tis 15 dec 2020, 14:49#686745Bredvid där jag hugger nu har jag planterat fifty fifty gran och tall för ca 20 år sedan. Är 1a gallrat för några år sedan. Gick och kollade idag och tallarna är ca 0,5m kortare men grövre än granarna så m3sk är nog lite större för tallen.
Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas
isteskog skrev:Har planterat Contorta på några steniga fläckar. De växer bra! Röjt en gång och det blir nog en putsning till, men ingen gallring, däremot ska jag prova att stamkvista den. Älgarna kan vara bråkiga på Contortan och då främst fejning, men de tål mycket ...... 😎
@isteskog, vore intressant att höra din, Mellbergs och andras uppfattning om stamformen ( ffa rakhet och avsmalning ) hos Contortan i förhållande till vår egen tall och hur den och kvistigheten varierar beroende på beståndstätheten.
tis 15 dec 2020, 15:59#686764Jämför man planterad tall och contorta så tycker jag inte att det skiljer sig så mycket.... Har man contortan i lite tätare bestånd så får den en helt annan kvist än om man röjer den hårt. Jag har contortan på T 20-22 i stenig terräng.
tis 22 dec 2020, 22:00#688854Var ute och spatserade i en skog i helgen. Har inte reflekterat över det tidigare men tallarna i detta granbestånd är både grövre och längre än granen. Granen är planterad, tallen är självsådd. Ca G34 och ~50 år.
Givetvis inget bevis men en betraktelse och ett litet uppvaknande, jag har inte tänkt på detta tidigare.
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
tis 22 dec 2020, 22:39#688859Det hade varit intressant att läsa avhandlingen i sin helhet. Vilka försök som ingått? Har man bara tittat upp till 57 års ålder?
Ändå så är det ju i granskogar vi har de allra virkesrikaste bestånden.
Tallen vinner racet i volymproduktion upp till LSÅ, men sett över 100+ år drar granen ifrån...
Annars håller jag nog med dig, i alla fall igår. Imorgon kanske det blir så att granen lider mer av klimatomställningen att den tappar i tillväxt (GBB och torka), eller?
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
ons 23 dec 2020, 07:51#688899Det är lätt att glömma geminella angreppen på tall i början av 2000 talet. Eller hur gallstenar kalåt hektar efter hektar med tallskog 2010.
ons 23 dec 2020, 08:34#688908Satt och läste lite i en gammal bok om den svenska skogen. Där stod det en hel del om stora barkborreangrepp i slutet av 60-talet. Var det på grund utav stormen -69 eller var det torka som var orsaken? Ni som var med på den tiden kanske minns.
jannee skrev:Förstår inte varför men den tall jag lyckas få upp (de få som inte blivit älgfoder) vill INTE kvistrensa sig, ändå befinner sig plantorna på G 28 till G 30. Däremot de redan vuxna tallarna ( runt 100 år) är rena upp till 8 - 10 meter. Blandskog som det en gång varit (gran, tall och björk), då har tydligen tallen också blivit fin men nu - nää.
Var i Sverige har du dina tallar? Jag har samma problem, men har manuellt stamkvistat. Min skog är i södra Sverige. Min teori är bristen på snö de senaste åren är problemet, snö och vind skulle annars bryta av grenarna. Har just funderat på varför tallen norr över är så kvistren varje år man åker på skidresa.
ons 23 dec 2020, 08:58#688915Får man upp många tallar blir kvisten klen . Täta självföryngringar och sådder får ingen grov kvist någonstans i sverige . Det är ju detta älgfoderodlare har ett system för läs tråden om honom han har lärt sig sambanden mellan kvist träslag och toppskott .
ons 23 dec 2020, 09:02#688917Min åsikt är att för 100år sedan så var föryngringarna mycket tätare och barren behöver solljus för att överleva vilket gjorde att det kvistrensades mycket bättre och framförallt tidigare. Sen har nog klövvilttätheten en mule med detta för att många tallar och sly blir avbrytna så tallarna får inte den trädtätheten som behövs.
Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas
ons 23 dec 2020, 09:03#688918Jag bor i Kalmar län nära gränsen mot Blekinge, närmaste "centralort" är Vissefjärda. Enligt en gammal vis skogvaktare (Karlsson från Gullabo) fick jag redan på 70 talet förklarat för mig att jag hade för god jordmån för tall trots att vissa skiften endast är G 28 och G 30 men det finns ändock fina "gamla" tallar på G 34 insprängt i granskogen, dessa är ganska kvistrensade men där jag plantat tall blir det bara risbuskar om inte älgen tuggat i sig eländet. Summa summarom visar detta att gran och tall tillsammans kan ge hyfsad fin tallskog med det betestryck som fanns för 100 år sedan åter uppstår. Planterar jag idag 20 % tall bland granen äts ALLA tallplantor upp, försök har gjorts. Ibland har tallen t.o.m hunnit blir 3 till 4 meter innan den bryts ned.
generationsskifte skrev:Satt och läste lite i en gammal bok om den svenska skogen. Där stod det en hel del om stora barkborreangrepp i slutet av 60-talet. Var det på grund utav stormen -69 eller var det torka som var orsaken? Ni som var med på den tiden kanske minns.
Stämmer det -69 stormen la grundlaget till borreangreppen på -70 talet å början på -80 talet !! I allafall här i v Värmland
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
