Skogsnyheter

[r93]

fre 23 maj 2025, 09:13#881552

När man ser hur ungskogen växer så förstår man att det bara är dumt att överhålla gammal granskog.

Definitionen för överhållning är intressant att diskutera och givetvis kan man räkna på det också. En hint för den som vill är att mata in priser för sågtimmer och massaved i verktyget nedan och sedan laborera med ålder. Obs att det gäller ett enskilt träd och i detta fall en G30 i Göteborgsregionen.

Ganska intressant om någon frågar mig!

skogsfakta/aptering-gran.php

Jag tror det är betydligt bättre att gå ut i skogen och kolla om den fortfarande växer bra, eller om den har stannat av.

...

[skogshare]

fre 23 maj 2025, 09:57#881554

Definitionen för överhållning är intressant att diskutera och givetvis kan man räkna på det också. En hint för den som vill är att mata in priser för sågtimmer och massaved i verktyget nedan och sedan laborera med ålder. Obs att det gäller ett enskilt träd och i detta fall en G30 i Göteborgsregionen.

Ganska intressant om någon frågar mig!

Produktionsmässigt måste definitionen av överhållning vara att låta beståndet stå kvar efter den tidpunkt då den genomsnittliga tillväxten per år börjar minska sett till hela omloppstiden. Denna tidpunkt markerar slutet på den produktionsmässigt och därmed klimatmässigt optimala omloppstiden. Givetvis måste denna omloppstid justeras vid överhängande risk för framför allt angrepp av röta och barkborre. 

[Bjänndal]

fre 23 maj 2025, 10:02#881555Enligt den modell som finns över tillväxt och som beskriver medeltillväxtens kulmination, som då i teorin skulle ge maximal tillväxt, så inträffar den ganska långt efter lägsta tillåtna slutavverkningsålder (LSÅ).
Även med gamla skogsvårdslagen så låg ju medeltillväxtens kulmination klart över LSÅ. Tror att det var ca 10% längre.
De kurvor som jag intresserat mig för är väl främst tall. Gran är ju mer riskfylld att överhålla. Men om jag tittar på mina tallungskogar som är i trettioårsåldern och enligt teorin borde slutavverkas vid 100 år, så är väl risken att det blir övergrovt. Detta på ett SI på T26-28. Gamla beståndet var i bästa fall T22.
En fundering är ju om man ska ha andra mål med sitt skogsbruk än att maximera tillväxten? Ekonomer räknar ju gärna på förräntning och vill avverka när ett bestånd förräntar sig under en viss nivå. Men det leder till ett ganska intensivt/brutalt skogsbruk som jag inte vill ha.

[Bjänndal]

fre 23 maj 2025, 10:20#881556Jag skummade igenom rapporten från Riksskogstaxeringen och reagerade på några siffror. Enligt dessa så var medeluttaget i gallring ca 70 kubik per hektar och det var ungefär samma i både förstagallring och äldregallring. Uttagsprocenten var ca 35% i förstagallring och något lägre i äldregallring.
Oväntat högt i förstagallring, men snarare låg i äldregallring.
I norra Sverige är väl ett vanligt uttag kanske 35 kubik per hektar om man gallrar tallungskog vid 35 år och 14 meters övre höjd. Och då blir ju funderingen om det finns förstagallringar med ett uttag på över hundra kubik?
Vad gäller äldregallring är väl slutsatsen är det är gallring för att ge pengar utan att medföra skogsvårdskostnader. Brukar kallas Norrskogsgallring i mina trakter.

[Skogsola]

fre 23 maj 2025, 12:53#881573Visst finns det förstagallringar med uttag på uppåt hundra kubik. Svaga röjningar i kombinatione med att uppköparna i prisdiket såg massaved som ett nödvändigt ont periodvis. När det släppte så släppte det med besked. Därmed inte sagt att det var bra.

[Avslutat-06]

fre 23 maj 2025, 20:13#881640Gudrun borde börja påverka skogsdata och skogstillväxt ganska betydande just nu, stora områden som går in i tillväxtfasen!

[Fredrik Reuter]

fre 23 maj 2025, 20:56#881645

Gudrun borde börja påverka skogsdata och skogstillväxt ganska betydande just nu, stora områden som går in i tillväxtfasen!

Ja, fast det säger inte Riksskogstaxeringens data. Tillväxten fortsätter sjunka i Götaland och Svealand. Det är i Norrland det händer om jag tolkar det rätt.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Avslutat-06]

fre 23 maj 2025, 21:26#881648Håller med Fredrik utifrån graf, kan det vara Contorta som börjar visa sig? Kanske tidigt i statistiken men Gudrun och Per hyggen med björk/Gran borde snart börja generera grym tillväxt?

[Rättselarn]

lör 24 maj 2025, 07:34#881682Min tanke är att tillväxten ökar i norra Norrland kan bero på Sveaskogs ändrade brukande. De har ju dragit ner på volymerna slutavverkning och tydligt justerat gallringsuttaget. De gallringar jag ser på Sveaskogs mark i dag skulle jag själv vara nöjd med och det var jag inte för några år sedan.
I mina trakter äger Sveaskog ca70 procent av marken, så då märks det hur de agerar.

[Bjänndal]

lör 24 maj 2025, 07:57#881685Jag tror inte att det är en effekt av contorta , då den till största del planterades mellan 1975 och1985. Och nu börjar den att slutavverkas.
Något som däremot har effekt är den avreglering av fastighetsmarknaden och skatter som skedde tidigt 1990. Avverkningstakten ökade och nu börjar de ungskogar som etablerades börjar leverera. Skogsklippareffekten kan den kanske kallas. Så om jag ska döma efter det jag sett i mina trakter så ökade avverkningstakten då och nu är dessa ungskogar i sin bästa utvecklingsfas.

[skogshare]

lör 24 maj 2025, 09:22#881689

Jag tror inte att det är en effekt av contorta , då den till största del planterades mellan 1975 och1985. Och nu börjar den att slutavverkas.
Något som däremot har effekt är den avreglering av fastighetsmarknaden och skatter som skedde tidigt 1990. Avverkningstakten ökade och nu börjar de ungskogar som etablerades börjar leverera. Skogsklippareffekten kan den kanske kallas. Så om jag ska döma efter det jag sett i mina trakter så ökade avverkningstakten då och nu är dessa ungskogar i sin bästa utvecklingsfas.

Jag tror också att en stor del av den kraftiga tillväxtökningen kan förklaras med en på många håll tillfällig(?) koncentration till de växtligaste åldersklasserna. Hur denna koncentration ser ut för olika trädslag, landsdelar och ägarkategorier kan säkert vara intressant att studera närmre liksom hur den kommer att förändras med tiden och vad det är som orsakat aktuella förändringar.

[Torbjörn Johnsen]

lör 24 maj 2025, 09:38#881690Jag tror inte att förändrad åldersfördelning eller skogsskötsel kan göra så stor effekt från ett år till ett annat. På lång sikt, ja men inte mellan 2022 till 2023. Det enda som kan göra att tillväxten ökar på så kort tid är ”årsmånen”. D v s växtbetingelserna baserat på nederbörd, temperatur, växtsäsongens längd, vind mm. Det kanske blåste mer 2023 så att träden avsatte mer av stamtillväxten i brösthöjd? Enligt @Lars Lundkvist har ju träden vuxit mindre i diameter p g a minskat blåsande. Det kanske vände 2023?

[Bjänndal]

lör 24 maj 2025, 11:35#881700Jag vill nog varna för att tro alltför mycket på att jämföra två år. Det är många skattningar och därmed felkällor som kan förvilla! Dessutom är det stickprov med standardavvikelser som det handlar om.
Något som är helt klart är den långa tendensen där skogarna växer bättre och bättre. Där har åldersklasser och skötselmetoder stor påverkan.

[skogshare]

lör 24 maj 2025, 11:47#881702

Jag tror inte att förändrad åldersfördelning eller skogsskötsel kan göra så stor effekt från ett år till ett annat. På lång sikt, ja men inte mellan 2022 till 2023. Det enda som kan göra att tillväxten ökar på så kort tid är ”årsmånen”. D v s växtbetingelserna baserat på nederbörd, temperatur, växtsäsongens längd, vind mm. Det kanske blåste mer 2023 så att träden avsatte mer av stamtillväxten i brösthöjd? Enligt @Lars Lundkvist har ju träden vuxit mindre i diameter p g a minskat blåsande. Det kanske vände 2023?

Helt rätt! Det var också aktuella 5 eller 10-års jämförelseperioder som avsågs. Att helt andra faktorer än åldersklassfördelningen är avgörande för stora årsvisa skillnader är klart.

[Hema]

lör 24 maj 2025, 20:56#881761Oroande/irriterande hur data kan ändras så snabbt. Nyss var vi skogsägare giriga skövlare, till nu snart ha mest skog kvar på flera sekler. Detta typ "oseriösa" hoppande är bara skadligt!

//Henke månskensskogsbonde