Lastväxlarsystem

Jovisst, men då är ju frågan om man ska behöva lasta om då ändå eller man ska köra med mindre lass? (vilket inte kommer att betala sig, plus att ska du behöva lasta om så kan du lika gärna lägga i välta som man gör nu...)

Varje flak kan väl ha inbyggda lastceller som indikerar då det är fullt. Ett enhetligt standardiserat system skulle sänka kostnadera.

Men det finns krafter som motarbetar detta. Det kan vara timmeråkare som ser sig nödvändiga att göra nyinvesteringar samt även skogsentreprenörer som ser sina maskiner som otidsenliga. Troligen är inte heller scania, volvo och komatsu, ponsse, john dere m.fl heller intresserade av detta. De får ju sälja sina maskiner trots allt.

För att få konceptet i drift krävs att ett stort skogsbolag anammar detta i stor skala och visar att det finns pengar att tjäna. Detta är väl något som Skogforsk borde stödja och finansiera tills man utvärderat systemet.

Kanske det är det normala om tjugo år och då är det ingen som kommer ihåg hur det var förr, på den gamla goda tiden (läs idag) då man nästan nötte ut timmer stockarna i den hantering som fanns innan de kom fram till sågen.

Det blir väldigt sårbart. Långt att skota får lastbilen vänta, kort att skota får skotaren vänta, går maskin eller bil sönder stannar hela kedjan, alla måste jobba samma tider m.m
Skogen är ju inte riktigt som en industri.

Ena dan behövs det kanske 4 bilar för att hålla en skotare, nästa dag med långt att skota kanske bara en bil

Ju mer man tänker på det ju mer inser man hur bra vårt nuvarande system är när varje funktion kan löpa relativt oberoende av de andra och när varje industri får sin önskade råvara i en egen hög som de kan hämta när det behagar.

I ett av dom tidiga inläggen så skrivs något om en taravikt på 15 ton, var kommer den siffran ifrån?

Lastbilen i filmen väger ju typ 15 ton, bara bilen, sen kommer reden och släp till.

Jag kör skogsflis med lastväxlare och mitt ekipage väger (enligt Transportstyrelsen):
Bil: 12650 kg
Släp: 6570 kg
Sen tillkommer redena som förmodligen kommer att väga runt 1 ton styck.

Vad har du för bil torparn?



Hade dom tänkt att sorterning ska ske på sågverken?

Kan nån säga några fördelar med detta system?

Metallföretag får en massa jobb och sen skall timmerbilarna skrotas eller kanske säljas till Finland

Transportlösningarna har även ändrats tidigare, de gamla flottarna trodde nog inte på att lastbilarna skulle ta över all virkestransport ur skogen.

Läser i wikipedia om flottningen, se länk;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Timmerflottning
"Tidigare transporterades timmer och massaveden efter åar och älvar genom timmerflottningen. Då bilvägnätet byggdes ut, och lastbilarna blev starkare och bättre, flyttades transporterna succesivt över till biltransport. Den sista älven som flottades i Sverige var Klarälven, där la man ner flottningen 1991".

I samband med denna nedläggning såldes mängder av utrustning till Finland och Norge där man fortsatte med flottningen. I Norge lades flottningen ner 2005, kanske machonisti kan berätta för oss om hur länge flottningen fortsatte i Finland!

Har inte upplevt flottning i åar eller älvar, men i skärgården drogs virkesbuntar med bogserbåtar.

Farsan och min farbror höll på med detta äventyr praktiskt taget alla somrar fram till början 90 då det dog ut, alla holmar i vår skärgård var väl kalavverkade då.

Det gick till så att en pråm drog runt med skogsmaskiner som körde i land högg och skotade. Kättingar runt skotarlasset och hela knippet vinkades till sjöss. Kan inte säga hur många buntar en bogserbåt kunde dra men med basen av vad mitt då unga minne säger borde det röra sig om ett hundratal.

Runt knippena lades ett stockband. Det bestod av grovt timmer som var fäst med kedja till varandra så att det bildade ett flytande band.

Ibland lades knippena på isen för att dras iväg på våren då isen smälte.

Jag var för ung för att jobba under detta äventyr men ibland fick jag följa med. Nu i efterhand förstår jag varför eftersom spriten flödade och folk körde maskiner i fyllan, det var nog rätt vilt efter vad min farbror berättat.

Att jämföra detta med flottning och utveckling mot timmerbilar känns rätt avlägset kan jag tycka...

Volvo FH 12 460, Pallift T20-växlare och en NTM-vagn.

Får väl gratulera. 460in har ett riktigt bra rykte om sig att vara en riktigt slittålig motor.

Jag har smällt turbon på en 460, 35 000 mil.
15.00 fick Finnveden in den, 07.00 hämtade jag ut den