Socialt (mer om oss)

[jannee]

tis 26 apr 2016, 18:15#389250 Lösningen på problemet att må dåligt är mer komplicerad än vad många (bl.a läkare) vill ge sken av. Vår hjärna är betydligt mer invecklad än t.ex hjärtat som går att byta ut när det blivit defekt.
Du ska göra si och så eller äta ditt eller datt, visst kanske hjälper någon men någon patentmedicin har ännu ingen kommit på.
Räkna i stället med att läkningsprocessen kan ta lång tid och det är endast din kropp eller undermedvetna som bestämmer läkningstakten.
Allt kan gå fort - några månader, men kan även ta flera år, förvänta dig bara inte annat.
En del kommer ej heller fullt tillbaka, det är något man måste ha i åtanke. Gläds i stället för varje framsteg du tycker dig göra och njut av dessa.
Betänk dig, hur många år har du hållit på med att successivt bryta ned dig, läkningsprocessen tar troligtvis minst lika lång tid.

[Seb macahan]

tis 26 apr 2016, 21:25#389283 @mooos73
Härligt med en förstående chef. Det borde vara obligatorisk utbildning för alla "chefer" eller med arbetsgivaransvar hur man ska tackla denna situation.
Konstigt det här med bröd? När min fru gick in i den beryktade "väggen" så var det precis likadant. Hon har ALDRIG bakat innan, men efter en total utmattning och panikångest så börjades det först med bullar o sen bröd. Ibland saknar jag den där doften och smaken av nybakat bröd. Det var hennes terapi sa hon. Det kanske ligger något i vår överlevnad att man åtminstone ska klara av o försörja sig med föda?
Men det är ett gott tecken att man gör något över huvud taget av egen fri vilja.

the problem is not the problem the problem is your attitude about the problem

[mooos73]

tis 26 apr 2016, 22:34#389293

Konstigt det här med bröd? När min fru gick in i den beryktade "väggen" så var det precis likadant. Hon har ALDRIG bakat innan, men efter en total utmattning och panikångest så börjades det först med bullar o sen bröd. Ibland saknar jag den där doften och smaken av nybakat bröd. Det var hennes terapi sa hon. Det kanske ligger något i vår överlevnad att man åtminstone ska klara av o försörja sig med föda?
Men det är ett gott tecken att man gör något över huvud taget av egen fri vilja.

Vilket sammanträffande det där med bakningen!!!! Kanske är det så när man är oförmögen att göra ngt annat hamnar fokus på föda? Reptilhjärnan griper in liksom!?

[Hema]

ons 27 apr 2016, 00:30#389300 Kan det vara att många idag har ett jobb som inte ger något konkret? En massa digitalt pappersvändande osv. Det ger liksom ingen tillfredsstäöllelse, såsom något fysiskt konkretarbete ger. Sedan är väl de flesta dataprogram mer eller mindre buggiga, vilket ocksåskapar en frustration man inte kan påverka. Att det kan bli en massa saker som ligger utan för ens kontroll eller påverkan. Jag tror inte det är nyttigt., kan nog i vissa fall bli liknande psykologiska/mentala straff.

Instämmer med @jannee att rehabiliteringen kan mycket väl ta lika lång tid som "inkubationstiden", för mig att jag läst det i någonstans. samt att det är en mycket jobbigare sjukdom, då den inte syns likt ett fysiskt sår.

//Henke månskensskogsbonde

[Bax]

ons 27 apr 2016, 06:37#389314

Kan det vara att många idag har ett jobb som inte ger något konkret? En massa digitalt pappersvändande osv. ....

Det håller jag med på alla dar i veckan.

När jag har attesterat sjuttioelva fakturor och tidsedlar känner jag ingen som helst tilfredsställelse.

Men häromhelgen när vi gjorde upp svärmors ved var det en jäkla belöning för hjärnan att se den ena högen minska och den andra högen stadigt växa.
Reptilhjärnan är större än vi tror, den är fortfarande på stadiet att vi har två alternativ inför en fara: fly eller slåss.
Men när chefen lastar av en stor packe papper på skrivbordet med den beryktade meningen "du har ju hela helgen på dig" är det lite svårt att greppa knölpåken och drämma till. Eller springa för livet.

Jag skulle säga att vedklyvning med yxa och kil är en jäkla bra terapi om man är såpass att man orkar det rent fysiskt.

[mooos73]

ons 27 apr 2016, 10:14#389332

Instämmer med @jannee att rehabiliteringen kan mycket väl ta lika lång tid som "inkubationstiden", för mig att jag läst det i någonstans. samt att det är en mycket jobbigare sjukdom, då den inte syns likt ett fysiskt sår.

Nu är jag ingen expert men jag tror att det där snarare gäller utmattningssyndrom/utbränd vilket inte är samma sak som depression. Behandlingarna skiljer sig åt på väldigt många vis. Utmattningssyndrom är nästan alltid stressrelaterat vilket depression inte alls behöver vara, dock kan utmattningssyndrom i längden leda till depression också.

[Hema]

ons 27 apr 2016, 11:50#389337 Jag är heller ingen expert, så jag säger inte emot. Hur som helst ett psykologiskt tillstånd.

//Henke månskensskogsbonde

[Borrsvängen]

ons 27 apr 2016, 14:56#389355 Snubblade in på denna sajt med en döda asp-fundering och registrerade mig när jag läst denna tråd. Jag gick in i den berömda väggen för 4 år sedan och jag är tyvärr fortfarande där. Nu var det en redig väggdängning jag råkade ut för och jag har fått lära mig att läsa och räkna igen, förmodligen kommer jag nog aldrig kunna arbeta igen.
Mina bästa tips är att skaffa rutiner som tvingar en till att hålla sig aktiv, som att ha djur man måste sköta om. Då kommer man även iväg och handlar eftersom de ska äta, man tar sig upp ur sängen eftersom de måste skötas om och man hindras från att ta livet av sig eftersom djuren behöver en.
Något annat som hjälpt mig enormt är handarbeten, som att sticka, virka, brodera osv, faktiskt så har jag hört att Winston Churchill tog sig igenom andra världskriget genom att brodera, det är en väldigt skön avslappning för hjärnan. Tälja är också en bra syssla.
Sedan så kan man faktiskt få hemtjänst om man har svårt att ta itu med skötseln av hemmet, det är bara att säga till ens läkare om det så skriver de ut intyg och sätter igång den processen.

[mooos73]

ons 27 apr 2016, 17:57#389385 Välkommen till Skogforum, Borrsvängen!

Trots att jag inte känner längtan (vilket jag alltid gör) har jag bestämt mig för att åka till fjällstugan några dagar.
En av två platser där jag känner att jag laddar batterierna, den andra är jaktkojjan på skiftet mitt.
Fiska, skoter, god mat och kanske lite skidor på fjället.
Behöver nog miljöombytet för soffan hemma är inte bästa stället att slå ihjäl dagarna på. Var dock en liten sväng i skogen idag men stressade mest upp mig över allt jag ska göra där.

[sundelius]

ons 27 apr 2016, 20:28#389415

Välkommen till Skogforum, Borrsvängen!

Trots att jag inte känner längtan (vilket jag alltid gör) har jag bestämt mig för att åka till fjällstugan några dagar.
En av två platser där jag känner att jag laddar batterierna, den andra är jaktkojjan på skiftet mitt.
Fiska, skoter, god mat och kanske lite skidor på fjället.
Behöver nog miljöombytet för soffan hemma är inte bästa stället att slå ihjäl dagarna på. Var dock en liten sväng i skogen idag men stressade mest upp mig över allt jag ska göra där.

Go tur

Snickare som fuskar i skogen ungefär 5 månader om året.

[Borrsvängen]

tor 28 apr 2016, 06:35#389454

Välkommen till Skogforum, Borrsvängen!

Trots att jag inte känner längtan (vilket jag alltid gör) har jag bestämt mig för att åka till fjällstugan några dagar.
En av två platser där jag känner att jag laddar batterierna, den andra är jaktkojjan på skiftet mitt.
Fiska, skoter, god mat och kanske lite skidor på fjället.
Behöver nog miljöombytet för soffan hemma är inte bästa stället att slå ihjäl dagarna på. Var dock en liten sväng i skogen idag men stressade mest upp mig över allt jag ska göra där.

Tackar för välkomnandet!
Tänk på att du gör samma misstag som man alltid gör, och det är att planera in en massa saker. Då gör man det möjligt att bli besviken på sig själv när det sedan snarare blir Billys panpizza i mikron och man satt på en stubbe en liten stund. Planera bara en sak och det gärna något som definitivt är lättgenomfört. Om det var jag så skulle jag välja fiskningen och sedan ta mat jag bara behöver värma upp.
Utgå inte ifrån vad du kunde göra förut, ta dig tiden att lär känna dina nya gränser istället.

[mooos73]

tor 28 apr 2016, 12:02#389493 Borrsvängen missförstår mig nu, inget är planerat. Vi tar alltid hänsyn till väder och vind då vi är i fjällen. Man stiger upp på morgonen kollar väder och därefter bestämmer man sig för vad man ska göra.
Jag räknade bara upp några aktiviteter som kan bli aktuella.
Orkar inte jag laga mat så har jag en sambo som gör det. Hon är sin egen chef så hon har inga problem att ta ledigt några dagar.
Eftersom jag inte är född fjällbo anser jag att ge sig ut i fjällvärden ensam är så nära ett självmordsprojekt man kan komma så det gör jag inte.

[dåren]

lör 30 apr 2016, 03:38#389739 osäker om ja ska säj nå
åkte ner i källarn under tonåren , riktigt jäkligt var det,kompisarna förstog inte , sen var det tufft efter studenten med arbetslös , arbeslös förmedlingen drev ut en på diverse skit jobb , kring jul 2013 åkte man ner i källarn så de sjöng om det ,af lurade en och sitta å skala potatis 6h om dagen och af sa hela tiden att jag skulle få skogsjobb närsom ,men sen kom det ut att det skogsjobbet dom tänkte på var gräs röjning med trimmer 😡 , efter julen fick man bo en tid på stödboende då man inte kunde bo hemma , feb 2014 så fick jag äntligen min första skogs praktik igenom lss , det gick väldigt väl och jobbade full tid som praktikant, nästa käft smäll kom i okt då praktik ledarn sa upp en då han vägrade och stå för motorsågs kortet , men jag kunde få jobba åt han tills dec , men det gjorde jag inte , tog mitt pick och pack ,sa upp praktiken och flyttade ut i skogen , blev sjukskiven i okt 14 , efter många turer hit och dit å en sväng som hemlös så bor jag där jag bor nu , går arbetsinriktad praktik nu , fast bara halvtid , vill kunna gå ut och gå i skogen och njuta av livet 4 dar i veckan chefen är snäll men dock så förstår han inte att man kan må dåligt i skallen ,så jag tittar lite försikigt efter annat , hellst skulle man väl vilja äga sitt egna torp men men ...
är sjukskriven tom 2017
jag tycker att det är bra att ts skrev , jag tror om man får skriva av sig så släpper det lite på tankarna i huvet
sen håller jag med er
jag tycker att det är inget och skämmas över att man mår dåligt psykist men tyvärr så är samhället väldigt oförstående , och skogs industrin är en väldigt matcho kutur kring , man ska helst vara störst vackrast bäst å kunna tugga 5 kilo tagg tråd på en minut sen så har jag en diganos , har en ej mött en skogsarbetare som vill/kan förstå att sånt finns , trist att de ska vara så
så summan karde mumman
prata,skriv om man mår urk , som vän om nån pratar skiver att dena mår urk lyssna och försök och förstå

[mooos73]

lör 07 maj 2016, 10:36#390726

Pga medicineringen har man dragit på sig ett antal extra kilon. Skönt med lite fysiskt arbete även om orken är ganska begränsad.

[sundelius]

tor 14 jul 2016, 21:50#399491 En tråd som tack och lov varit tyst.
Måste bara säga att det är lätt och ramla dit om man inte är vaksam
Har de senaste veckorna mått fysiskt dåligt och börjar inse att det har sin förklaring i att jag pressat mig för långt.
60 timmarsveckor har aldrig berört mig tidigare men nu har det blivit bensinstopp, märker att jag stressar upp mig fast jag inte behöver, skriker på mina barn och beter mig allmänt orationellt
Söker inte absolut inte sympati men vill bara säga till bema och moos och alla andra att förr eller senare hamnar vi där om vi är mänskliga
Nu ska jag gå på semester så ikväll självmedicinerar jag och sen är det kompensation till familjen som gäller

Snickare som fuskar i skogen ungefär 5 månader om året.