ons 01 aug 2018, 06:36#519760
Lite vid sidan av men också bra att läsa när krigsrubriker om vädret och denna sommar avlöser varandra. Artikeln ligger tyvärr bakom betalvägg så jag kan inte dela.
Klipp ur dagens DT:
Torkan och Västerdalälven på väg mot noteringarna på "stentavlor" från 1911
"En förfärlig torka." Så antecknade Perjons Erik Ersson i Dala-Floda 1911 och beskrev en torrsommar med skogseldar och vattenbrist. Och nu närmar sig vattenståndet i Västerdalälven 1911 års nivå.
– Det är en decimeter ner till 1911-nivån, som är inhuggen i sten vid Bässarbron i Dala-Järna, berättar Mats Danielsson.
Santmans Lennart Johansson med ett fotografi som visar när Börje Eriksson högg in ett minnesmärke i en sten i nedre delen av Skålforsen i Dala-Floda.
Bild: Kent Olsson
– Men 1911 års inhuggning ligger fortfarande under årets vattennivå, berättar Santmans Lennart Johansson och visar några fotografier på när hans svåger Börje Eriksson högg in minnesnivåer från andra märkesår.
Han konstaterar att våra förfäder, som levde nära naturen och var beroende av vädret för sin överlevnad, "antecknade" anmärkningsvärda väderföreteelser på det mest väder- och katastrofbeständiga sätt de kunde komma på; genom att hugga in dem i sten. Framtiden får utvisa om stenanteckningarna överlever de digitala nedteckningarna.
.
"Älven vid Fänforsen är lägre än 1901, en centimeter från 1911, fem centimeter från 1994 och sju-åtta centimeter från 1976 års lägstanotering", säger Rune Eljas, uppväxt vid och delvis också i Fänforsen.
Bild: Kent Olsson
Från Dala-Järna berättar Mats Danielsson att det bara är en decimeter kvar ner till vattennivån torrsommaren 1911, alltså för drygt etthundra år sedan.

Det är ungefär en decimeter ner till strecket som markerar den lägsta vattennivån vid Bässarbron år 1911. Fotot taget den 27:e juli 2018. FOTO: MATS DANIELSSON
– Senast jag såg det märket, inhugget i sten vid forsen vid Bässarbron i Dala-Järna, var på 1950-talet, berättar Mats Danielsson.
Om torrsommaren 1911 berättar också Perjons Erik Ersson (1871-1939) i Dala-Floda i en dagboksanteckning:
– Det är en förfärlig torka, så hafren tar skada samt potatisåkrarna. Vattenkällor har uttorkat så det är smått om vatten för kreaturen som går på bete i skogen.

Utdrag ur Perjons Erik Erssons dagbok för 1911.
Bild: Kent Olsson
I oktober sammanfattar Perjons Erik årets skörd och när det gäller hö och potatis beskrivs den som "under medelmåttan". Skörden av "foderrofvor" blev liten och skogsbären, här avser han sannolikt hallon, voro inga alls. När det gäller ett annat bär, lingon – viktigt för den tidens självhushåll, beskriver han läget med ett ord: "intet".
– Jämfört med 1911 är tydligen läget lite bättre i år, konstaterar Perjons Eriks sonson Hans-Erik Bertilsson och tillägger:
– Åtminstone än så länge.
FAKTA/Ur dagboken
Perjons Erik berättar i sin dagbok att familjen "bufärdade" hem från Skärklackens fäbodar den 14:e juli,, "begynte" med slåttern på åkrarna den 17:e, var på komidsommarfest på Holsåkers "elfstrand" den 23:e och sedan fortsatte med slåttern.
I augusti 2011 har torkan bygden, människorna och djuren i ett fast grepp.
"Torkar fortgår", skriver han den 19:e augusti och en vecka senare refererar han till tidningsartiklar där han dagligen läser om stora skogseldar och torka över hela Sverige och borttorkad "hafre
Kort information om skogsforum.se