sön 08 dec 2019, 00:54#599169
Jag fick en fråga nyss om detta, i ett annat sammanhang, och svarade då såhär:
När det gäller effekten av gödsling så är den inte fullt så tydlig som man ibland vill göra gällande. En av de stora svagheterna är att man normalt inte mäter effekter på biomassan utan man mäter effekten på stamvolymen (eller oftast inte ens det utan bara effekten på grundytan) och sen omvandlar detta till biomassa med hjälp av standardfunktioner för skattning av biomassa som förutsätter att vedens densitet inte ändras.
Vi vet att träd som gödslats får större barr-/bladmassa och större stamvolym under ett antal år, men samtidigt sjunker densiteten i den ved som produceras efter gödslingen. Detta har observerats både vid engångsgödsling och upprepad gödsling.
Kontinuerligt upprepad näringsbevattning, som i fältförsöken på Flakaliden, visar att det går att höja biomassaproduktionen hos gran, trots att vedens densitet sjunker, därför att höjdtillväxten ökar markant. För "vanlig" skogsgödsling är resultaten splittrade. I en del fältförsök har man fått en effekt på höjdtillväxten, och då blir det sannolikt en bestående effekt av gödslingen även räknat i biomassa, men i andra försök finns ingen höjdeffekt och inte heller någon volymeffekt.
Om man tittar på det fältförsök som redovisas i senaste numret av Fakta Skog...
https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-c ... 1_2019.pdf ... så finns det ingen signifikant effekt på volymen 33 år efter en engångsgödsling, och där vet vi att den gödslingseffekt som syntes på volymen efter de första 5-6 åren "kompenserades" av sänkt densitet som gjorde att det var noll effekt på stambiomassan. Så frågan är om stambiomassan är lika efter 33 år eller om gödslade träd har lägre stambiomassa trots samma stamvolym, eftersom densiteten sänktes under ett antal år.
Gödsling i unga bestånd kräver sannolikt kontinuerlig upprepning vart 7-8:e år fram till slutavverkning för att med någorlunda säkerhet få en bestående effekt på totalt ackumulerad biomassa, förutsatt att man då får en bestående ökning av beståndets medelhöjd.
Gödsling i äldre bestånd, 8-10 år före slutavverkning, antas ge en signifikant ökning av stamvolymen, men jag vet inte om det finns några studier där man verkligen mätt effekten på biomassa.
Så om man sammanfattar är nog min slutsats, för tall och gran, att tillverkning, transport och spridning av gödsel har en tydlig "koldioxid-kostnad", men det finns ingen stor, tydlig effekt på ökad ackumulerad biomassa hos träden och därmed ingen stor, tydlig "koldioxid-vinst" som betalar kostnaden. Det skulle behövas betydligt fler studier där man mäter effekten i ackumulerad biomassa för att kunna visa att gödsling verkligen ökar skogens funktion som kolsänka