Påskläsning om effektförluster på maskiner med hydraulik

Förluster i hydraulsystem
Bild från artikeln...

Wow! Det var ingen dålig skrift!
Är det du som skrivit akkamaan?

Och ja, när kommer energiåtervinningen på kransänk?

Oj, den måste jag nog läsa

Lennart Lundström mannen bakom El-Foresten sa när man hade lyckats komma väldigt långt med traktordelen att nu återstod det att gå på kranen, vars energiförbrukning stod för ca 30%. Dock menade han att man kunde missta sej om man underskattade komplexiteten med hydrauliken. Han sa att det var konstigt att det skulle behövas såpass mycket krångel med att få till en komplett konventionell Cranab-lösning i förhållande till allt annat som nyutvecklades. Att sen gå vidare mot ackumulering som var förstahandsspåret att titta på.

Ronald Lindkvist, huvudkonstruktören bakom Mastern på Ösa. Han berättade att ta fram effektiva och väl arbetande hydrauliksystem kräver en rejäl expertinsats och framförallt tid att testa sej fram. Han berättade också att överhuvudtaget det mesta på skogsmaskiner är omöjligt att komma rätt i på konstruktionsbordet. Det går så hårt i skogen att det är omöjligt veta hur materialval och utformning ska klara chockbelastning och samtidigt utmattningarna över tid.
Jag har haft förmånen arbeta med dessa båda skogsmaskinsutvecklare i mitt jobb. Lennart och jag som arbetskamrater på ASEA/ABB innan vi drog åt olika håll. Vi utvecklade nya lösningar och skapade patent både där och senare. Lennart brann redan då för sin skogsvagnsidé som ledde till en fungerande prototyp gjord i gårdsverkstan i Drömme. Ronald jobbade fram till pension åt ossefter att gått utan kvalificerat jobb i åtta år efter att finnarna flytta jobben till Finland la ner hela ÖSA.

Alltså intressant att få läsa om hydraulik som en kunnig person skrivit så bra om. Tack

Det finns många trådar att nysta på inom detta...
Hade kontakt med en jänkare här i USA, Elton Bishop, som utvecklade "Digital Hydraulic" runt år 2000.
Tror det är detta system som Finska NorrHydro har utvecklat till praktisk drift efter att ha "kopierat" Bishop's ide innan han fixat allt med patent. Här ett filmklipp som visar en lyftarm som nyttjar sparad energi i ackumulatorer.

Kommer också ihåg att Lars Bruun hade nåt projekt på gång som nog rann ut i sanden.

Jo jag har försökt samla ihop och dela med mig av alla mina intryck sedan jag var aktiv i branchen från 1975-2000. Sedan har jag jag följt allmän hydraulik och motion control ganska intensivt på Nordamerikanska forum sedan 2000 när jag flyttade hit. Men på den här sidan av Atlanten händer det inte så mycket på den mobila sidan. Den Skandinaviska skogsmaskinbranschen är verkligen världsledande på allmän mobil hydraulik.
Energiåtervunningen på kransänk är ju det som det arbetas hårdast på. Lade ut lite vinklar på det i en tidigare kommentar här. "Digital hydraulik" i lite olika former, men jag har inte kunnat se hur man adresserar problemen med flödesförlusterna i riktningsventiler, speciellt när det är frågan om höga flöden med låga lasttryck i samkörning med höga lasttryck. Här kommer även det vanliga LS-systemet till korta.
Har sett nåt försök på en grävmaskin med att använda två LS-pumpar, en pump som jobbar med de funktioner som oftast har höga trycknvåer, och en pump som jobbar med funktionerna som ofta har låga trycknivåer. Men även ett sånt system når inte ända fram.
Själv tror jag på att eliminera den stora effektförloraren "riktningsventilen" och styra alla funktioner med en individuell pump som kan skifta flödesriktning likt en hydrostat-transmissionspump. Det skulle också ta hand om problemet med förlusterna vid sänklaster, då sänkenergin skulle gå baklänges tillbaka in i pumpen och resten av drivlinan tillbaka till dieselmotorn och avlasta denna från annat hårdare arbete. Problemet med detta är att få plats med många mindre pumpar i stället för en stor pump, både fysikt på maskinen samt i en konstruktionsbudget.
Sen behöver man inte ha sex pumpar bara för att man har sex olika kranfunktioner. Vissa kranfunktioner som inte behöver samköras kan "dela" på en pump. Det inkluderar t ex shaktblad, midjestyrning, krantilt. Kanske utskjut och rotator kan dela pump. Viktigast är att sväng, vipp, och lyft får egna pumpar. Sen kan man tänka sig en kombination av två olika system, alla de lågfrekventa funktionerna kan styras med konventionellt kanske ett LS-konstantflödessystem och riktningsventil, och högenergifuntionerna får bli individuellt "pump-styrda"....

Kul att du "gillar't"...