Sida 7 av 78

Postat: sön 19 okt 2008, 13:36
av totte
Det är så rätt så, när man fått så mycket av hunden under åren så skall den också få ett värdigt och bra slut utan lidande. Om man är en bra hundägare så skall man också ha kraften att se till att slutet blir rätt.

Vår andra setter, Rubus, blev 13 år. Sista tiden började han hosta, vilket visade sig bero på hjärtproblem, det samlades vatten i lungorna. Veterinären skrev ut en massa hjärtmediciner, vi påbörjade behandlingen. Hunden gick sen under några dagar som en zoombie, reagerade knappast på tilltal, bara sov och rörde sig stelt och konstigt. Vi slutade med medicinen och sen fick han lämna oss i lugn och frid och med sin hundliga värdighet tillbaka.

Lite roligare minnen av honom: Han var alltid väldigt vek, måste behandlas med silkesvantar, annrs blev han djupt olycklig. Men inte i skogen, där var han kung, inget kunde skrämma honom där. Han hade ett fullkomligt fenomenalt steg, jag brukade säga att den gamle settern, Salix, han tog sig fram som ett ånglok, om nåt var i vägen så blev det överkört. Rubus fixade alla hinder med lågflygning i stället.

Och han var en fenomenal draghund, vi brukade ge oss ut på långa skidturer på vintern. Han vägde bara 20 kg, men han hade en suverän teknik, sänkte bakändan och sträckte ut benen ordentligt så att draget från linan överfördes mot marken och hjälpte till att skapa fäste. Dessutom var han ytterst entusiastisk och hade styrka och kondition långt utöver sin storlek. Musklerna på utsidan låren svällde som ett par sadelväskor när han var i sina bästa dagar.

Postat: sön 19 okt 2008, 18:25
av MasseyFerguson
totte skrev:Det är så rätt så, när man fått så mycket av hunden under åren så skall den också få ett värdigt och bra slut utan lidande. Om man är en bra hundägare så skall man också ha kraften att se till att slutet blir rätt.

Vår andra setter, Rubus, blev 13 år. Sista tiden började han hosta, vilket visade sig bero på hjärtproblem, det samlades vatten i lungorna. Veterinären skrev ut en massa hjärtmediciner, vi påbörjade behandlingen. Hunden gick sen under några dagar som en zoombie, reagerade knappast på tilltal, bara sov och rörde sig stelt och konstigt. Vi slutade med medicinen och sen fick han lämna oss i lugn och frid och med sin hundliga värdighet tillbaka.

Lite roligare minnen av honom: Han var alltid väldigt vek, måste behandlas med silkesvantar, annrs blev han djupt olycklig. Men inte i skogen, där var han kung, inget kunde skrämma honom där. Han hade ett fullkomligt fenomenalt steg, jag brukade säga att den gamle settern, Salix, han tog sig fram som ett ånglok, om nåt var i vägen så blev det överkört. Rubus fixade alla hinder med lågflygning i stället.

Och han var en fenomenal draghund, vi brukade ge oss ut på långa skidturer på vintern. Han vägde bara 20 kg, men han hade en suverän teknik, sänkte bakändan och sträckte ut benen ordentligt så att draget från linan överfördes mot marken och hjälpte till att skapa fäste. Dessutom var han ytterst entusiastisk och hade styrka och kondition långt utöver sin storlek. Musklerna på utsidan låren svällde som ett par sadelväskor när han var i sina bästa dagar.


Det finns inget som går upp till att höra på en hundägare som pratar om sina gamla kamrater. Man riktigt känner kamratandan genom mil med kabel :lol: :wink:

Postat: sön 19 okt 2008, 18:50
av totte
:D :D :D

Postat: sön 19 okt 2008, 18:53
av "spindeln"
Skog skrev:Min hund är jag säker är samma ras som din var "spindeln", en tvärlugn gosse som brukar vara med i skogen i bland med mig, tyvärr får han inte plats i skotarn :lol: [/url]


det var en ståtlig herre till hund du har , hur gammal är denne? ... och japp! är ju skitsvår att trycka in i en skotare :lol: :lol:

Postat: sön 19 okt 2008, 19:39
av Mettämies
Nu ska ni få höra:

Jag har varit i norra Finland den här veckan och då har jag jagat fågel varje dag, en dag tog jag med mig Pappisen och tro på fan att han skällde upp både Järpe och Orre i träden, precis som vår gamla finnspets :shock:
Tyvärr lyckades jag inte skjuta nån fågel åt honom, skallet var inte så ihållande som det hade behövts, men han hade nog roligt ändå. Jag hade då det i alla fall! :lol:

Postat: sön 19 okt 2008, 20:30
av MasseyFerguson
Inte dåligt för att vara en "knähund" Palms :lol:

Postat: sön 19 okt 2008, 20:38
av Skog
Jo du "spindeln" han är 4,5 år väger ca 62kg så liten är han inte , fas etmot tex en Leonberger är han inte värst stor.
Ja va fan han skulle köpa den minsta skotaren med den minsta hytten som går att uppbringa, man vill ju kunna ha hunden med sig...................... :lol: :lol: :lol:

Postat: sön 19 okt 2008, 21:25
av "spindeln"
Skog skrev:Jo du "spindeln" han är 4,5 år väger ca 62kg så liten är han inte , fas etmot tex en Leonberger är han inte värst stor.
Ja va fan han skulle köpa den minsta skotaren med den minsta hytten som går att uppbringa, man vill ju kunna ha hunden med sig...................... :lol: :lol: :lol:


ja inte är dom så , men väl så goa och mysiga med sitt lugna temprament :wink: , min tik var rätt stor av sig , och pendlade mellan 45 -50 kg ... men när man badade henne så "försvann" nallen .. och hon såg ut som en stövare :lol: :lol: ... stora och klumpiga , men goa är dom .. min var världens bästa barnvakt , följde alltid med barnen i alla lägen .. försvann vovven längre än någon minut så visste man att någon av barnen tagit sig en upptäcktsfärd på gården , hon gick som en pendel mellan mig och barnen för att visa husse att "allt var lungt " fram och tillbaka hela tiden .. och gud vad slut hon var efter en lång varm sommardag , ... sambon säger att vi lät likadant när vi snarkade :wink: ... sådan husse , sådan hund ?? :lol: :lol:

Postat: tor 30 okt 2008, 01:53
av Nolltax AB
Min sista hund var en schabrador.

Postat: tor 30 okt 2008, 09:35
av Södergård
Igår tog min ryss stövare sina första stapplande skall efter räv :D . Gick väl si så där men hon är bara knappt 6 månader. Men hon hängde iallafall på i 5-10 minuter :lol:

Postat: tor 30 okt 2008, 11:40
av MasseyFerguson
Bara grattulera Södergård :lol:

Re: Hundar

Postat: fre 30 jan 2009, 00:44
av Rickard Eklund
Har äntligen fått arslet ur vagnen och ladda in lite bilder på datorn och då kom jag direkt på att ni skall få skåda på Bacchus som verkligen älskar snön!

Re: Hundar

Postat: fre 30 jan 2009, 01:13
av totte
:grin: :grin: :grin: Ser mycket trevligt ut, du har kanske skrivit om rasen innan men jag orkar inte bläddra bakåt och leta :oops: , så vad är den för nåt?

Re: Hundar

Postat: fre 30 jan 2009, 12:06
av Rickard Eklund
Han är en dvärgschnauzer som dock tror att han är lite större än vad han egentligen är. Läste på ganska mycket före det blev bestämt vilken hund det skulle bli och förstod att speciellt dvärgschnauzern uppfattar sig själv större än vad han är. Jag har inte haft några som helst problem med det ännu, men har läst om andras hundar som gärna tror att dom kan brottas me modell större vovvar och i vissa fall så ha det sluta illa. Annars kan jag rekommendera rasen, lätt och lära, snäll mot allt och alla, behändig storlek för att få va med nästan överallt plus att den brukar sällan råka ut för tråkiga sjukdomar.

Re: Hundar

Postat: fre 30 jan 2009, 13:16
av totte
Tror det är rätt vanligt med små hundar att dom har en överdriven uppfattning om hur stora och farliga dom är. Och Schnauzer är ju generellt ganska tuffa djur i alla storlekar. Men det skall inte va nåt problem om man har en hund med stabilt och bra psyke och uppfostrar den lite grand. Problemen beror oftast på ägaren, inte på hunden. Som sagt den ser verkligen jättefin ut och på beskrivningen låter det ju som en riktigt trevlig jycke. :grin: :grin: