Skogsnyheter

[Bosse1]

mån 03 jan 2022, 23:49#741830

"– Snabbast var den av våra testskogar där vi tog bort stubbarna efter avverkningen. Den blev en nettosänka efter bara åtta år. Och redan efter elva år hade den tagit upp lika mycket kol som förlorats under hygges- och ungskogsfasen"

Det var oväntat,trodde tvärt om jag 😀

Om du tar bort biomassa från ett hygge så kan det ju inte brytas ner just där, på hygget. Då bryts det ju ned nån annanstans, typ i ett värmeverk. Det är samma sak om du plockar bort grot. Om du då mäter kolflödena på hyggen med och utan grot så får du naturligtvis mindre utsläpp av koldioxid där du plockat bort grot. Om man plockade bort all biomassa ovan mark på ett hygge så skulle hygget nästan inte släppa ut nån koldioxid alls. Men det du plockat bort skulle såklart ändå brytas ner och släppa ut sitt kol i form av koldioxid, fast istället på den plats dit du flyttat det.

Lite näring förvinner förstås,men den dippen kan man inte blanda med när man räknar kol då skall kol räknas och inget annat 🙃

[Lars Lundqvist SLU]

tis 04 jan 2022, 08:17#741838Det enda växtnäringsämne som det normalt är brist av i svensk skogsmark är kväve. Stammar, stubbar och grenar innehåller nästan inget kväve. De är uppbyggda av kol, syre och väte.

[Bosse1]

tis 04 jan 2022, 12:50#741860

"– Snabbast var den av våra testskogar där vi tog bort stubbarna efter avverkningen. Den blev en nettosänka efter bara åtta år. Och redan efter elva år hade den tagit upp lika mycket kol som förlorats under hygges- och ungskogsfasen"

Det var oväntat,trodde tvärt om jag 😀

Om du tar bort biomassa från ett hygge så kan det ju inte brytas ner just där, på hygget. Då bryts det ju ned nån annanstans, typ i ett värmeverk. Det är samma sak om du plockar bort grot. Om du då mäter kolflödena på hyggen med och utan grot så får du naturligtvis mindre utsläpp av koldioxid där du plockat bort grot. Om man plockade bort all biomassa ovan mark på ett hygge så skulle hygget nästan inte släppa ut nån koldioxid alls. Men det du plockat bort skulle såklart ändå brytas ner och släppa ut sitt kol i form av koldioxid, fast istället på den plats dit du flyttat det.

Kommer natuligtvis lämna stubbar och grenar på hygget men då av helt andra skäl,flytta en stubbe till en annan yta och låta den pysa där är också en metod

[Lars Lundqvist SLU]

tis 04 jan 2022, 13:07#741863Ett starkt skäl för att inte bryta sönder marken mer än nödvändigt (stubbrytning, markberedning) är att det förstör de fornlämningar som det sannolikt finns betydligt mer av än vi tror, och framförallt mycket mer än det vi hittat hittills.

[Bosse1]

tis 04 jan 2022, 13:19#741868Ja det är grej det .Om X antal år blir våra förehavanden fornminnen det med.
Kan bli lite trångt.
Här var det en stubbundersökning om näring.
https://www.ivl.se/download/18.694ca061 ... TEXT01.pdf

FULLTEXT01.pdf

(556.18 KiB) Nerladdad 171 gånger

Senast redigerad av Bosse1 tis 11 jan 2022, 16:07, redigerad totalt 1 gång.

[Avslutat-06]

ons 05 jan 2022, 08:32#741990https://skogsskiftet.se/ Såg detta nu på morgonen, där man kan hyra ut skogsskiften för kollagring på 10 års intervall. Artikel finns även på ATL: https://www.atl.nu/skogsskiftet-betalar ... te-avverka
Enligt ATL s artikel har de ca 3000 kr/år/ha som riktvärde för skogsägarens intäkt, men beror förmodligen på beståndets karaktär. Efter 10 år kan skogsägaren avverka om man vill.

[gurka]

ons 05 jan 2022, 12:46#742037

Länge leve långlivade CO2-lagrande produkter!

Jag har svårt att förstå varför det är så stort fokus på livslängden på trä-baserade produkter.

Den viktigaste egenskapen för trä-råvara måste väl vara att den produceras från ett system där av avverkning balanseras av tillväxt dvs co2 utsläpp balanseras av co2 upptag.

Om ett oljebolag skulle producera ett bränsle där utsläppseffekten av co2 förskjuts 10-100 år så blir väl inte slutresultatet långsiktigt vara så mycket bättre?

[Fredrik Reuter]

ons 05 jan 2022, 12:58#742039En stor skillnad som jag ser det är att man bygger in bundet kol i ex. hus. Skulle ex. en hel stad byggas i trä så skulle man kunna se staden som ett sekundärt skogslager med stora lager kol uppbundet över lång tid.

En annan sak är ju också att substitutionseffekten är hög för trävaror. Trävaror i byggnader kan alltså ersätta material som betong och stål som har ett högre klimatavtryck.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Lars Lundqvist SLU]

ons 05 jan 2022, 13:04#742041Sant, men det går inte åt så mycket trä för att bygga ett hus. Inte ens ett hus som mitt, stort och timrat av hela stockar. Det handlar om kanske 150 m3sk. Så det skulle behöva byggas enorma mängder hus för att det skulle få nån reell effekt. Dessutom, det mesta som avverkas i Sverige används ju utomlands, inte i Sverige.

[WarPeter]

ons 05 jan 2022, 13:24#742047

Sant, men det går inte åt så mycket trä för att bygga ett hus. Inte ens ett hus som mitt, stort och timrat av hela stockar. Det handlar om kanske 150 m3sk. Så det skulle behöva byggas enorma mängder hus för att det skulle få nån reell effekt. Dessutom, det mesta som avverkas i Sverige används ju utomlands, inte i Sverige.

Sara kulturhus i Skellefteå binder i runda slängar in 12000 kubik trä. Hur många byggnader i den storleken byggs globalt per år? Ganska mycket potential va?

En glad hallänning som trivs bäst i skogen

[gurka]

ons 05 jan 2022, 14:01#742056

En stor skillnad som jag ser det är att man bygger in bundet kol i ex. hus. Skulle ex. en hel stad byggas i trä så skulle man kunna se staden som ett sekundärt skogslager med stora lager kol uppbundet över lång tid.

Visst är det så men så kan man kanske också se på långlivade oljeprodukter (tex plast) som byggs in i ett hus också.
Det som gör trä unikt är väl att upptag och avgång av co2 kan balanseras i ett bra skött skogsbruk.
Bara pga av denna egenskap borde trä värdesättas högre, eller andra råvaror straffas (bonus/malus) i en genomtänkt miljöpolitik.

[Fredrik Reuter]

ons 05 jan 2022, 14:13#742057Ja, så kan man nog se det i vissa hänseenden. Läste någon rapport som bl.a. sade att PET-flaskor är bättre för miljön än ex. papperskärl. Tror den argumentationen var att de väger så lite så transporterna blir lättare och att det kan göras nya flaskor genom pantsystemet. Så där säger jag inte emot.

Trä i byggnader tror jag dock kan ha en stark fördel i att det, i jämförelse med både betong och stål, åtgår väldigt lite energi och mycket små utsläpp av växthusgaser när man gör träprodukter, i detta fallet kanske mest på "sågen".

Betong har ju hutlösa utsläpp av CO2 vid tillverkning av cement och samma med stål.

Är det inte därför som man börjat med "grönt stål" och planerar CCS i Slite. Det har vi skrivit om tidigare och personligen tror jag detta är tekniker som visar att betong- och stål-branschen inte kommer ligga på latsidan utan försöker utmana ex. trä i framtiden.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[gurka]

ons 05 jan 2022, 14:30#742059

detta är tekniker som visar att betong- och stål-branschen inte kommer ligga på latsidan utan försöker utmana ex. trä i framtiden.

Just därför tror jag att fokus måste vara på trä-råvarans fördel ( co2 balans i skogsproduktionen), för att kunna konkurrera om både utvecklingsmedel och marknadsandelar.

[Lars Lundqvist SLU]

ons 05 jan 2022, 14:40#742062

Sara kulturhus i Skellefteå binder i runda slängar in 12000 kubik trä. Hur många byggnader i den storleken byggs globalt per år? Ganska mycket potential va?

Det skulle behöva byggas i runda slängar 1800 Sara kulturhus, per år, för att bygga in hela den svenska årliga timmerproduktionen. Eller ca 400 000 timmerhus av Västerbottenstyp, eller långt mer än dubbelt så många vanliga villor med trästomme.

Och då måste man samtidigt komma ihåg att den svenska andelen av den globala timmermarknaden är inte jättestor. Och att hälften av allt virke som avverkas globalt blir brännved.

Skogens viktigaste användning på lång sikt är för att ersätta produkter som idag görs av olja, som olika plaster.

[David S]

tor 06 jan 2022, 22:01#742297

Betong har ju hutlösa utsläpp av CO2 vid tillverkning av cement och samma med stål.

Är det inte därför som man börjat med "grönt stål" och planerar CCS i Slite. Det har vi skrivit om tidigare och personligen tror jag detta är tekniker som visar att betong- och stål-branschen inte kommer ligga på latsidan utan försöker utmana ex. trä i framtiden.

Antagligen kommer substitutionseffekten minska i framtiden när andra strategier att byta ut fossilkolkällor utvecklas eller användas mer. Tex hybrit stål, vilket gör att det inte spelar någon roll för klimatet om balken i huset är av stål eller trä (mer än att den delen av trädet som inte blev balk ganska snabbt blir koldioxid istället).

Det finns en osäkerhet kring substitutionseffekten då det är svårt att uppskatta hur stor den är och för att effekten kommer ändras med framtida omständigheter. Den kanske blir större i framtiden (klimatet gynnas av att använda skogliga produkter, ut och hugg!), eller den kanske blir lägre (klimatet hämmas av att använda skogliga produkter, låt skogen stå!).