Skogsnyheter

[Sörlänningen]

mån 06 maj 2024, 11:07#843246

Trakthyggesbruk styrs av förhållandet areal och omloppstid, inte av tillväxt. Avverkningen kan vara både större och mindre än den löpande tillväxten utan att det säger nånting om uthålligheten i systemet, eftersom den löpande tillväxten beror på skogens ålder och bonitet.

Kan du förklara det där så även jag begriper? Eller försöka i alla fall. 🙃

Lars är ju oändligt mer kompetent på detta än vad jag är, så han kan väl beskriva det bättre.

Men. Det han menar är väl att det man kan hugga inom det gällande trakthyggesbrukets ramar bestäms av hur många hektar det finns av varje årgång. Exakt avverkningsålder varierar ju något, men om man några år (p.g.a. t.ex. priser) avverkar anignen yngre bestånd än annars får detta ingen större negativ effekt, eftersom det ju gör att det blir färre hektar skog på i yngre årgångar, vilket måste leda till mindre avverkning någon gång i framtiden.

Många s.k. miljövänner ser skogen som en massa där man plocka ut mycket (ondskefullt) eller lite (bättre). Och plockar man ut mycket så kommer det leda till att skogen på sikt försvinner. Men så är det ju inte, så länge skogen bevaras inom hyggesbruket.

[laguma]

mån 06 maj 2024, 13:48#843258

Trakthyggesbruk styrs av förhållandet areal och omloppstid, inte av tillväxt. Avverkningen kan vara både större och mindre än den löpande tillväxten utan att det säger nånting om uthålligheten i systemet, eftersom den löpande tillväxten beror på skogens ålder och bonitet.

Kan du förklara det där så även jag begriper? Eller försöka i alla fall. 🙃

Lars är ju oändligt mer kompetent på detta än vad jag är, så han kan väl beskriva det bättre.

Men. Det han menar är väl att det man kan hugga inom det gällande trakthyggesbrukets ramar bestäms av hur många hektar det finns av varje årgång. Exakt avverkningsålder varierar ju något, men om man några år (p.g.a. t.ex. priser) avverkar anignen yngre bestånd än annars får detta ingen större negativ effekt, eftersom det ju gör att det blir färre hektar skog på i yngre årgångar, vilket måste leda till mindre avverkning någon gång i framtiden.

Många s.k. miljövänner ser skogen som en massa där man plocka ut mycket (ondskefullt) eller lite (bättre). Och plockar man ut mycket så kommer det leda till att skogen på sikt försvinner. Men så är det ju inte, så länge skogen bevaras inom hyggesbruket.

Så är det.
Ondskefullt: Vi använder markens produktionsförmåga med solens hjälp att binda CO2 i produkter som ersätter kol, olja och fossilgas vilket leder till lägre CO2 emission.

Mindre ondskefullt: Vi kastar bort kunskap vi erhållit de senaste 300 åren om skogsbruk. Och slutar använda skogen som resurs för de material vi behöver och överlåter det till Olje , Kol och Fossilgasindustrin.

Miljömupparna har verkligen förstått vår tids viktigaste fråga.

[Tralsmo]

mån 06 maj 2024, 16:13#843267Som redan sagt, LarsL har koll.

Min egen översättning:

Volymen per hektar är en sak.
Antal produktiva hektar ytterligare en sak.
Till de kommer åldersfördelning på sitt innehav.
Sistnämnda nog så viktigt å många som inte har koll på de å de går överstyr vid tillköp där de ska kvittas fram pengar i ögonblicket å sen blir man tvungen å gallra fram pengar eller avverka för tidigt, typ Sveaskog.

Har man 100ha å har som mål å avverka vid 100 års ålder så är de ju inte svårt å räkna ut att man kan avverka 1 hektar om året i snitt.

Har man inte perfekt åldersfördelning (vem har de som är liten skogsägare?) Så haltar de ju me åldersfördelningen.

Har man lite kubik i möjliga slutavverkningar (= för styvt gjorda gallringar tillbaka i tiden) så får man ju avverka mer hektar för få ihop pengarna man behöver.

Kan finnas en anledning å betala räntor på tillköp om man har råd me de just för att främja ålders fördelningen.

Men vem tänker på nästa generation i detta samhället.

[Lars Lundqvist SLU]

tis 07 maj 2024, 01:39#843300

Trakthyggesbruk styrs av förhållandet areal och omloppstid, inte av tillväxt. Avverkningen kan vara både större och mindre än den löpande tillväxten utan att det säger nånting om uthålligheten i systemet, eftersom den löpande tillväxten beror på skogens ålder och bonitet.

Kan du förklara det där så även jag begriper? Eller försöka i alla fall. 🙃

Löpande tillväxt = tillväxten ett enskilt år, på samma sätt som hastighetsmätaren i din bil visar hastighet just nu
Totalproduktion = summa producerade kubikmeter till en viss tidpunkt, motsvaras av hur långt du kommit till ett visst klockslag
Medeltillväxt = totalproduktion dividerad med tiden det vuxit, motsvarar medelhastighet, dvs hur långt du kört dividerat med hur länge du kört

Om du ska köra bil från Malmö till Umeå så kommer det ta ett visst antal timmar. När du är framme kan du dividera körsträckan med tiden det tog och få medelhastighet. Längs vägen kommer du ibland köra fortare och ibland långsammare, dvs din löpande hastighet kommer variera över tiden.

Antag nu att det är många som ska köra sträckan. Om det startar en per dag så kommer det komma fram en per dag. Men om det startar olika många varje dag och de som kör har bilar som går olika fort, så blir det mer komplicerat att räkna ut exakt hur många som kommer att komma fram varje dag.

MEN, att kolla allas hastighet exakt klockan 14:23 en viss dag säger ingenting om hur många som kommer att komma fram per dag, inte ens om vi vet hur många som är ute och kör samtidigt eller var dom är.

Omloppstid = tiden från hygge till nästa hygge, dvs från start till mål, motsvaras av tiden det tar att köra exv Malmö-Umeå.
Vi mäter normalt omloppstid i år, eftersom det är lätt att förstå, men skulle kunna mäta i timmar som vi oftast gör när vi kör bil.
Årsyta = totala arealen brukad skog dividerad med omloppstiden, kan motsvaras av hur många personer vi kommer att transportera per timme.

Tänk nu att det är 1000 personer som ska transporteras och vi håller på i 100 dagar. I genomsnitt kommer 10 personer komma fram varje dag. Om de 1000 startar exakt jämnt fördelat över tiden och alla kör exakt likadant så kommer de komma fram i precis samma takt som de startade, helt jämnt fördelade. Men så fort deras hastighet börjar variera lite kommer det bli otakt. Och om de inte startar med jämna intervaller blir det ännu rörigare.

Eller en annan liknelse: Tänk en skidtävling 50 km med individuell start med 30 sekunder mellan varje start. Alla kommer komma i mål, men varken samtidigt eller exakt var 30:e sekund, utan lite oregelbundet och inte ens i samma ordning de startade. Hastigheten hos alla skidåkare när det har gått 47 minuter sen första start säger i princip ingenting om nånting. Dom har hunnit olika långt och åker olika fort. Men hastigheten skidåkarna har efter exv 47 min motsvarar löpande tillväxt ett visst år i skogen. Om du inte vet hur många av åkarna som råkar befinna sig i en utförs- eller uppförsbacke säger deras summahastighet ännu mindre. Då kan du inte ens räkna ut ungefär när de kommer att komma i mål, eller hur de ligger till i förhållande till varandra.

Det blev en lång och krånglig förklaring, men jag hoppas det förklarar varför summa löpande tillväxt ett enskilt år är en helt meningslös siffra att jämföra avverkningen med.

[Sörlänningen]

tis 07 maj 2024, 02:38#843301

Som redan sagt, LarsL har koll.
Men vem tänker på nästa generation i detta samhället.

Nästan alla.

[Tralsmo]

tis 07 maj 2024, 05:22#843304

Som redan sagt, LarsL har koll.
Men vem tänker på nästa generation i detta samhället.

Nästan alla.

I smått ja.
I stort nej.

[Badger]

tis 07 maj 2024, 06:40#843307

Det man kan förledas att tro är att Lars-Erik Liljelund är en person med sådan pondus att man helt enkelt inte bråkar med honom?

Tänkte vi kunde diskutera vidare detta i tråden då det är intressant både med debattklimatet efter Liljelunds debattartikel men också om det är dags för en skogsutredning som föranleder en ny skogsvårdslag. Vad tycker du?

Har inte DN så kan inte uttala mig om texten. Men principiellt har är du något på spåret. Det är alltid enklare och bekvämare att mobba de som är små, annorlunda och inte tillhör den etablerade eliten. Det gäller från förskolan och ända upp till Statschefsnivå. Det är nog på sin plats att fundera över ändringar i skogsvårdslagen som väger in framtidsperspektiven kring kollagring och resiliens mot klimateffekter och skadegörare med mera.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Sjögård 4]

tis 07 maj 2024, 06:49#843308...

Senast redigerad av Sjögård 4 tis 04 jun 2024, 05:00, redigerad totalt 1 gång.

[laguma]

tis 07 maj 2024, 07:17#843312

Det man kan förledas att tro är att Lars-Erik Liljelund är en person med sådan pondus att man helt enkelt inte bråkar med honom?

Tänkte vi kunde diskutera vidare detta i tråden då det är intressant både med debattklimatet efter Liljelunds debattartikel men också om det är dags för en skogsutredning som föranleder en ny skogsvårdslag. Vad tycker du?

Har inte DN så kan inte uttala mig om texten. Men principiellt har är du något på spåret. Det är alltid enklare och bekvämare att mobba de som är små, annorlunda och inte tillhör den etablerade eliten. Det gäller från förskolan och ända upp till Statschefsnivå. Det är nog på sin plats att fundera över ändringar i skogsvårdslagen som väger in framtidsperspektiven kring kollagring och resiliens mot klimateffekter och skadegörare med mera.

Har läst artikeln, är som vanligt väldigt svepande.
Dessutom med en del felaktigheter både vad gäller tillväxt och praxis kring ersättning till skogsägare som får sin skog beslagtagen av aktivister på våra myndigheter.

Vad gäller "mobbing" i detta fall så ska man ha klart för sig att både Nordisk skogsindustri och Skogsägare dvs. Vår Bioekonomi, utgör en spottloska i sammanhanget Europeisk klimatpolitik, samt energipolitik.
Vilket är orsaken till den storm av kritik som riktats mot Svenskt skogsbruk.

De krav som nu riktas mot skogsbruket är direkt kontraproduktivt både vad gäller resiliens och kolinlagring i våra skogar.
Vilket riskerar att leda till ÖKADE CO2- utsläpp vilket i sin tur idag anses vara det största hotet mot den biologiska mångfalden.

[Badger]

tis 07 maj 2024, 08:31#843318

De krav som nu riktas mot skogsbruket är direkt kontraproduktivt både vad gäller resiliens och kolinlagring i våra skogar.
Vilket riskerar att leda till ÖKADE CO2- utsläpp vilket i sin tur idag anses vara det största hotet mot den biologiska mångfalden.

Det jag tänkte på var översynen av skogsvårdslagen. Oavsett om man anser att Svenska skogen kan eller ska bidra till CO2/kolsänka delen så pekar en stor mängd studier på att klimatet förskjuts och att vi fått in nya skadegörare i Svensk skog på en ny nivå än tidigare. Krav på åtgärder för skogsskydd, trädslag, lagstadgad ersättning för mångfalds och klimatanpassningar kanske? Det tycker jag skulle beaktas i en modern skogsvårdslag.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[laguma]

tis 07 maj 2024, 09:55#843327

De krav som nu riktas mot skogsbruket är direkt kontraproduktivt både vad gäller resiliens och kolinlagring i våra skogar.
Vilket riskerar att leda till ÖKADE CO2- utsläpp vilket i sin tur idag anses vara det största hotet mot den biologiska mångfalden.

Det jag tänkte på var översynen av skogsvårdslagen. Oavsett om man anser att Svenska skogen kan eller ska bidra till CO2/kolsänka delen så pekar en stor mängd studier på att klimatet förskjuts och att vi fått in nya skadegörare i Svensk skog på en ny nivå än tidigare. Krav på åtgärder för skogsskydd, trädslag, lagstadgad ersättning för mångfalds och klimatanpassningar kanske? Det tycker jag skulle beaktas i en modern skogsvårdslag.

Att klimatet "förskjuts" har stått tämligen klart de senaste 30 åren.
Att då återgå till en tidigare bevisligen dålig metod där vi dessutom förlorar möjligheten att påskynda den kanske nödvändiga anpassningen av den genetiska sammansättningen i skogen och trädslagsblandning, tror inte jag är rätt väg att gå.

Varför bara kanske, vad gäller ersättning för markägare som får sin skog beslagtagen?

[Badger]

tis 07 maj 2024, 10:26#843333Ja för de flesta är förändringen tydlig, dock inte för alla.
Om man ska ta klimatanpassning på allvar tror jag också att det krävs aktiva åtgärder som att till exempel vara proaktiv och välja trädslag som har bättre förutsättningar framöver. Att bara fortsätta på samma sätt som nu kommer troligen inte att räcka.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[laguma]

tis 07 maj 2024, 14:51#843355

Ja för de flesta är förändringen tydlig, dock inte för alla.
Om man ska ta klimatanpassning på allvar tror jag också att det krävs aktiva åtgärder som att till exempel vara proaktiv och välja trädslag som har bättre förutsättningar framöver. Att bara fortsätta på samma sätt som nu kommer troligen inte att räcka.

Med tanke på ditt intresse för olika typer av "exoter" i form av främmande trädslag så undrar jag hur du tänker dig en framtida skogsvårdslag?
Den redan existerande tar höjd för en pågående klimatförändring på olika sätt, med tanke på rekommendationer för plant material. Så i den meningen har både skogsvårdslag samt skogsbruk varit proaktiv.

Jag menar inte att vi ska fortsätta på samma sätt, naturligtvis måste skogsbruket anpassas som vi alltid har gjort med gott resultat.
Men det har redan gjorts efter nuvarande skogsvårdslag.

Men återigen, med ditt intresse för dessa exoter, hur tänker du att i en skogsvårdslag kunna reglera detta och de konsekvenser det får för vårt ekosystem.
Vilket ekosystem anser du att skogsvårdslagen ska styra emot?
Vilka arter ska vi värna i den transformation som du förespråkar?

I så fall borde vi redan nu påbörja utprovningen av Mangrove skog samt Eucalyptus för våra breddgrader medan du tjafsar om biologisk mångfald.

[Badger]

tis 07 maj 2024, 16:58#843381Jag förhåller mig neutral. Det finns för och nackdelar med i princip alla modeller. Det jag säger är att Sveriges skogsbruk, politiker, ekologer med flera behöver sammanställa kända perspektiv i ett underlag till ett långsiktigt hållbart skogsbruk både ekonomiskt, ekologiskt och socialt skogsbruk och en ny lag. Sen bör det föras en saklig och hövlig diskussion om vilka prioriteringar och avvägande som ska ligga till grund för framtidens skogsbruk.

Jag anser att skogsvårdslagen bör styra mot en resilient och hållbar skog på den aktuella ståndorten beaktat förändrade förutsättningarna för den uppväxande generationen skog. Ett riktmärke är nog att titta en eller två växtzoner söderut eller att jämföra med växtligheten från tidigare perioder i historien.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Tralsmo]

tis 07 maj 2024, 17:11#843389Frågan är hur de ska lyckas å kommas överens om de.

Just att komma överens verkar ju va de stora problemet.
Tillåme såkallade experter är ju inte överens.
En viktig sak är ju å bedöma vem som är expert å va dom begriper. Där finns de ju en hel del mer å begära.
Erfarenhet är ju rätt bra å ha.

Själv tror ja att dom inhemska trädslagen på rätt plats kommer å funka lång tid framöver om bara man orkar sköta de på rätt vis å är aktiv å de är ju en vetenskap i sig.

Själv är ja inte ett chit intresserad av att experimentera med exoter men de innebär inte att ja inte förstår att de finns dom som är de.
Å de experimenterandet kan ju alla få del av, om nu experterna kan komma överens om vad man kommit fram till.

Edit:
Kanske bäst å förtydliga att ja har full förståelse för dom som är intresserade av å prova exotiska trädslag.
Ser inte de som negativt.

Senast redigerad av Tralsmo tis 07 maj 2024, 17:37, redigerad totalt 1 gång.