finns i skogsmarken inte skall stjälas av någon annan.

Jag tycker inte du tänker galet mangan. Det är en ny ekonomi som kan växa fram av detta men då måste skogsägarna vara med på tåget för att kunna ta del av den. Tror jag iaf...

Har svårt att tänka mig att skogsindustrin tycker det är en bra ide, deras råvara kommer ju försvinna i så fall. Så vem skall lobba in detta för regeringen?

Försvinner gör den inte, det är ju en prisfråga. 🙂

Konjunkturrådet kan hjälpa med sin senaste rapport:



Det är Big Business i så fall men hjälp från Skogsindustrin är nog inte att räkna med...

Skogsindustrin skulle motarbeta sådana lösningar till sista blodsdroppen, men varför inte Fredrik Reuter? Han skulle ha mitt förtroende i alla fall.

Värt att notera är att politikerna och forskarna nu också arbetar med CCU, där U står för Utilisation - alltså användning / återanvändning av kolet eller koldioxiden som råvara i andra industriella processer. Om man lyckas väl med denna återanvändning av koldioxiden kommer industrin i stället för dyrbara lagringskostnader få en värdefull intäkt. Hur värdefull återstår att se. 

Vidare menar jag att att den fortsatta koldioxidlagringen i högförädlade och långlivade träprodukter ( byggprodukter ) måste framhållas betydligt mer som en avgörande kolsänka och därmed också en stor konkurrensfördel för träindustrin gentemot såväl övrig skogsindustri som andra byggmaterial. Något som helt klart skulle komma skogsbruket till godo.

Slutligen är bästa sättet att öka skogens enorma roll som kolsänka är att öka volymen av produktiv skog per hektar. För att stimulera en sådan insats är det rimligt att staten inför någon form av årlig klimatkompensation till skogsägaren för varje m3sk produktiv skog på rot. 

Dock är ju knappast koldioxidskatter till för att rädda klimatet, utan snarare för att håva in nya friska pengar till politikernas nya hitte på-projekt.

Således lär nog inte samhället lägga några större pengar på att binda mer koldioxid i skogen...
/Niklas

Jag menar att din misstro mot politikernas avsikter är betydligt är betydligt överdriven Niklas och att rätt tillämpade koldioxidskatter verkligen är ett av de effektivaste sätten att styra utvecklingen på klimatområdet åt rätt håll.

Vad som är rätt håll i sammanhanget, låter jag vara osagt. Klart är dock att koldioxid är livets gas. Tvivlar du, så är det bara att studera fotosyntesen. Ju högre koldioxidhalt, ju mer koldioxid kan växterna binda och ju bättre växer de.
/Niklas

Allt i balanserade doser ! Funnes tillräckligt mycket skog globalt för att ta upp hela överskottet av koldioxid, vore det säkert inga problem.

Inget direkt koldioxidöverskott. Växterna har ju fotorespirationen där 15-20% av all infångad koldioxid går förlorad. Fotorespirationen minskar med ökad koldioxidhalt.
/Niklas

Regeringen meddelar idag att de avser att satsa 6 miljarder kronor för att få igång såkallad Bio-CCS i Sverige. 2026 ska det vara igång och de som vinner en omvänd auktion under nästa kommer kunna ta del av de statliga medlen.

Läs på iSkogen om detta idag: https://iskogen.se/skogsindustri/regeri ... -ccs-2022/

Det inte är iden att lagra kol någonstans.. 🤔

Pointen är att skogsindustrin är enda som har billigt vät som ska användas tillsammans med fångat kol till syntetiska kolvätor t. ex. syntetisk diesel eller bensin.
Som bästa är att detta kol räcknas som kolneutral för att processen går med kolneutral el. Kolsläpp har redan betalt en gång så återvinning till bränsle ökar inte kolsläpp.