Nya virkesgripar från Hultdins ARTIKEL
Postat: tor 16 maj 2024, 21:29
Nästan varje avverkad kubikmeter svensk skog har hanterats av ett skördaraggregat och varje kubik har hanterats två gånger av skotarens virkesgrip. Funktionaliteten och prestandan i dessa två kritiska maskindelar är avgörande för maskinernas och förarnas produktivitet och därför väl värda att ägnas lite mer uppmärksamhet. Vi har skrivit en del om skördaraggregat genom åren här på Skogsforum men inte lika mycket om virkesgripar. Därför begav vi oss upp till Västerbotten för att träffa Världens ledande tillverkare av virkesgripar: Hultdins i Malå.
Vi skriver mycket och gör videofilmer om skogsmaskintillverkare och deras skördare och skotare. Intressanta maskiner som gör fantastiska jobb i skogen idag. Något vi inte skriver lika mycket om är alla de kritiska komponenter som krävs för att maskinerna ska göra sitt jobb på ett effektivt och optimalt sätt. Jag tänker då främst på skördaraggregat och gripare men här finns även komponenter som rotatorer samt hydraulik- och styrsystem.
I den här artikeln ska vi ägna lite uppmärksamhet åt gripar och den legendariska griptillverkaren Hultdins AB i Malå. Jag träffade marknadschefen Tobias Bodén Lundberg några dagar i april tillsammans med användare av Hultdins senaste gripar och fick en massa intressant insikt i virkesgriparnas kanske relativt osynliga men ack så viktiga Värld.
Hur stor ska en grip vara?
Det finns många uppfattningar om hur stor en skotargrip ska vara. Givetvis är gripens storlek beroende av skotarens storlek samt vilken typ av virke som ska lastas. Gallring eller slutavverkning? Kranens längd och framför allt lyftkraft sätter gränser för vad som kan hängas i kranspetsen men med dagens allt större skotare och skotarkranar så blir griparna också allt större. Generellt kan man säga att det är mest värdefullt med en stor grip vid avlastningen medan det kan vara mer optimalt med en något mindre grip när virket lastas. Men det beror på typ av avverkning och hur stora virkeshögarna blir efter skördaren. Är det effektivare för totalproduktionen att skördaren lägger tid på att göra virkeshögarna så stora som möjligt eller är det effektivare att skotaren plockar lite mindre högar? En intressant frågeställning som inte är speciellt väl genomforskad.
Eftersom lastningen tar betydligt längre tid än avlastningen så tjänar man på att optimera gripstorlek efter lastningen snarare än avlastningen. Det här är något som kan vara svårt att kommunicera till produktivitets-jagande skotarförare. Vinsten med en större grip vid avlastningen är enklare att uppmärksamma än skillnaden mellan (för) stor eller optimal grip vid lastningen. Det här märks speciellt när det gäller skotarförare som har erfarenhet från timmerbilsjobb enligt Tobias. De är vana att skyffla virke snabbt och blir frustrerade vid avlägget om griptagen upplevs som för små.
Frans Sjölander som är servicetekniker på John Deere, berättar om en undersökning de gjorde i ett kundcase. Kunden hade bytt från 300-grip till 360-grip på sin slutavverkningsskotare (John Deere 1510). Kunden upplevde att avlastningen nu gick betydligt snabbare och Frans bestämde sig för att köra en analys i John Deeres programvara. Det visade sig då att kunden ”tjänade” två knippen eller motsvarande ca 34 sekunder vid avlastningen med den större gripen. I gengäld förlorade han mellan 1-2 sekunder per griptag vid lastningen vilket tillsammans gjorde att arbetet, tvärtemot vad kunden upplevde, gick snabbare med 300-gripen än med en grip i 360-storlek. Skilnaden handlade om flera minuter per vända.
Starkare kranar
En viktig faktor vid val av gripstorlek är hur stark skotarkranen är. Idag blir kranarna allt starkare men går man tillbaka några maskingenerationer så hade en del skotarmodeller, med dagens mått mätt, svagare kranar vilket riskerade att göra kranarbetet till lika mycket markberedning som lastningsjobb om gripen var för tung. Det här drev fram en generation av något lättare virkesgripar som i Hultdins fall fick beteckningen SuperGrip II. En serie skotargripar jämförbara med den förstärkta SuperGrip S men med lägre vikt och en något modernare design.
Idag har de senaste skotargenerationerna imponerande lyftkraft i sina kranar vilket även möjliggör användning av både större och mer förstärkta virkesgripar.
Storlek och geometri
Storleken på en timmergrip anges som arean av gripytan när gripens klor precis når ihop. För Hultdins gripar anges storleken i kvadratmeter som modellbeteckningar i stil med 260, 360, 420, 520 osv (0,26, 0,36, 0,42, 0,52 kvm osv). De minsta Hultdinsgriparna i 260-storlek hittar vi på gallringsskotare eller t o m på de större huggarvagnarna. En 360-grip passar bra på skapligt stora mellanklasskotare (15-ton) medan de största skotarna i XL-storlek idag har gripar upp mot 520-storlek.
Gripens geometri är en viktig parameter och här är det främst gripklornas form tillsammans med rörelsemönstret (hydraulikens och parallellstagens funktion) som avgör prestanda. Klorna ska vara formade så att stockarna rullar in bra när gripen stängs och gripen ska vara snabb men ändå tillräckligt stark för att hålla fast tunga stockar och fulla knippen.
Nya storlekar täcker nya behov
Hultdins har lanserat två nya virkesgripar som var och en fyller viktiga storleksnischer. Det handlar dels om SuperGrip 500S som lanserades på Solvallamässan i fjol och som är tänkt för de största skotarna. Och dels om SuperGrip 310S som är en nyutvecklad grip för mellanklasskotare som främst kör i gallring.
Vi besökte bl a en Ponsse Elephant King-skotare med 500-gripen monterad och det är en ganska typisk maskinstorlek för den här gripen. Den kan även användas på Ponsses största Mammoth-skotare och de nya stora skotarna i John Deeres H-serie 2010H och 2510H. Den fungerar även bra på de största skotarna av andra fabrikat som t ex Komatsu 895. SG 500S-gripen är nästan lika stor som Hultdins 520-gripar men har smidigare mått och ca 40 kg lägre vikt.
Den något mindre SuperGrip 310S är tänkt att användas på mellanklasskotare i 15-tonsklassen som främst kör i gallring. Det här är en vanlig maskinstorlek hos de norrländska gallringslagen och med 310S så erbjuder man en nättare grip än 360-storleken som annars är standard på den här maskinstorleken. Den nya 310S har, förutom något större griparea än SuperGrip 300S, en betydligt mindre ”minsta gripbar diameter” än SuperGrip 300S. Nya 310S kan gripa ända ner till 53 mm jämfört med 300s som griper 91 mm (eller 110 mm för 360S) vilket gör arbetet enklare i gallring. Jämfört med att använda en 360-grip så stänger 310-gripen också snabbare vid samma oljeflöde.
Vi besökte ett av SCAs egna maskinlag utanför Åsele och träffade där även Tomas Persson som arbetar med maskinteknik på SCAs stab. Han bekräftade uppgifterna från undersökningen som Frans Sjölander på John Deere gjorde (se ovan) om att det går snabbare att köra ett skotarlass med något mindre grip när man kör gallring eftersom lastningsarbetet utgör så mycket större del av varje vända än vad avlastningen gör. Idag har SCA monterat 310S-gripen på två av sina mellanklasskotare som kör i gallring men inom kort ska ytterligare två maskiner utrustas med denna nya gripmodell enligt Tomas.
Här finns även en video på nya SuperGrip 310S:
Vikt och hållbarhet
En grip används, på gott och ont, till en hel del annat än att lasta och lossa stockar. Det kan handla om att flytta på stenar som ligger illa till i basvägen eller att bryta bort ris, stubbar eller stammar som lämnats kvar men som hindrar. Gripen används också för att ”knacka jämnt” i virkestravarna och all denna omilda behandling, i kombination med ett oavbrutet lastnings- och lossningsarbete, ställer extrema krav på hållbarheten. Grejerna ska ”tåla allt” men ändå vara tillräckligt lätta så att kranen orkar lyfta både grip och timmer. En ekvation som Hultdins har jobbat framgångsrikt med sedan man bestämde sig för att fokusera på kranspetsprodukter i mitten av 80-talet. Med stor materialkunskap och optimerade tillverkningsprocesser byggs idag gripar som har extremt hög hållbarhet i förhållande till sin vikt. Därför är det kanske ingen slump att olika versioner av Hultdins SuperGrip idag är den grip som används på flest skogsmaskiner i hela Skogsvärlden. Vanligast av dem alla är Supergrip 360S.
Maskintillverkare som John Deere och Ponsse ”brandar” t ex Hultdinsgripar i egna (gula) färger som en integrerad del av sina skotare. Ska man lyssna på forskarna ska man dock behålla Hultdins mörkare originalfärger på gripen för att optimera arbetet. En ljus grip reflekterar mer ljus vilket kan uppfattas som störande och tröttande vid mörkerarbete i stark belysning.
Förstärkta modeller
De flesta virkesgriparna från Hultdins levereras i den förstärkta versionen SuperGrip S. För den som vill ha en ännu mer förstärkt grip så går det att få de tre minsta storlekarna av SuperGrip i en RS-version. RS står för ”Reinforced S” eller ”extra förstärkt” grip. Hultdins säger själva att det inte finns behov för dessa ”brutalstarka” gripar på den svenska marknaden utan de levereras främst till marknader som sätter ”relativt små gripar på väldigt stora basmaskiner”. Typ till marknader som Sydamerika, Nya Zealand och Nordamerika.
A-gripen – älskad eller hatad?
En lite udda version av Hultdins SuperGrip II är A-gripen. Det är en virkesgrip med sneda gripspetsar som under rätt förutsättningar har förmåga att göra lastnings- och lossningsarbete mer effektivt. Den ska t ex fungera bättre än en vanlig grip vid arbete i brant terräng och den fungerar enligt tester som Skogforsk har gjort lika bra eller bättre än en risgrip vid arbete med GROT- eller bränslesortiment. Kanske något som kan återuppväcka intresset för denna produkt nu när både Grot och bränsleved har blivit allt hetare sortiment?
Så vitt jag förstår så finns det två tydliga läger när det gäller A-gripen: ett fåtal användare som verkligen vant sig på att använda A-gripen och som inte kan tänka sig att köra med något annat. Och de flesta andra användare som inte känner att A-gripen lirar med deras sätt att jobba (om de ens har testat). Hursomhelst så finns A-gripen kvar i Hultdins sortiment för den som är intresserad av att testa och utmana sin egen förställning av hur en virkesgrip ska se ut.
Ny teknik ställer nya krav?
En intressant diskussion jag hade med Tobias var om det faktum att allt fler skotarkranar kommer med kranspetsstyrning gör att kravspecen ändras även för griparna? Tobias uppfattade inte att det finns någon diskussion kring detta idag men vi tyckte båda att frågan var intressant. Jag kontaktade därför några representanter för John Deere, som är den tillverkare som har längst erfarenhet av kranspetsstyrning och som nu är inne på version 3.0 av sin IBC (Intelligent Boom Control). Patrik Vidingsson som är maskinsäljare i Götaland svarade på mina frågor och han sa precis som Tobias att han inte uppfattat att det finns någon diskussion om gripare kopplat till förbättrat kranarbete tack vare IBC. Val av virkesgrip baseras enligt Patrik väldigt mycket på maskinförarnas personliga preferenser och tyckande. När det gäller kranarbete och gripare så har Patrik Vidingsson hävdat att precision alltid går före snabbhet men när den senaste versionen av IBC (3.0) på allvar kommer ut på marknaden kanske det kommer att ändra sig? Kan man öka farten i kranarbetet med bibehållen precision så kanske det även kommer att påverka vilka krav som ställs på virkesgripen? Det återstår att se.
Annars så säger Patrik Vidingsson samma sak som Frank Sjölander på John Deere och Tomas Persson på SCA: Det är lätt att stirra sig blind på tidsbesparingen (om kanske en minut) vid avlastning med en större grip men det är nästan alltid enklare att hämta in fem minuter i lastningsarbetet om man både optimerar arbetsmetod och gripstorlek. Speciellt om man skotar gallring.
Här nedan lite data om Hultdins nya virkesgripar i SuperGrips S-serie. Dock ej för den största 720S som inte används på skogsmaskiner i Norden. Både 310S och 500S är nya gripar och Hultdins anger även att 260S har blivit förnyad. Tyvärr finns ingen info om 310S på Hultdins sajt ännu men det kommer inför marknadslanseringen nu i sommar:
Vi skriver mycket och gör videofilmer om skogsmaskintillverkare och deras skördare och skotare. Intressanta maskiner som gör fantastiska jobb i skogen idag. Något vi inte skriver lika mycket om är alla de kritiska komponenter som krävs för att maskinerna ska göra sitt jobb på ett effektivt och optimalt sätt. Jag tänker då främst på skördaraggregat och gripare men här finns även komponenter som rotatorer samt hydraulik- och styrsystem.
I den här artikeln ska vi ägna lite uppmärksamhet åt gripar och den legendariska griptillverkaren Hultdins AB i Malå. Jag träffade marknadschefen Tobias Bodén Lundberg några dagar i april tillsammans med användare av Hultdins senaste gripar och fick en massa intressant insikt i virkesgriparnas kanske relativt osynliga men ack så viktiga Värld.
Hur stor ska en grip vara?
Det finns många uppfattningar om hur stor en skotargrip ska vara. Givetvis är gripens storlek beroende av skotarens storlek samt vilken typ av virke som ska lastas. Gallring eller slutavverkning? Kranens längd och framför allt lyftkraft sätter gränser för vad som kan hängas i kranspetsen men med dagens allt större skotare och skotarkranar så blir griparna också allt större. Generellt kan man säga att det är mest värdefullt med en stor grip vid avlastningen medan det kan vara mer optimalt med en något mindre grip när virket lastas. Men det beror på typ av avverkning och hur stora virkeshögarna blir efter skördaren. Är det effektivare för totalproduktionen att skördaren lägger tid på att göra virkeshögarna så stora som möjligt eller är det effektivare att skotaren plockar lite mindre högar? En intressant frågeställning som inte är speciellt väl genomforskad.
Eftersom lastningen tar betydligt längre tid än avlastningen så tjänar man på att optimera gripstorlek efter lastningen snarare än avlastningen. Det här är något som kan vara svårt att kommunicera till produktivitets-jagande skotarförare. Vinsten med en större grip vid avlastningen är enklare att uppmärksamma än skillnaden mellan (för) stor eller optimal grip vid lastningen. Det här märks speciellt när det gäller skotarförare som har erfarenhet från timmerbilsjobb enligt Tobias. De är vana att skyffla virke snabbt och blir frustrerade vid avlägget om griptagen upplevs som för små.
Frans Sjölander som är servicetekniker på John Deere, berättar om en undersökning de gjorde i ett kundcase. Kunden hade bytt från 300-grip till 360-grip på sin slutavverkningsskotare (John Deere 1510). Kunden upplevde att avlastningen nu gick betydligt snabbare och Frans bestämde sig för att köra en analys i John Deeres programvara. Det visade sig då att kunden ”tjänade” två knippen eller motsvarande ca 34 sekunder vid avlastningen med den större gripen. I gengäld förlorade han mellan 1-2 sekunder per griptag vid lastningen vilket tillsammans gjorde att arbetet, tvärtemot vad kunden upplevde, gick snabbare med 300-gripen än med en grip i 360-storlek. Skilnaden handlade om flera minuter per vända.
Starkare kranar
En viktig faktor vid val av gripstorlek är hur stark skotarkranen är. Idag blir kranarna allt starkare men går man tillbaka några maskingenerationer så hade en del skotarmodeller, med dagens mått mätt, svagare kranar vilket riskerade att göra kranarbetet till lika mycket markberedning som lastningsjobb om gripen var för tung. Det här drev fram en generation av något lättare virkesgripar som i Hultdins fall fick beteckningen SuperGrip II. En serie skotargripar jämförbara med den förstärkta SuperGrip S men med lägre vikt och en något modernare design.
Idag har de senaste skotargenerationerna imponerande lyftkraft i sina kranar vilket även möjliggör användning av både större och mer förstärkta virkesgripar.
Storlek och geometri
Storleken på en timmergrip anges som arean av gripytan när gripens klor precis når ihop. För Hultdins gripar anges storleken i kvadratmeter som modellbeteckningar i stil med 260, 360, 420, 520 osv (0,26, 0,36, 0,42, 0,52 kvm osv). De minsta Hultdinsgriparna i 260-storlek hittar vi på gallringsskotare eller t o m på de större huggarvagnarna. En 360-grip passar bra på skapligt stora mellanklasskotare (15-ton) medan de största skotarna i XL-storlek idag har gripar upp mot 520-storlek.
Gripens geometri är en viktig parameter och här är det främst gripklornas form tillsammans med rörelsemönstret (hydraulikens och parallellstagens funktion) som avgör prestanda. Klorna ska vara formade så att stockarna rullar in bra när gripen stängs och gripen ska vara snabb men ändå tillräckligt stark för att hålla fast tunga stockar och fulla knippen.
Nya storlekar täcker nya behov
Hultdins har lanserat två nya virkesgripar som var och en fyller viktiga storleksnischer. Det handlar dels om SuperGrip 500S som lanserades på Solvallamässan i fjol och som är tänkt för de största skotarna. Och dels om SuperGrip 310S som är en nyutvecklad grip för mellanklasskotare som främst kör i gallring.
Vi besökte bl a en Ponsse Elephant King-skotare med 500-gripen monterad och det är en ganska typisk maskinstorlek för den här gripen. Den kan även användas på Ponsses största Mammoth-skotare och de nya stora skotarna i John Deeres H-serie 2010H och 2510H. Den fungerar även bra på de största skotarna av andra fabrikat som t ex Komatsu 895. SG 500S-gripen är nästan lika stor som Hultdins 520-gripar men har smidigare mått och ca 40 kg lägre vikt.
Den något mindre SuperGrip 310S är tänkt att användas på mellanklasskotare i 15-tonsklassen som främst kör i gallring. Det här är en vanlig maskinstorlek hos de norrländska gallringslagen och med 310S så erbjuder man en nättare grip än 360-storleken som annars är standard på den här maskinstorleken. Den nya 310S har, förutom något större griparea än SuperGrip 300S, en betydligt mindre ”minsta gripbar diameter” än SuperGrip 300S. Nya 310S kan gripa ända ner till 53 mm jämfört med 300s som griper 91 mm (eller 110 mm för 360S) vilket gör arbetet enklare i gallring. Jämfört med att använda en 360-grip så stänger 310-gripen också snabbare vid samma oljeflöde.
Vi besökte ett av SCAs egna maskinlag utanför Åsele och träffade där även Tomas Persson som arbetar med maskinteknik på SCAs stab. Han bekräftade uppgifterna från undersökningen som Frans Sjölander på John Deere gjorde (se ovan) om att det går snabbare att köra ett skotarlass med något mindre grip när man kör gallring eftersom lastningsarbetet utgör så mycket större del av varje vända än vad avlastningen gör. Idag har SCA monterat 310S-gripen på två av sina mellanklasskotare som kör i gallring men inom kort ska ytterligare två maskiner utrustas med denna nya gripmodell enligt Tomas.
Här finns även en video på nya SuperGrip 310S:
Vikt och hållbarhet
En grip används, på gott och ont, till en hel del annat än att lasta och lossa stockar. Det kan handla om att flytta på stenar som ligger illa till i basvägen eller att bryta bort ris, stubbar eller stammar som lämnats kvar men som hindrar. Gripen används också för att ”knacka jämnt” i virkestravarna och all denna omilda behandling, i kombination med ett oavbrutet lastnings- och lossningsarbete, ställer extrema krav på hållbarheten. Grejerna ska ”tåla allt” men ändå vara tillräckligt lätta så att kranen orkar lyfta både grip och timmer. En ekvation som Hultdins har jobbat framgångsrikt med sedan man bestämde sig för att fokusera på kranspetsprodukter i mitten av 80-talet. Med stor materialkunskap och optimerade tillverkningsprocesser byggs idag gripar som har extremt hög hållbarhet i förhållande till sin vikt. Därför är det kanske ingen slump att olika versioner av Hultdins SuperGrip idag är den grip som används på flest skogsmaskiner i hela Skogsvärlden. Vanligast av dem alla är Supergrip 360S.
Maskintillverkare som John Deere och Ponsse ”brandar” t ex Hultdinsgripar i egna (gula) färger som en integrerad del av sina skotare. Ska man lyssna på forskarna ska man dock behålla Hultdins mörkare originalfärger på gripen för att optimera arbetet. En ljus grip reflekterar mer ljus vilket kan uppfattas som störande och tröttande vid mörkerarbete i stark belysning.
Förstärkta modeller
De flesta virkesgriparna från Hultdins levereras i den förstärkta versionen SuperGrip S. För den som vill ha en ännu mer förstärkt grip så går det att få de tre minsta storlekarna av SuperGrip i en RS-version. RS står för ”Reinforced S” eller ”extra förstärkt” grip. Hultdins säger själva att det inte finns behov för dessa ”brutalstarka” gripar på den svenska marknaden utan de levereras främst till marknader som sätter ”relativt små gripar på väldigt stora basmaskiner”. Typ till marknader som Sydamerika, Nya Zealand och Nordamerika.
A-gripen – älskad eller hatad?
En lite udda version av Hultdins SuperGrip II är A-gripen. Det är en virkesgrip med sneda gripspetsar som under rätt förutsättningar har förmåga att göra lastnings- och lossningsarbete mer effektivt. Den ska t ex fungera bättre än en vanlig grip vid arbete i brant terräng och den fungerar enligt tester som Skogforsk har gjort lika bra eller bättre än en risgrip vid arbete med GROT- eller bränslesortiment. Kanske något som kan återuppväcka intresset för denna produkt nu när både Grot och bränsleved har blivit allt hetare sortiment?
Så vitt jag förstår så finns det två tydliga läger när det gäller A-gripen: ett fåtal användare som verkligen vant sig på att använda A-gripen och som inte kan tänka sig att köra med något annat. Och de flesta andra användare som inte känner att A-gripen lirar med deras sätt att jobba (om de ens har testat). Hursomhelst så finns A-gripen kvar i Hultdins sortiment för den som är intresserad av att testa och utmana sin egen förställning av hur en virkesgrip ska se ut.
Ny teknik ställer nya krav?
En intressant diskussion jag hade med Tobias var om det faktum att allt fler skotarkranar kommer med kranspetsstyrning gör att kravspecen ändras även för griparna? Tobias uppfattade inte att det finns någon diskussion kring detta idag men vi tyckte båda att frågan var intressant. Jag kontaktade därför några representanter för John Deere, som är den tillverkare som har längst erfarenhet av kranspetsstyrning och som nu är inne på version 3.0 av sin IBC (Intelligent Boom Control). Patrik Vidingsson som är maskinsäljare i Götaland svarade på mina frågor och han sa precis som Tobias att han inte uppfattat att det finns någon diskussion om gripare kopplat till förbättrat kranarbete tack vare IBC. Val av virkesgrip baseras enligt Patrik väldigt mycket på maskinförarnas personliga preferenser och tyckande. När det gäller kranarbete och gripare så har Patrik Vidingsson hävdat att precision alltid går före snabbhet men när den senaste versionen av IBC (3.0) på allvar kommer ut på marknaden kanske det kommer att ändra sig? Kan man öka farten i kranarbetet med bibehållen precision så kanske det även kommer att påverka vilka krav som ställs på virkesgripen? Det återstår att se.
Annars så säger Patrik Vidingsson samma sak som Frank Sjölander på John Deere och Tomas Persson på SCA: Det är lätt att stirra sig blind på tidsbesparingen (om kanske en minut) vid avlastning med en större grip men det är nästan alltid enklare att hämta in fem minuter i lastningsarbetet om man både optimerar arbetsmetod och gripstorlek. Speciellt om man skotar gallring.
Här nedan lite data om Hultdins nya virkesgripar i SuperGrips S-serie. Dock ej för den största 720S som inte används på skogsmaskiner i Norden. Både 310S och 500S är nya gripar och Hultdins anger även att 260S har blivit förnyad. Tyvärr finns ingen info om 310S på Hultdins sajt ännu men det kommer inför marknadslanseringen nu i sommar: