hlb skrev:Utöver detta ökar stormskadorna efter körskador. Jag bedömer att nettot vid kommande slutavverkning blir 50 000 mindre per ha vid körskador från tunga maskiner och ingen har sagt mot mig. Hur får vi bort alla ägare som vill göra kortsiktiga klipp i skogen? Hlb
Kalkylen innebär mer än fjärdedelen av nettot. Körskadans storlek borde definieras, eftersom all marker inte borde drabbas av denna markanta förlust. Förändras fuktighet och barkborre och ev. stormskada kommer är givetvis summan tänkbar. Mitt begränsade ifrågasättande får gärna resultera i en tydligare kalkyl.
- Min uppfattning är att entreprenören ofta får "Svartepetter" vid dålig bärighet. Inköparen lovar stor försiktighet och har bra väderlek med i sin önskning och ingen kostnadsökning. Kalkylen blir omöjlig. Entreprenören blir sittande i rävsaxen. En förflyttning extra vore nog mer förnuftig och fler specialmaskiner behöver flyttas innan det "grötat" till sig.
Inköparens bortförklaring går tillfälligt hem hos skogsägare som inte ser problemet strax efter händelsen. En konstgjord situation uppstår och de som har bästa maskinerna placeras inte ens alltid bäst. Kunskap hos skogsägaren och ansvar hos inköparen är viktiga i vågskålen.
mån 28 okt 2013, 17:27#242181Bertilsson, Det hade nog varit mera korrekt att uttrycka sig i procent. Marken har naturligtvis stor betydelse. Jag kan bara referera till verkligheten. Jag har två helt jämförbara fastigheter som gränsar till varandra och med liknande vindläge. Den ena gallrad och sönderkörd av Ditt hatobjekt till skogsbolag innan jag köpt den. Den andra hyprogallrad och aldrig skotat med tunga skotare. På den första fastighetens 40-åriga gallringar har det blåst ner nästan 100 spridda enskilda träd per ha de senaste 4 åren. På den hyprogallrade fastigheten är motsvarande siffra 2-3 träd/ha och samma period. Fastigheterna är på ca 100 ha/st. Det är ganska jobbigt och kostsamt att hämta enskilda vindfällor när skotningsvägarna är två vattenfyllda diken om man kommer på hösten. Tyvärr är det ju då det blåser. Ett område är så glest nu att totalavverkning är ett alternativ vilket ger 100 procent förlust. 20-25 procent är nog en väldigt rimlig siffra på känsliga marker. Hlb
hlb skrev:Den ena gallrad och sönderkörd av Ditt hatobjekt till skogsbolag innan jag köpt den. Den andra hyprogallrad och aldrig skotat med tunga skotare. På den första fastighetens 40-åriga gallringar har det blåst ner nästan 100 spridda enskilda träd per ha de senaste 4 åren. På den hyprogallrade fastigheten är motsvarande siffra 2-3 träd/ha och samma period.
1 Det var matnyttig beskrivning som kom. Jag skulle önska en "mittpunkt att jämföra de 50.000 kr mot. Jämförs mot hyprogallringen så finns där en merkostnad för denna vanligtvis påkostade och skonsamma metod. Dock utgår jag från att den känns välmotiverad från ägaren. 2 Motsatsen verkar vara en gallring med felaktigheter på flera plan förutom markskador. 3 Du skriver: "gallrad och sönderkörd av Ditt hatobjekt till skogsbolag". Eftersom det står skogsbolag så föreligger en betydande osäkerhet om vilket det är. Nämn vilket! (Kritiken har mest rört sågverksföretag.) - Ordet "hatobjekt" tycker jag behöver bemötas. Flera kanske tolkar det som hatobjekt eftersom ihärdigheten är stor. Ihärdigheten beror på att det känns angeläget att ge många personer insikt i vad som händer där jag finns. Det är inte lite och förlusterna för skogsägare är mycket stora. Detta betraktar vi som är ganska många som viktigt. Några försöker framställa kritik mot mig för det som nämns. Vi ser det märkligt att det i vissa personers ögon kan betraktas som mer acceptabelt att göra felen än att upplysa skogsägare, så de får viktig insikt och förmåga att gardera sig för vanskötsel.
tis 29 okt 2013, 11:54#242314Bertilsson, Jag menar inget elakt och södra behöver kritik när man inte sköter sig, fortsätt gärna med det, men det kan vi väl diskutera på den tråden. Idag har jag besiktigat efter Simone och trenden fortsätter. Ungefär 50 spridda stormfällor ytterligare per ha, medan det hyprogallrade referensområdet har 1-2 nya fällor per ha. Det sönderkörda området börjar likna ett kalhygge med fröträd. Jag har nu som pensionär gallrat ca 25 ha med hypro 450 XL på fem vintrar och inte ens Simone har orsakat stormfällor här, så jag ser nu hyproköpet som en långsiktigt god investering, även om jag inte kan tävla med en stor proffsmaskin i hastighet. Jag behöver inte ens lägga in den minskade kostnaden för äldrevården, om pensionärerna är i skogen, i kalkylen. Hlb
tis 29 okt 2013, 18:17#242353Gallrade 8 hektar med skördare för 2 år sedan, inget träd nedblåst, klart bättre än med Hypro!! Trots dem enorma orkanen Simone...
tor 31 okt 2013, 12:03#242587Ett bestånd som Södra avverkade för några år sedan är trots plantering tre ggr i miserabelt skick. Markpackning har störst anledning i problemt. Detta har skett i trakten av Tvååker i Halland. Ett par planteringar med douglasgran och senast lärk. Bilden visar ett sparat område som bör ha bonitet över G36. Där växer ljung bl.a. som ni ser. Området är många ha och svagt sluttande. Övriga delen har nu blivit plockat på stubbar och markfräst och besått med gröda, som troligen får bli markförbättring inför skogsplantering igen.
Sludent skrev:Inte illa att lyckas markpacka ett helt område så. Eller är det bara en gissning av orsaken utan faktiska belägg?
Jag väntar på att andra skall verifiera denna skada, som visades för så många och kommenterades och informerades av flera från Skogsstyrelsen med Anja Lohmander som mest kända namn. - Jag skulle tro att det kommer något i nästa Nya Skogsägaren eftersom en 20 minuter lång intervju med Anja gjordes av Pär F. (Jag hörde därför inget från hennes monter.)
- Jorden anses blivit ogenomsläpplig när vatten från högre liggande terräng skall tas emot. Kemisk förändring letar man också efter. Det växte mycket mäktig sitka i området vid avverkning.
Många noterar Södras försök att "döda" kritiken, vilket skedde i flera år. Dock skedde en markant ändrad attityd, när annons om skogsdagen kom.
fre 01 nov 2013, 11:47#242734Hur kommer det sig att man inte valt att markbereda andra eller tredje gången som man planterar?
Det bör ju riva om det översta jordlagret tillräckligt för att rötterna skall få fäste att utvecklas initialt. Vegetation som fått fäste ordentligt kan ju t.o.m. skapa sprickor i vägbeläggning utan större svårighet.
Om man markbereder så borde ju dessutom vattnet få lättare att söka sig ner i marken och därmed kunna luckra den när det fryser till?
Om det växer ljung så borde markberedning vara än mer aktuellt då ljung i likhet med kråkbär är allelopatiskt om jag ej missminner mig (utsöndrar ämnen som är toxiskt för andra växter).
Säjer inte att detta skulle vara allena saliggörande, men nog borde det förbättra förutsättningarna!
MVH Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!" -Mark Twain
alias skrev:Hur kommer det sig att man inte valt att markbereda andra eller tredje gången som man planterar?
Det bör ju riva om det översta jordlagret tillräckligt för att rötterna skall få fäste att utvecklas initialt. Vegetation som fått fäste ordentligt kan ju t.o.m. skapa sprickor i vägbeläggning utan större svårighet.
Om man markbereder så borde ju dessutom vattnet få lättare att söka sig ner i marken och därmed kunna luckra den när det fryser till?
Om det växer ljung så borde markberedning vara än mer aktuellt då ljung i likhet med kråkbär är allelopatiskt om jag ej missminner mig (utsöndrar ämnen som är toxiskt för andra växter).
Säjer inte att detta skulle vara allena saliggörande, men nog borde det förbättra förutsättningarna!
MVH Alias
I nuläget är ovanstående även i mina ögon tänkbara alternativ. Dock bör vi ha bedömningarna på hur området var för 2-3 år sedan på orådet. D.v.s. före lärkplanteringen. - Inte ens nu är gräsväxten störande. - Ljungen partiellt utbredd. Åtgärder i ytan tror jag dock inte räcker för att få fuktighet, frost och syresättning att bli OK.
Mina sista bilder av intresse kommer här och visar ett unikt område på samma höjdlinje (borde motsvara samma frostrisk) som det lämnade området. Här hindrade omständigheter att både skördare och skotare kunde köra. Se skylt för resp. opackat och packat område med 2 meters avstånd. - Första bilden visar opackat där även douglasgranen från första planteringen är välrepresenterad. - Andra bilden har nästan bara den sist planterade lärken.
Problemet borde Södra sett som anledning till ett pilotprojekt att gå in i. Istället är attityden avvisande (mycket milt uttryckt).
lör 02 nov 2013, 13:14#242904mycket fina intressanta bilder det blir förmodligen bra netto till den eller dom som har marken till låns i dagsläget av nästa generation men hur blir nettot för nästa generation som ska ta över efter oss när tillväxten är så dålig
intressant läsning den ger ännu mera fakta till det jag skrev att vi har marken till låns av nästa generation
Idag hade riksnyheterna ett inlägg om denna markpackning, där Anja Lhomander och Jonas Torbiörnsson medverkade. Södra kunde inte förstå sammanhanget. - Detta sannolikt svåra problem behöver undersökas och exemplifieras.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
