Fredrik Reuter skrev:Icegrip skrev:Det är bra att skogsägare kan få ytterligare ett intäktsben att stå på. Men att tjäna pengar på att sälja kolkrediter känns inte rätt. Min bild är att det har poppat upp väldigt många aktörer som känner vittring av pengar. Diverse kartprodukter från fjärranalysdata slukas med hull och hår för att snabbt implementeras i deras system. Osäkerheter i data tas med en klackspark. Varför? Jo, här finns stora pengar att tjäna på en marknad där det varit svårt att få till en standardisering och transparens.
Det är många frågor som poppar upp?
- Representerar kolkrediterna verkliga utsläppsminskningar som annars inte hade skett?
Ibland säljs krediter för skogstillväxt som ändå skulle ha inträffat. Jag har en äldre tallskog jag tänkt låta vara orörd under min levnadstid - nu helt plötsligt kan den generera pengar till mig, samt mellanhänderna. Vad är då vunnet? Allt detta kommer generera i mer utsläpp än mitt ursprungliga scenario, att bara låta skogen stå.
- Läckage-effekten. Om avverkningsbar skog låses in i norra Skandinavien i 40 år kommer troligtvis avverkningen öka i andra delar av världen.
- Markanvändningskonflikter, där land som kunde ha använts för livsmedelsproduktion nu blir en del av en global kredithandel. Stora företag som köper upp mark i tredje världen och urbefolkning trycks undan.
Exempelvis i Uganda – Kibale National Park:https://www.oaklandinstitute.org/sites/oaklandinstitute.org/files/evicted-carbon_0.pdf
Kenya har sett liknande problem: https://carbonherald.com/a-new-report-shows-huge-issues-with-carbon-credits-project-in-kenya/
Brasilien - https://mongabay.org/impact/how-investigative-reporting-led-to-a-crackdown-on-illegal-carbon-credit-schemes-in-brazil/
- Verifieringsorganet Verra som Treebula och Arbonics förlitar sig på har varit under lupp en längre tid. https://www.theguardian.com/environment/2023/jan/18/revealed-forest-carbon-offsets-biggest-provider-worthless-verra-aoe
- På vilket sätt följer man upp? Vad händer med stormar, insektsangrepp mm? 40 år är en lång tidshorisont.
- Vilka data används som grund för att bestämma hur mycket som binds in?
Som sagt, jag är inte emot att skogsägare har andra intäktsben att stå på än den traditionella skogsindustrin, sågade trävaror och massa. Men kolkrediter har jag svårt för av ovannämnda skäl. Jag tror inte heller skogsbolagen är särskilt oroliga över detta. Däremot så ser de säkert en möjlighet att tjäna pengar på skog de ändå inte planerar hugga.
Mina 2 korvören.
Intressanta korvören Icegrip och jag håller med i mycket. Vi har också lyft liknande frågor i podden givet det faktum att när nya möjligheter öppnas så kommer det finnas lycksökare och vi måste vara beredda på "vilda västern" under en startperiod. Men jag tror ändå på sikt att detta system kan "sätta sig" och i motsats till din tes så tror jag att detta kan bli ett stabilt intäktsben för skogsägare.
Verra är idag utifrån vad jag läst mig till, den största aktören för standardisering av kolkrediter. Om de är det imorgon återstår att se, de verkar ju på en öppen marknad med konkurrenter. Att deras system granskas är jättebra. Granskningen i the Guardian har ju Verra själva svarat på och de har även efter detta ändrat sina standarder om jag förstår det rätt.
Utifrån det jag läst så ska Verra fånga upp det mesta av dina frågor, ex: https://www.corenacca.org/verra-standar ... ification/
Additionaliteten är grunden och bygger på ett baslinje-scenario i standarden.
Läckage-effekt ska tas om hand i standarden och ska enligt Verra tas om hand genom avdrag av kolkrediter per projekt och hur de ser ut.
Försäkring mot ex. brand och storm ska också finnas med i standarden och om jag läser rätt så ska en buffert av osålda kolkrediter sättas av som försäkring för detta.
Men som sagt, detta är ett nytt system och vi får se vad som händer allteftersom det införlivas, det är ju först när det blir verkstad som det kommer visa sig "på riktigt" hur det fungerar (tänker på Sverige då).
Övergripande så tror jag också att systemet på sikt också kommer innehålla en slutproduktsverifiering, alltså vad blir det av råvaran från skogen. Det är en viktig parameter och om man ska hårddra det, blir det cigarettpapper eller balkar till en stavkyrka. Här kan "överhållning" då teoretiskt bidra till additionalitet på sikt. Då lirar det också med LULUCF som förutom kolsänkan i skogen även har HWP som mått. Det är politiker intresserade av.
”Money talks”
