Skogsnyheter

[Älgfoderodlare]

fre 30 jul 2021, 00:36#721567

Skog kan skötas på ganska många sätt, du stamkvistar allt och trivs med det. Nu ondgör du dig över gallringen, som nästan alltid sänker totalproduktionen. Gallringsstyrka och gallringsform är mycket viktiga faktorer men även vilka trädslag som du gynnar.

Gallrar du bort de minsta träden, har du de bästa kvar och nu ökar även värdet på varje träd. Nu producerar vi timmer, inte bara massaved.

Genom att gynna värdefullare trädslag kan du också öka värdet på din skog. 😎

Höggallring som Ulf 1 här på forumet vurmar för, sänker alltid tillväxten och tillslut har du inga dugliga träd kvar.

Detta är vad många kallar hyggesfritt skogsbruk, där man konsekvent hugger bort de växtligaste träden. Så skapar man restskogar, där bara avskrapet finns kvar till slut. 👎

-Ja, o där är vi på inget sätt oense "Mellberg" ! Men, det jag efterlyser är att man inte i direkta ordalag, nämner att för höga gallringsuttag gör mer skada än nytta för privatskogsbruket. Där finns ju ett av skälen till den kritik vi bl.a. nu får via EU's ev. nya skogsstrategi. Rent eko. för den enskilde skogsbrukaren, borde det OCKSÅ vara en bättre info. om effekterna av för hårda gallringsuttag. Men oftast så hör man bara hur BRA det är för den skogliga tillväxten, på de träd som står kvar, inte dom man redan gjort en förlust på o som INTE kommer att växa vidare !
Sen vad gäller mer eller mindre "värdefulla" trädslag, så vet vi ju inte idag om hur detta kommer att förändras på en marknad, där en ev. ökad efterfrågan på de arter VI inte värdesätter idag kan utvecklas. För hur skapar man en efterfrågan på en vara från ett land, som inte producerar den ? ! Så när jag nu försöker skapa raka, stamkvistade stammade Rönnar för en framtida marknad, är ju för att det finns ett stort värde i dom redan idag ! Röjer o gallrar nerifrån, för att lämna det bäst växande kvar ! Men om jag enl. skolboken hade gått på deras råd, hade jag förmodligen inte haft några eller ytterst få kvar överhuvudtaget ! Vilka säkert hade varit hårt betade. Nu har jag ingetdera ! När såg du senast ett råd om vad du kan ha för ökad eko. tillväxt på alt. lövträdarter ? Ändå verkar Rönn kunna bet. sig flera ggr om i m3 pris, än vad du nånsin kommer att få för Tall eller Gran. Vad vet vi idag om hur det blir med andra ?
Sen kan ju faktiskt höggallring i en fullskiktad Granskog som sköts med bra urval o intervall, både ha en uthålligt fungerande tillväxt o god eko. avkastning. Främst av att många av de kostnader / förluster som kommer av den gängse brukningsmodellen, kan elimineras bort. En modell som borde kunna vara möjlig på en större areal än vad som är idag. För en övervägande del av Sveriges privatskogsbrukare lever inte med att vara beroende av inkomster från sitt skogsbruk. Därför skulle utvecklingsmöjligheterna o alternativen vara så mycket större ! Främst med hur vi skulle kunna öka den tot. tillväxten i våra skogar o möta en ev. ny skogsstrategi från EU med helt andra o starkare argument än de vi har idag. Fakta skulle tala för sig själv, med mer av det som söks.
Fler av Sveriges privata skogsägare, skulle behöva blir mer aktiva i sina skogar. Se den för vad den är, en tillgång, både privat, nationellt o globalt !

[Skogsola]

fre 30 jul 2021, 07:26#721573

Fast, nu är det väl även till viss del ekonomer som kommit fram till att gallring är bra för den tot. tillväxten i svenska skogar ?
- - -
Forskning ger ju inte ALLTID svar på vad som är bäst

Det är ingen som visat att gallring är bra för tillväxten. Tvärtom visar all forskning att totalproduktionen minskar. Däremot kan mängden gagnvirke öka. Mig veterligt har inga ekonomer varit inblandade i produktionsforskningen

Forskning ger ALDRIG svar på vad som är bäst, eftersom det förutsätter en värdering bra/dåligt och värderingar är subjektiva. Det finns aldrig något objektivt ”bäst”.

Men för skogsbruket är volymproduktionen ointressant. Vi röjer och gallrar för att få värdetillväxt. Det är som med äpplena och päronen.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Sjögården]

fre 30 jul 2021, 07:36#721574Att gallra fram de värdefullaste stammarna och låta dem växa utav bara den tills de är mogna för skörd.
Tallar med kvistfria rotstockar och halva tallens längd med grön krona så man slipper svartkvisten.
Det är gallring för mig 😉

[Lars Lundqvist SLU]

fre 30 jul 2021, 07:42#721575

Men, det jag efterlyser är att man inte i direkta ordalag, nämner att för höga gallringsuttag gör mer skada än nytta för privatskogsbruket.

Varför skulle hårda gallringar generellt vara till skada för just privatskogsbruket? Ett av syftena med gallring är att få en inkomst idag och att inte behöva vänta till slutavverkningen innan man får några pengar. Hur man värderar pengar idag i förhållande till pengar i framtiden är en högst personlig värdering där var och ens åsikt är lika rätt.

[isteskog]

fre 30 jul 2021, 07:46#721576Enligt min mening är det lite som att pissa i byxorna.... Har man så dålig ekonomi så att man måste gallra sönder bestånden för att få inkomst så är det nog bättre att sälja skogen. 😉

[Knagge]

fre 30 jul 2021, 08:00#721578För skogsägaren är rotnettot alltid det viktigaste.
En dålig slutavverkning kan ge 200 i rotnetto höga kostnader och låga virkespriser.
Men en gallring som ger 200 i rotnetto måste vara väldigt bra.
Eller är skogen som står kvar sönderhuggen.

[Lars Lundqvist SLU]

fre 30 jul 2021, 08:12#721582Rotnettot, i kombination med volymen, och tidpunkten.

Valet kan ju stå mellan att idag gallra ut 40 m3 à 50 kr/m3 eller 80 m3 à 100 kr/m3, och att vid slutavverkningen om 30 år få ut 30-40 m3 mer om du gallrar svagare idag.

Huvudsaken är väl att man vet ungefär vad konsekvenserna blir av olika alternativ så man kan ta genomtänkta beslut?

[Orsa]

fre 30 jul 2021, 09:15#721591Vilken påverkan har det på miljön i ett tidsperspektiv, kolbalansen, när jag avvecklar överhållen mogen fura för att inte projekten grön infrastruktur mm ska sätta klorna i det med verktygen i statens verktygslåda. Verktyg som reservat, naturskog, gammelskog mm.
Vad jag begriper ingen inverkan alls på kolsänkan i ett skogligt perspektiv. Det är bara på kort sikt när man efter en avverkning inte har nån grönmassa, men efter 10-80 år har en större grönmassa än den gamla skogen som dessutom då ligger mer och mer på backen och pyser ut co2.
Därför behöver väl inte miljöaktivisterna öht prata om kolsänka och skog. Utan säga att det enda de bryr sej om är att bestämma över andra och förstatliga privat egendom.

Miljöaktivister ska ar se. till att Kina slutar bygga kolkraftverk, samt sluta konsumera sånt som är tillverkat i Kina under des nuvarande diktatur.
Är jag ute och cyklar?

[Älgfoderodlare]

fre 30 jul 2021, 17:47#721642

Men, det jag efterlyser är att man inte i direkta ordalag, nämner att för höga gallringsuttag gör mer skada än nytta för privatskogsbruket.

Varför skulle hårda gallringar generellt vara till skada för just privatskogsbruket? Ett av syftena med gallring är att få en inkomst idag och att inte behöva vänta till slutavverkningen innan man får några pengar. Hur man värderar pengar idag i förhållande till pengar i framtiden är en högst personlig värdering där var och ens åsikt är lika rätt.

Nu är väl oftast problemet det idag, att enl. nuvarande gallringsmallar, så GER inte en gallring någon inkomst, oavsett första eller andra gallring. Därför blir uttagen som oftast högre för att överhuvudtaget nå ett netto ( man går över gallringsmallen, för Götaland med 114 % i första gallring ), utan att man inser den skada det ger vid en slutavverkning ! Det är ju det vi blivit lärda o då är det väl så ? ! Så att vänta ytterligare 5 - 15 år mer än beräknad ålder för avverkning o få ut klart mer vid en slutavverkning, är ju för mig att föredra ! Det jag tror o att många inte förstår, är att med gallring så förlorar man i tot. tillväxt / areal vid slutavverkning, därför att man blir itutad att den kvarvarande skogen växer SÅ mycket bättre av vad som DÅ finns kvar, än med fler stammar kvar på marken ! Ca. 80 -85 % av Sveriges privata skogsägare är INTE beroende av skogsinkomster för sin överlevnad. Varför får de då inte hjälp att optimera det de kan få ut, via bra råd givning ? Om det samtidigt hjälper Sverige att skapa en annorlunda uppfattning i omvärlden, hur vi sköter våra skogar. Då kan ju mycket av den ev. nya skogsstrategins ändamål om förändring mildras för våran del ! Så samtidigt som vi ser ett hot i.o.m. strategin, så har man även givit oss bollen ! Frågan är hur vi tänker spela den ? ! Hur bidrar du tycker du, för att kunna förbättra detta läge ? Vi har själva den största rollen i HUR denna ev. förändringen kommer att påverka oss. Risken / möjligheten i HUR vi bemöter den, kommer att ha stor betydelse för vad vi har kvar att bruka av vårt skogsinnehav i framtiden ! Flexibilitet / innovationer / lyhördhet o anpassad utveckling kan vara ledtrådar att ta med sig ! Bara en tanke !

[Sjögården]

lör 31 jul 2021, 07:16#721696Skogar som inte röjs tillräckligt hårt sista gången ger inget netto i första och andragallringen.
Det går inte att låta gallringskördaren göra sista röjningen och tro att att det skall bli netto och bra skog av sig självt.
Hur många gånger har jag inte hört att inte kan man röja ner en planterad gran som har kostat en passa pengar att plantera. 😉
.