tis 30 sep 2025, 21:49#894977Här tror jag knappt att varken kyrkan eller staten har bemödat sig med att framföra en åsikt gällande älgförvaltningen inom ÄSO:t i alla fall sedan det nya älgförvaltningssystemet infördes (trots att de äger ca 20 % av arealen tillsammans) och flera av de privata markägande och jagande representanterna i ÄSO-styrelsen viltbehandlar sina tallföryngringar samtidigt som de tagit fram en skötselplan som innebar en höjning av älgtätheten... 🤪😖👎
MVH Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!" -Mark Twain
Re: Markägare vill ha fördubbling av älgstammen. #894981
tis 30 sep 2025, 23:25#894981Har fått intrycket att när det gäller nya planteringar så är rådjur ett minst lika stort problem som älg.
De riktigt jaktintresserade skogsägarna har inga problem med att lägga tid och pengar på att viltbehandla sina föryngringar, det blir ändå inte så mycket i förhållande till de pengar och den tid som läggs på jakten 😀
Det bästa och billigaste skyddet för planteringar är nog en rejäl stam av varg och lo.
ons 01 okt 2025, 07:09#894994Jo det är sant. Där det finns rådjur är det ett stort problem. Det finns nån beräkning att 20 rådjur orsakar samma skador som en älg. Men det stora problemet är att rådjuren kapar betet innan det växer upp till älghöjd. Alltså att rådjuret äter upp en tvådecimeters planta innan det växer till en meter och kan ge älgen flera tuggor, i bästa fall av sidokvistarna och därmed ingen skada. Annars är sambandet mellan älgtäthet och skador lite komplicerat. I områden med kort vinter och lättföryngrade marker blir det färre skador jämfört med Norrlands inland där vintern är lång och självföryngring av tall obefintlig. Så att Jägarförbundet med hjälp av lite statistik hävdar svagt samband mellan skador och älgstam är väl bara ett exempel på Mark Twains konstaterande om lögn, förbannad dikt och statistik.
ons 01 okt 2025, 10:09#895021Jag ser en utveckling där forskare alltmer blir aktivister med en egen agenda. Widemo kan räknas in i den skaran! Det finns även förkämpar för hyggesfritt skogsbruk som inte är objektiva.
Re: Markägare vill ha fördubbling av älgstammen. #895024
ons 01 okt 2025, 10:37#895024Jag skulle kanske gett ett exempel. Det finns ett mål i älgförvaltningen att Rase-arterna ska vara konkurrenskraftiga. Det målet dömde Widemo ut pga barrplantorna växer fortare och vinner i konkurrensen. Jag ser ju med egna ögon att asp och vårtbjörk inte har några problem att hänga med om de är obetade. Och även om sälg och rönn är mer konkurrenssvaga så är det inte omöjligt att de utvecklas till träd om nu älgen missar dem. Som jag ser det är älgen det största hotet mot biologisk mångfald
ons 01 okt 2025, 15:05#895058Nyrjoh, vilka forskare? Vore kul om du levererade en länk. Då kan vi ersätta sunt förnuft med forskning. Det är sunt förnuft som alla vet, eller?
Re: Markägare vill ha fördubbling av älgstammen. #895062
ons 01 okt 2025, 15:39#895062"Älgförvaltningen innehåller också ett antal skogliga mål. Det mest omdiskuterade är antagligen det om max 5 procent betesskador på tallplantor.
– Det är ett ambitiöst satt mål. För att nå målen skulle antagligen stammen behöva halveras eller kanske till sänkas ner mot en fjärdedel av dagens storlek. Samtidigt som fodermängden i skogarna ökas. Detta är något vi inte tror att jägarna kommer ställa upp på och vi ser redan i dag att de inte uppfyller avskjutningsmålen, säger Fredrik Widemo.
Han menar också att målen i sig inte alltid är relevanta.
– Till exempel är ju målet om betesskador på tall bara relevant om man också tar hänsyn till hur mycket tall som finns i beståndet."
Vad gäller målen för älgstammen anser forskarna att delen om kalvvikter är omöjlig att nå, precis som antalet kalvar per hondjur. Kvar återstår målet om andelen tjur i älgstammen, vilket är lättare att nå då det regleras med jägarnas bössor.
Fredrik Widemo.
– Vi har gjort samma bedömning för alla mål. Om de är specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta. Vi har även bedömt om målen är relevanta eller inte, säger Fredrik Widemo, universitetslektor vid SLU och den som lett arbetet.
– Tar vi älgmålen drar vi slutsatsen, i alla fall vad gäller kalvvikter och kalv per hondjur, att de är relevanta men att det inte är möjligt att nå målen. Det är inte realistiskt helt enkelt.
Fredrik Widemo konstaterar att förvaltningen redan ligger efter målen och att utvecklingen går åt fel håll vad gäller just kalvvikter och kalvreproduktionen.
– Det är förmodligen i stor utsträckning en klimateffekt. Med inte mindre än att vi lyckas bromsa klimatförändringarna, eller kanske till och med vända dem, så tror vi inte att det går att nå de mål som är satta i dag.
Vad gäller de skogliga målen handlar det om skador på gran samt rekrytering av rönn, asp, sälg och ek. Inte minst ingår även målet om skador på tall – som mäts genom Äbin.
– Där drar vi slutsatsen att tallmålet inte kommer att vara möjligt att nå utan att vi skjuter ner älgstammen till mycket lägre nivå än vad den är i dag.
Hur mycket lägre? – Det beror på vilken täthet man har i dag, men enligt våra modelleringar kan man inte ha mer än kanske en eller två älgar per tusen hektar. Det är ganska mycket lägre än vad vi har i dag, säger Fredrik Widemo.
– Vi tror att tallmålet är så pass ambitiöst satt att det inte kommer att vara möjligt att nå. Det är bara enstaka procent av jägarna som vill ha färre älgar än i dag. Att då tro att jägarna går med på att halvera eller skjuta ner älgstammen till en tredjedel, en fjärdedel, eller kanske till och med en femtedel känns inte realistiskt. Det kommer inte att lyckas.
Vidare menar Fredrik Widemo att forskarna på SLU genom sina utvärderingar konstaterat att tallmålet inte är relevant så länge man inte tar hänsyn till sammansättning av det aktuella skogsbeståndet.
– Även om man har en väldigt hög andel skadade tallar kan nästan alla produktionsträd i området vara gran. Det är bara relevant om det finns en viss andel tall i bestånden. Man ska inte stirra sig blind på siffran om det är över fem procent eller inte, utan också ta hänsyn till vad man i genomsnitt har för beståndssammansättning.
– Målet är varken realistiskt eller relevant om man inte också tar med beståndets sammansättning. Vi säger att det vore bättre om man diskuterade antalet oskadade stammar – alla stammar, inte bara tall och gran – där det är möjligt.
Vad tror du att vi har att vänta för älgstam, sett till de mål som gäller i dag? – Det är en fråga för förvaltningen, men det kommer garanterat att bli rejäla diskussioner om det här nu.
Varför då? – Vi drar slutsatsen att flera av de här målen inte är möjliga att nå, då måste man ju fråga sig om man ska ändra målen. Eller går det att ändra några åtgärder för att nå målen? Men det är inte vår sak, vi har bara utrett, säger Fredrik Widemo.
fre 03 okt 2025, 10:51#895208Mycket av det debatten handlar om, sker i starten av en skogs utveckling. Unga träd har inga som helst problem att växa tillsammans ! När det handlar om viltfoder, är det inte arternas antal som blir avgörande. Utan hur mycket det finns av varje art ! Om du har 50 Rönnar på ett röjt hygge, då får man inga stammade Rönnar. Men har man 5000 så är det inga problem när skogen blivit 30 år. Lika med Asp, Sälg o Björk ! Jag har inga som helst problem med bete på mina gagn träd. För jag har alla RASE arter i överflöd, under ungskogstiden ! När viltet kan nå den föda de behöver o vill ha ! I en 35 årig Tallskog finns inga betesskador på Tallarna ! Men det beror på hur man gav viltet ett alternativ till att just Tallarna skulle kunna bli 35 år ! Däri ligger skillnaden ! När man ser hur det står i röjda 10 - 12 åriga beståndsytor med enbart Tall kvar o allt löv är nerröjt. Hur tänker man då om man sen vill klaga över viltskador ? Tätheten kan i ungskogar driva på ökad höjdtillväxt på Tall o inte få "Vargar" kvar i sina bestånd. Röjning innan "betessäker" nivå är att ge sig själv förluster man ger viltet skulden för. Självdumhet säger jag !
Logiken i det jag gör, följer ett system som gynnar allt det jag vill uppnå ! Vilt på markena, hög skoglig tillväxt = inga problem.
Om man lär sig hur systemen fungerar. Stödjer systemen. Då sköter systemen sig själva ! Det är mitt arbetsmotto !
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
