Utredning: Dikad skogsmark ska återvätas för klimatet

Tja, om det nu var de näringsrikaste skogsbeväxta torvmarkerna, så torde det främst röra sig om klibbalskärr och troligtvis även lite glasbjörkkärr. Eller har du andra förslag?
/Niklas

Alkärr är ju i princip våtmark med därtill låg syrehalt och därtill redan låg CO2 avgång så Fredrik skriver det bra tycker jag, den torvmark i södra Sverige som dikats och blivit först jordbruksmark och på senare år blivit till skogsmark. Denna dikade torvmark är lättare att röva med mindre motstånd än samma sorts dikade torv som nu är jordbruksmark och har ett större nyttjande.

Kärr ger näringsrikare torv än mossar. Å det är väl inte helt ovanligt att al vandrar in på jordbruksmark som är för blöt för att bruka (utan en ny dränering/torrläggning). Det har ju skett på min egen mark (även om alen kom innan jag tog över fastigheten).

Dessutom lever ju al i symbios med kvävefixerande frankia-bakterier, så alkärr får ju en naturlig kvävegödling och blir då extra näringsrika.
/Niklas

Jag blir lite förvirrad. Det är ju inte så enkelt, så att man bara kan lägga igen diken "i skogen" (torvmark) sådär, och så har det enbart effekter, exakt där man stoppat flödet av vatten.
Ett igenlagt dike någonstan, kan innebära att annan mark, som kan vara god odlingsmark, eller skogsmark blir vattensjuk eller t.o.m. översvämmad vissa perioder.

Så ska man försöka "återväta" torvmark, utan att det blir tokigt för någon annan mark(-ägare), så måste exakt rätt torvmark vara den som "återväts".

Det låter oerhört komplicerat, att eventuellt få det att fungera.

De som söker bidrag har kanske inte "rätt" torvmarker...

Intressant disskussion detta här med återvätning , och ett komplext problem . Det finns säkert stora utdikningsprojekt där man sas tagit i för mycket och sänkt både obevuxna mossar och tom tjärnar och mindre sjöar och därigenom minskat habitatet för där levande flora och fauna på ett väl radikalt sätt , och utan att vara expert på området skulle jag kunna tänka mig att i de fallen kan inte en ev plantering med skog på dessa ytor hinna med att ta upp näringsämnena från den frigjorda torven på långa vägar . Men att på vissa ställen ha ett ytligt typ tegdikningssystem som tillåter beskogning då torde väl träden hinna med att ta upp koldioxiden i större mån än om den får vara helt obevuxen , eller har jag fel ? Det skulle både ge en utmaning till maskintillverkarna att få fram lättare maskiner/ klokare metoder för ett skogsbruk utan dessa enorma körskador som blir i dagens skogsbruk , Dessutom "behöver" vi kanske den produktionskapaciteten för att få fram råvara fast på ett för miljön rimligt sätt .

Återvätning av skogsmark sker hela tiden vid varje slutavverkning om man inte rensar befintliga diken efter slutavverkning.
Har dessutom skotarföraren glömt virke i något dike så har man en propp med.
Hela denna frågan är tramsig och en skrivbordsprodukt.