tor 15 okt 2020, 15:38#673767
Det är ju en mycket intressant frågeställning. Rent ekonomiskt så verkar upparbetnings- och skotningskostnaderna ha minskat i jämförelse med det allmänna kostnadsindexet vilket i så fall är det slutgiltigt mest intressanta i hela diskussionen.
Men för att ta Bruun "på orden" så vill jag börja med att systematisera lite granna.
En skotares arbetscykel kan delas upp i följande delmoment
1. Tomkörning (utan lass)
2. Kranarbete under pålastning
3. Körning/positionering under pålastning
4 Lasskörning (till avlägg)
5. Kranarbete under avlastning
6. Körning/positionering under avlastning
Om vi nu gör lite kommentarer och analys av dessa delmoment.
Först ska påpekas att det finns två olika tidsbegrepp, "Absolut tidsåtgång" samt "Relativ tidsåtgång" per delmoment. Med Relativ tidsågång avser jag i relation till producerad volym, m³fub, vilket är det gällande handelsmåttet för produktionsmaskiner. Så vi relaterar allt till tidsåtgång per m³fub för ovanstående delmoment
1. Tomkörning (utan lass), 4. Lasskörning (till avlägg) samt 3. Körning/positionering under pålastning och 6. Körning/positionering under avlastning är alla direkt påverkade av den lass-storlek skotaren kan bära. Det finns inget som tyder på att man kan transportera dubbelt så snabbt med en liten skotare som tar hälften av vad en stor skotare.
Vi har från den första VSA-Brunetten genomgått två avgörande utvecklingssteg på transmissionssidan från den manuella växellådan med lamellkoppling som inte medgav praktisk växling under rörelse i speciellt med eller motlut. utvecklingsskiftet från den manuella transmissionen kan sammanfattas med begreppet "avbrottsfri växling" vilket har möjliggjort växling med fullt vridmoment genom hela drivlinan. Momentomvandlaren i kombination med den flerväxlade power-shift-växellådan var ett enort lyft för ökad medelhastighet i framför allt lutande terräng samt på marker med dålig bärighet. Sedan den fullständigt accepterad på 1990-talet har hydrostattransmisssionen tagit över till 100% även om branschen som helhet höll emot i 15-20 år. Hydrostat-transmissionen har medfört att kranarbete på arbetsvarv kan ske på ett mjukt sätt samtidigt som maskinen kan smygas fram med precision.Dessutom så har hydrostat-transmissionen givit maskinerna ett effektivt broms/hastighetskontroll system. Kort och gott väsentligt mycket mera lättkört. De stora slutavverkningsskotarnas breddade lastrede har dessutom gett maskinen sänkt tyngdpunkt vilket möjliggör bättre stabilitet och därmed högre körhastighet. De bredare lastredena underlättar dessutom samlastning/sortering av flera sortiment om virkestätheten på marken är låg. Hela den här diskussionen förlorar Bruun med hästlängder och denna utveckling har kapad mycket tid per producerad m³fub.
2. Kranarbete under pålastning och 5. Kranarbete under avlastning har genomgått utveckling på förarergonomi så att trötthet under arbete har minskat. Från 6-spak till hydraulservo 2-spak till EHC-kattskallar och nu EHC-minispakar. Sedan har hydraulsystemen genomgått utveckling från konstanflödessystem som krävde varvtalsreglering för att fungera som bäst, till konstanttrycksystem och idag LS-system med kranspetsstyrning. Dessutom har kranarna utvecklats till att ha längre räckvidd med hjälp av dubbelutskjut vilket gör att mera virke kan nås per uppställningsplats samt att utskjutet gör att gripen kan flyttas snabbare upp och ner. Vid avlastning kan man lättare nån olika positioner i vältan utan att behöva flytta maskinen.
En viktig utomstående faktor som gjort dagens skotare mera effektiva är att engreppsskördare av idag kan presentera större virkesansamlingar som dessutom är bättre presenterade, travade och jämndragna, än de virkeshögar som de gamla processorerna presenterade. Helt enkelt mindre tidsåtgång för att bearbeta virkesbuntarna i gripen, vilket också borde få betydelse för fastmasse-procenten i lasset
Generellt sätt så har den totala förbättringen av förarmiljön gjort att förare orkar köra längre skift med färre viloavbrott vilket i sig ökar den totala produktiviteten.
Tror Bruun ganska klart förlorar i diskussionen om kranarbete också...
Den som anser att man kan nå samma långsiktiga produktivitet med med en VSA-Brunett, Hemek Alldriv eller en SMV Drivax som en modern maskin bör nog undersöka begagnat marknaden på "Tradera" eller "Blocket"
Man lär så länge man undervisar...
//Per A