Skogsgödsling i kampen mot koldioxiden

Skogsgödsling kan vara ett verktyg i kampen mot koldioxidutsläppen enligt forskare på SLU. Det kanske inte är en långsiktig lösning men det kan ge en snabb och kortsiktig effekt som ger oss mer tid att utveckla mer långsiktiga lösningar. Tekniken att gödsla finns här och nu (läs mer i tråden Skogsgödsling - När, var och hur?). Den kan bidra till att i befintliga skogar binda upp mer koldioxid under perioden fram till avverkning än om man inte gödslar.

Baksidan är att gödslingen anses riskera att ge negativa effekter som t ex näringsläckage till vatten och ändrad markvegetation. Nu ska ett nytt forskningsprojekt genomföras för att ta reda på mer om var och när gödsling ger bäst koldioxidbindande effekt (mest tillväxt) och minst negativa konsekvenser.

Frågan om skogsgödsling debatterades intensivt och skapade splittring mellan skogsindustrin och miljörörelsen. När det gödslades som mest under 1970-talet varnade miljöaktivister för övergödning, försurning och hotad biologisk mångfald.

Historikern Anna Sténs har forskat om motsättningarna i synen på skogsgödsling. Hon säger att klimatperspektivet dök upp i debatten under 1990-talet. Innan dess var det två tydliga läger. För eller emot skogsgödsling.



Forskningsprojektet om skogsgödsling heter Skogsskötsel som verktyg för att öka naturlig kolinlagring och leds av Joachim Strengbom som är forskare vid SLU. Läs mer om det på sajten Extrakt.

Lysande, finns i och för sig redan mycket om detta. När jag läste miljö för 20 år sedan var det klart att tillförsel av främst kväve gav rejält ökad inlagring av kol i skogen. MEN det var inte träden, utan i översta 50cm, förnan, som effekten fanns. Har stångat mig blodig för att få skogsindustrin föra ut slammet i skogen men logistiken är problematisk och t.ex. Cd är ett oönskat tillskott. Kul när gamla fakta blir ny forskning, allt handlar om timing och nu är det modernt, gott slippa allt genustjafs iofs, det var där pengarna till forskning låg förr...

Jag fick en fråga nyss om detta, i ett annat sammanhang, och svarade då såhär:

När det gäller effekten av gödsling så är den inte fullt så tydlig som man ibland vill göra gällande. En av de stora svagheterna är att man normalt inte mäter effekter på biomassan utan man mäter effekten på stamvolymen (eller oftast inte ens det utan bara effekten på grundytan) och sen omvandlar detta till biomassa med hjälp av standardfunktioner för skattning av biomassa som förutsätter att vedens densitet inte ändras.

Vi vet att träd som gödslats får större barr-/bladmassa och större stamvolym under ett antal år, men samtidigt sjunker densiteten i den ved som produceras efter gödslingen. Detta har observerats både vid engångsgödsling och upprepad gödsling.

Kontinuerligt upprepad näringsbevattning, som i fältförsöken på Flakaliden, visar att det går att höja biomassaproduktionen hos gran, trots att vedens densitet sjunker, därför att höjdtillväxten ökar markant. För "vanlig" skogsgödsling är resultaten splittrade. I en del fältförsök har man fått en effekt på höjdtillväxten, och då blir det sannolikt en bestående effekt av gödslingen även räknat i biomassa, men i andra försök finns ingen höjdeffekt och inte heller någon volymeffekt.

Om man tittar på det fältförsök som redovisas i senaste numret av Fakta Skog...

https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-c ... 1_2019.pdf

... så finns det ingen signifikant effekt på volymen 33 år efter en engångsgödsling, och där vet vi att den gödslingseffekt som syntes på volymen efter de första 5-6 åren "kompenserades" av sänkt densitet som gjorde att det var noll effekt på stambiomassan. Så frågan är om stambiomassan är lika efter 33 år eller om gödslade träd har lägre stambiomassa trots samma stamvolym, eftersom densiteten sänktes under ett antal år.

Gödsling i unga bestånd kräver sannolikt kontinuerlig upprepning vart 7-8:e år fram till slutavverkning för att med någorlunda säkerhet få en bestående effekt på totalt ackumulerad biomassa, förutsatt att man då får en bestående ökning av beståndets medelhöjd.

Gödsling i äldre bestånd, 8-10 år före slutavverkning, antas ge en signifikant ökning av stamvolymen, men jag vet inte om det finns några studier där man verkligen mätt effekten på biomassa.

Så om man sammanfattar är nog min slutsats, för tall och gran, att tillverkning, transport och spridning av gödsel har en tydlig "koldioxid-kostnad", men det finns ingen stor, tydlig effekt på ökad ackumulerad biomassa hos träden och därmed ingen stor, tydlig "koldioxid-vinst" som betalar kostnaden. Det skulle behövas betydligt fler studier där man mäter effekten i ackumulerad biomassa för att kunna visa att gödsling verkligen ökar skogens funktion som kolsänka