CLT-trä av björk och asp
Postat: tor 10 okt 2019, 08:21
I Sverige finns ett ökande virkesförråd av lövskog och det finns ett växande intresse för att öka andelen löv ytterligare av främst klimatskäl. Ett dilemma för skogsägarna är dock möjligheten att idag sälja och få bra betalt för lövvirket.
Det finns å ena sidan ett stort behov av lövved till den svenska massaindustrin som t o m importerar betydande björkvolymer från länder runt Östersjön. Å andra sidan har antalet lövsågverk som sågar björktimmer minskat och marknaden för sågtimmer av björk är därför svag i stora delar av landet. Priset på massaved av löv är för lågt för att ge skogsägarna en acceptabel lönsamhet för lövskogsodling. I kalkylen för gran- eller tallskog kommer den största intäkten från sågtimmer. Om lövskogen ska vara ett alternativ behövs ett välbetalt timmersortiment även för björk i framtiden.
Därför är det glädjande att höra Wallenbergspristagaren professor Gerhard Schickhofer från Tekniska universitetet i Graz, Österrike. En forskare som tillskrivs mycket av framgångarna för CLT*-materialet som är under snabb tillväxt inom storskaligt byggande. Han anser att CLT även kan tillverkas av asp och björk och det skulle i så fall kunna skapa en ny marknad för svenska lövträd.
Ovanstående resonemang om björk och asp gäller inte ek. Där finns idag en god efterfrågan och en inhemsk sågverkskapacitet som kan ta hand om de volymer som finns. Däremot är situationen för bok delvis likartad som för asp och björk.
Det både byggs och startas nya CLT-anläggningar i Sverige idag och Skogsforum har skrivit en hel del om det. Bl a i tråden KL-trä förändrar spelplanen inom både bygg och skog?
Här finns en länk till Marcus Wallenberpriset om pristagaren Gerhard Schickhofer och här finns en länk till artikeln i Nordisk Träteknik.
Vill ni läsa om Tekniska Universitetet i Graz forskning om CLT hittar ni det här.
*CLT= Cross Laminated Timber. På Svenska "KL-trä" (Korslaminerat timmer). CLT är massivträskivor där flera lager plank eller brädor limmas ihop. Varje lager ligger i 90 graders vinkel mot det föregående vilket ger ett mycket formstabilt och starkt material.
Det finns å ena sidan ett stort behov av lövved till den svenska massaindustrin som t o m importerar betydande björkvolymer från länder runt Östersjön. Å andra sidan har antalet lövsågverk som sågar björktimmer minskat och marknaden för sågtimmer av björk är därför svag i stora delar av landet. Priset på massaved av löv är för lågt för att ge skogsägarna en acceptabel lönsamhet för lövskogsodling. I kalkylen för gran- eller tallskog kommer den största intäkten från sågtimmer. Om lövskogen ska vara ett alternativ behövs ett välbetalt timmersortiment även för björk i framtiden.
Därför är det glädjande att höra Wallenbergspristagaren professor Gerhard Schickhofer från Tekniska universitetet i Graz, Österrike. En forskare som tillskrivs mycket av framgångarna för CLT*-materialet som är under snabb tillväxt inom storskaligt byggande. Han anser att CLT även kan tillverkas av asp och björk och det skulle i så fall kunna skapa en ny marknad för svenska lövträd.
– Jag tror mycket på nya varianter med asp och björk, det är träslag som ger mycket bra egenskaper i en CLT-produkter, säger Gerhard Schickhofer till tidningen Nordisk Träteknik i samband med priscermonin den 7 oktober
Ovanstående resonemang om björk och asp gäller inte ek. Där finns idag en god efterfrågan och en inhemsk sågverkskapacitet som kan ta hand om de volymer som finns. Däremot är situationen för bok delvis likartad som för asp och björk.
Det både byggs och startas nya CLT-anläggningar i Sverige idag och Skogsforum har skrivit en hel del om det. Bl a i tråden KL-trä förändrar spelplanen inom både bygg och skog?
Här finns en länk till Marcus Wallenberpriset om pristagaren Gerhard Schickhofer och här finns en länk till artikeln i Nordisk Träteknik.
Vill ni läsa om Tekniska Universitetet i Graz forskning om CLT hittar ni det här.
*CLT= Cross Laminated Timber. På Svenska "KL-trä" (Korslaminerat timmer). CLT är massivträskivor där flera lager plank eller brädor limmas ihop. Varje lager ligger i 90 graders vinkel mot det föregående vilket ger ett mycket formstabilt och starkt material.