Bayerns statsskogs katastrofår gör att de kastar ut granen

Nu går det inte längre säger ledningen för Bayerns statsskogar i södra Tyskland. Klimatförändringarna har orsakat en katastrof i skogarna och bara under 2019 så beräknar de att skogsskadorna kommer kosta närmare 1 miljard svenska kronor.

De jobbar outtröttligt och beslutsamt med att åtgärda skadorna så fort de uppkommer men så fort de är klara så dyker det upp nya skador. När många andra skogsägare mer eller mindre i depression bara lägger ner sitt arbete så arbetar dock statsskogen vidare med siktet inställt på att röja upp alla skador i hela sin skog.

Tyvärr är det inte bara granen som drabbats utan nu ser de också att tallen och boken lider stora skador.

Det är alltså krisläge och trots att genomsnittspriset per kubikmeter har sjunkit till knappa 800 kr per kubikmeter (Obs, genomsnittspriset) så ser ändå att statsskogen kan få verksamheten att gå runt, till och med svarta siffror.

Men, nu har de också lagt ut strategin för framtiden. De anser att de inte går att återplantera med gran, tall och bok utan klimatet kräver ändra trädslag för att deras skogar ska må bra de kommande 100 åren eller mer.

Därför planerar de att ställa om och plantera ek, kastanj, körsbär, alm, ceder (atlas), silvergran med rätt proveniens, oxel och Turkisk hassel. Genomgående är att träden ska vara anpassade för det kommande klimatet i deras skogar.

Frågan som uppkommer är: Är detta något som också borde göras här i Norden? Eller kan vi leva kvar med våra granar och tallar i några omloppstider till?

Södra Bayern är ju ändå ett annat klimat än här,, särskilt jämfört med norra halvan av Sverige.

Kanske vi skall plantera ask, den verkar ju klara sig riktigt bra? 🙃

Svaret kommer om några veckor. Då är Captain Hindsight tillbaks. Alltså vår egen.

Om jag förstått det rätt så handlar mycket av funderingarna kring proveniensval? Det finns en del silvergran (Abies alba) i de bayerska skogarna men man vill hitta provenienser som bättre tål ett nytt klimat (värme och torka?). Silvergranen har en stor naturlig utbredning i centrala, södra och sydöstra Europa och det är antagligen stor skillnad på granar som pallar att leva i södra Italien jämfört med de som växer naturligt i Bayern idag?

Det här borde ju egentligen vara en högaktuell fråga för Sverige också, Kanske inte att hitta nya trädslag i första hand men att se över proviniensvalen. Vilka provenienser av tall och gran klarar bäst av ett torrare klimat? Nu känns det som om förädlingsinriktningen har mest fokus på högst volymproduktion? Ökad volymproduktion = ökat vattenbehov?

Ja, huvva hur ska vi göra och hur ska i veta?
Här är det nu så blött att dammluckorna i Älvkarleby kraftstation är öppna som vid höga vårflöden.
Tror att det är så vid de flesta kraftstationer och mer regn på gång.

Problemet är väl barborren? Då handlar väl om att dess naturliga fiende lyser med sin frånvaro? Att byta träslag och tro att ingen annan plåga kan drabba de besluten, ter sig lite naivt. Kanske får man skapa skogar som har ett högre motstånd mot olika angrepp. Problemet med monokulturer är att de faller hårt, när de blir för stora.

Ett problem är tydligen den torra sommaren som försvagar granarnas vitalitet och då trivs och förökar sig barkborrarna snabbt.

Borrarna mår pyton i det här blötvädret, det kanske löser sig.
Ska vi välja plantor från en sydligare proveniens, kan bli svårt att tänka om.