lör 24 maj 2025, 21:39#881763Ja jag håller med Hema angående detta. Att tillväxten i skogen varierar är lika självklart som att det gör det i jordbruket och det med ganska många procent mellan enskilda år. Bifogar en liten sammanställning hur det kan redovisas i jordbruket. Men i skogen är det mycket svårare att mäta exakt. I jordbruket är det ju enkelt att mäta det som skördas på en ettårsgröda. I skogen är det med stickprov och i det stora hela ganska litet material och med felkällor i flera led. Så ja det är bra att se hur trenden ser ut men att exakt gå på siffrorna ska man nog vara lite försiktig med. Det kan ändras lika snabbt igen och det har väldigt lite med att göra vad vi gör i skogsbruket ett enskilt år. Det har givetvis betydelse vad vi gör men mer långsiktigt. https://jordbruksverket.se/om-jordbruks ... -statistik
sön 25 maj 2025, 06:25#881775Det är dessa tillväxtfluktationer som kommer avgöra om Sverige ska betala eller klara LULUCF betinget.
Jag har länge påtalat hur tillväxten varierar mellan år och att det är galet att man som land ska straffas för att det varit ett år med ogynnsamt väder.
Icegrip skrev:Det är dessa tillväxtfluktationer som kommer avgöra om Sverige ska betala eller klara LULUCF betinget.
Jag har länge påtalat hur tillväxten varierar mellan år och att det är galet att man som land ska straffas för att det varit ett år med ogynnsamt väder.
Presis likt gick det med jordbruksstödet också. Ett år, och årets medelskörd avgjorde vilken andelen EU skulle betala tillbaks som jordbruksstöd. Stödet urspruligen ersatt sjunkande producentpriset som skulle ske vid medlemskap, och därmed för låg anmäld medelskörd ledde till för låg stödnivå. Det är nioårsperiod som denna utredning grundas på vilket är faktiskt kort tid det också. 10%-15% av omloppstien. 😀 Förhoppningsvis Sverige och Finland har lite bättre koll den här gången, och slår rätta siffror på bordet.
Hannu "Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
Icegrip skrev:Det är dessa tillväxtfluktationer som kommer avgöra om Sverige ska betala eller klara LULUCF betinget.
Jag har länge påtalat hur tillväxten varierar mellan år och att det är galet att man som land ska straffas för att det varit ett år med ogynnsamt väder.
Ja, fast det är väl också så att det finns viss utjämningseffekt i rapporten till LULUCF (NIR)? De använder bara fasta provytor när de rapporterar till LULUCF och eftersom dessa inventeras med ett intervall där endast 20% inventeras årligen så gör man en extrapolering för de senaste åren som inte har full data.
Sedan finns ju också möjlighet att hävda typ force majeure om det blir år som står ut med ex. storm, brand, skyfall eller torka.
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
sön 25 maj 2025, 13:07#881801Vi kanske inte kan ropa hej ännu. Rapporteringen för 2024 till UNFCCC (NIR och LULUCF) är inskickad och baseras alltså på samma tidsobjekt som Skogsdata 2025 vi diskuterar i denna tråd. Jag hämtade data över nettotillväxt i skogen från Sveriges NIR och tog även Riksskogstaxeringens numera välciterade tabell 1.12 (tillväxt all mark tom 2023 fast glidande femårs så den slutar på 2021).
Här nedan är en graf som jämför de båda över tid. Skillnaden ska alltså vara att i LULUCF-rapporteringen så väljer Riksskogstaxeringen att förlita sig på data från enbart fasta provytor (plus extrapolering för de sista år som inte har full inventering) medans tabell 1.12 använder en del fasta provytor samt temporära provytor. Riksskogstaxeringen gör valet med fasta provytor för att höja kvaliteten och kunna rapportera enligt "Tier 3".
Ska man tro detta så är det alltså inte så muntert ändå givet att faktiska mätningar från 2023 även finns med i NIR. Frågan man kan ställa sig är om det vore bättre att RST rapporterade samma siffror i 1.12 som man gör till LULUCF?
Jämförelse mellan Sveriges rapportering till UNFCCC (NIR och LULUCF), living biomass, netto och Tabell 1.12 i Skogsdata 2025. Notera att högre siffror i diagrammet är "positivt" (högre kolsänka).
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
ons 11 jun 2025, 15:22#883773Tillväxten är verkligen intressant att grotta ner sig i. Som referens så har SLU dataset för årsringsbredder som vem som helst kan ladda ner. Jag gjorde det och fick sedan fram följande graf. Grafen bygger på medelvärde för tall och gran enbart och totalt finns 128585 träd med som grund (ganska bra). Totalt finns 161000 träd i datasetet så det märks att tall och gran dominerar.
Kort så sållade jag ur alla tall och gran och slog sedan medelvärde per år som har årsringsbredder i setet. Efter det så skapade jag likt Riksskogstaxeringen ett rullande femårsmedelvärde. Datasetet verkar up-to-date då det finns nästan 6000 träd inventerade under 2024 (årsringsbredd tom 2023, likt Skogsdata). Vill du ladda ner det så finns det här: https://www.slu.se/centrumbildningar-oc ... arsringar/
Jag tycker att diagrammet nedan är spännande ur många aspekter. Helt klart verkar toppen på tillväxten genom årsringsbredd vara i slutet av 1980-talet. Det var nytt. Vidare så får man inte samma "katapulteffekt" på tillväxten som SLU fått i senaste mätningen. Detta trots att 2018 inte finns med i sista datapunkten (medelvärde 2019 - 2023).
Vad är dina tankar om detta?
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
tor 12 jun 2025, 08:08#883826Kul att jag inte är ensam! 😀
Denna körning var rakt av men har börjat fundera i banor på att klassa in i diametrar. Jag kör Python för detta så har du någon input så är det bara att vi hörs av!
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
tor 12 jun 2025, 21:14#883897Hmmm… hade helt missat denna tråd.
Det skulle krävas flera ganska långa och krångliga inlägg för att kommentera allt, så jag nöjer mig med två saker ikväll:
1) Tillväxt kontra LULUCF 2) Diametertillväxt kontra grundytetillväxt
1) Figur 1.12 som visar volymtillväxt per år redovisar totalt avsatt volymtillväxt per år (egentligen rullande 5-års medelvärdenm men det spelar ingen roll). Om man skulle beräkna det för ett enskilt bestånd som man mätt in 2 ggr med 5 års mellanrum så beräknas tillväxten som:
volym år 5 - volym år 0 + avverkning under perioden + självgallring under perioden.
LULUCF redovisar bara nettoförändring, dvs volym år 5 - volym år 0.
För att jämföra med hushållsekonomi… Tillväxtberäkning: Saldo på dina konton 31/5 - saldo på dina konton 1/5 + allt du betalat under maj = total inkomst under maj LULUCF: Saldo på dina konton 31/5 - saldo på dina konton 1/5 = ökning (eller minskning) av ditt kapital
Det är alltså två helt olika saker.
2. Diametertillväxt är inget bra mått på nånting egentligen och används därför nästan aldrig när man sysslar med skogsproduktion, av i huvudsak två skäl. Volymen på en cylinder styrs av tvärsnittsarean gånger längden, inte diametern gånger längden. Det är samma sak med trädstammars volym. Därför räknar vi om det till grundytetillväxt istället, och då blir 1 mm årsringsbredd helt olika tillväxt om trädet är 5 cm eller 35 cm i diameter. Det finns dessutom oftast en "ålderskomponent", på det viset att ju högre, större och äldre trädet blir, desto smalare blir årsringarna. Men grundytetillväxten förblir trots det konstant, eftersom de avsätts på en allt större omkrets.
När det sen gäller variation mellan år så finns det en inbyggd autokorrelation så att årsringsbredden i år är korrelerad till årsringsbredden förra året, lite mindre till i förfjol, osv. Däremot finns det inga tydliga korrelationer till vädervariabler för enskilda år.
Om man tittar på hur olika bestånd växer så finns det en stor variation. En del växer bra, en del sämre. Ungefär 50% av den variationen kan förklaras med ståndortsfaktorer som breddgrad, höjd över havet, vegetationstyp, markfuktighet, jordart, jorddjup, osv. Trädslag och ålder förklarar ytterligare ca 25%, men resten är variation som inte går att förklara med de modeller som finns. Vi vet helt enkelt inte tillräckligt mycket om varför träd växer som de gör, vad som egentligen styr höjdtillväxten.
Så att prognosticera hur enskilda träd i en skog kommer att växa om man gallrar på ena eller andra sättet går inte. Vi kan bara prognosticera ungefär hur större ytor i genomsnitt kommer att växa totalt sett under 5-10 år framåt.
PS. Att volymtillväxten för hela landet kan gå upp kraftigt på några få år är inte det minsta konstigt. Total tillväxt på innehavsnivå påverkas i hög grad av avverkning. Om man avverkar mer ett år än tidigare år så sjunker tillväxten därför att det blir noll tillväxt på de nya hyggena. Om man dessutom avverkar mer än vanligt på bättre boniteter så sjunker tillväxten ännu mer. Om man tvärtom avverkar mindre ett år så kommer mer skog stå kvar och växa, och om det man avverkar är lite sämre boniteter än medelmarken så stiger tillväxten ännu mer. Om man dessutom lägger till variation i väder, som vi inte vet hur träden reagerar på, så kan det slå ganska mycket upp och ner mellan enskilda 5-årsperioder. Kom ihåg att Rikstaxen redovisar all skog, summan av allt från hyggen till gamla bestånd. Därför kan man inte tänka som om det vore ett enda bestånd.
fre 13 jun 2025, 10:05#883926Apropå detta med årsringsbredd har jag funderat på en iakttagelse från min ungdom då jag hade tid med småviltsjakt. Då hände det att man gjorde en brasa av någon lämplig tjärvedstubbe. Nu vill jag inte ödsla med den ändliga resursen. Reflektionen var att det var ganska breda årsringar i de ganska kraftiga och gamla stubbarna. Ofta var det en kärna på ca 50 cm och mer. Tittade jag sen i de skogar som jag jagade i så var det ganska tät och slanväxt tall uppkommen efter brand (då Sundsvall brann). Jag såg inga träd som skulle kunna bli liknande tjärvedstubbar ens om de stod i tvåhundra år till. Den slutsats som jag då kom fram till var att de gamla skogarna då timmeravverkningen på tidigt artonhundratal gick fram var väldigt glesa. När jag sedan för några år sedan läste prof Lars Kardells bok ”Gillhovskälen, historien om ett jämtländskt avradsland” såg jag skogsuppskattningar från tiden innan timmerruschen och där visade den tidens uppgifter på samma sak. För övrigt kan boken rekommenderas! Vad jag inte riktigt förstår är varför de skogarna var så glesa. En teori är ju att svaga men ofta förekommande bränder tog bor den mindre vegetationen och de överståndare som klarade bränderna växte sig stora. Där tror man ju att människans boskapsdrift påverkade. Så inte ens då hade vi naturliga skogar! Men för att återknyta till observationen om årsringsbredd så har skogarna täthet betydelse, men störst inverkan kanske ändå är trädens storlek. Och då är sambandet omvänt mot diametern. Risken blir då stor att man jämför utifrån olika förutsättningar.
ons 17 dec 2025, 10:57#901502Beträffande gammelskogens gleshet så kan det vara så att folket tog till vara det klenare till ved. stängselvirke och byggnationer. De grövsta gammelfurorna var tungarbetade och inte särskilt användbara.
ons 17 dec 2025, 11:12#901505De grövsta gammelfurorna hade redan avverkats, långt tidigare, i hela landet.
Man måste gå mer än 200 år tillbaka i norra Sverige och minst 400-500 år tillbaka i södra Sverige för komma till en tid när de riktigt stora, grova gammelfurorna fanns i relativt stor mängd i tallskogarna. I områden som inte brunnit på väldigt fanns såklart knappt några tallar alls.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
