Från Föreningen Skogens höstexkursion 2019
Postat: fre 20 sep 2019, 12:27
Jag hade förmånen att få delta på föreningen Skogens höstexkursion nu i dagarna. Det var den 117:e (!) höstexkursionen i ordningen och den var i år förlagd mitt i ”Södraland” i Småland, med Södra skogsägarna som värd för arrangemanget. Under exkursionsdagarna avhandlades ett antal ämnen som t ex tall och viltbete, barkborrar, douglasgran, naturvårdshänsyn mm Jag lägger här nedan successivt in länkar till några fler trådar i specifika ämnen. Men först lite generellt om området som exkursionen hölls i:
Nydala kloster
Vi började vid Nydala kyrka mellan Vrigstad och Värnamo. Kyrkan är byggd på resterna av Nydala Kloster som var ett av Sveriges första kloster som etablerades 1143 av Cisterciensermunkar från Frankrike. Munkarna kom med kunskap och färdigheter som bl a utvecklade odlingen och klostret kom att påverka hela bygden runt sjön Rusken. Det mesta av markerna runt sjön drevs i klostrets regi fram till Gustav Vasas reformation på 1500-talet. Då konfiskerade staten all mark som hörde till kyrka och kloster och i vissa fall hamnade en del istället hos adeln.
I Gudrunland
Hela området runt Rusken är idag ett utpräglat skogslandskap men det har i årtusenden varit ett kulturlandskap där människan satt bestående spår. Något som fanns med som tema på många av exkursionspunkterna. Skogen fick sig en rejäl smäll 2005 då stormen Gudrun drog in över sjön och drog ner mycket stora volymer av gammal granskog. Flera av markägarna vi besökte pratade om nedblåst skog i storleksordningen 5-10 000 m3sk i sina fastigheter. Idag är det dock svårt att föreställa sig förödelsen om man inte vet hur det såg ut innan. ”Gudrunhyggena” är idag fina ungskogar som är på väg mot förstagallring om några år och de upplevs inte längre som sår i landskapet.
Artrikedom i kulturlandskapet
En generell reflektion från exkursionen är att det är väldigt stora skillnader mellan olika delar av Sveriges skogslandskap. Inte bara i bonitet eller topografi utan framför allt i markanvändningens historik. Det här får stor påverkan när man diskuterar naturvård, avsättningar och bevarande. I den här delen av landet finns det mest sårbara i miljöväg direkt kopplat till kulturlandskapet. I betade skogs- och hagmarker och i den igenväxande kulturmarken finns en mycket stor artrikedom som kräver hävd och för att överleva. En hävd som är mer kopplad till jordbruk, betesdjur och landsbygdsboende än till skogsskötsel. Här finns utan tvekan stora utmaningar. Inte minst när det gäller lönsamhet!
Gran och löv
I området vi besökte dominerar granen men det finns även ganska mycket löv i landskapet. Framför allt ek och björk men även lite bok. Det finns en del torrare marker också där det ofta växer gran-tallblandskog men där det även skulle fungera med renodlade tallskogar. Det pratas mycket om att vi planterar gran på tallmark (mer om det i egen tråd, länk längre ner) och att det skulle vara en av anledningarna till barkborrskadorna. Det är utan tvekan så att det finns mycket äldre gran som växer på för torr mark i den här delen av Småland men det är ”gamla synder” som mer beror på vad som etablerade sig när skogsbetet upphörde än som ett resultat av en medveten skogsodlingsstrategi.
Proffsigt arrangemang
Att föreningen Skogen har tränat i mer än hundra år på att göra skogsexkursioner märktes på arrangemangets proffsighet. På alla exkursionspunkter fanns bra informationsamaterial i form av stora vepor. Ljudet fungerade utmärkt och mat- och tidsplanen hölls på minuten. Att bussa och valla runt 150 deltagare mellan många exkursionspunkter utan att tidsschemat spricker, samtidigt som man hinner med att prata om det man föresatt sig är proffsigt!
Här finns några trådar om en del av exkursionspunkterna:
Avverkning i Nyckelbiotop och naturvärden i kulturlandskapet
Douglasgran – resultat från nya försök
Hur sköter man generell naturvårdshänsyn?
Barkborreåret 2019
Tallen och viltet
Nydala kloster
Vi började vid Nydala kyrka mellan Vrigstad och Värnamo. Kyrkan är byggd på resterna av Nydala Kloster som var ett av Sveriges första kloster som etablerades 1143 av Cisterciensermunkar från Frankrike. Munkarna kom med kunskap och färdigheter som bl a utvecklade odlingen och klostret kom att påverka hela bygden runt sjön Rusken. Det mesta av markerna runt sjön drevs i klostrets regi fram till Gustav Vasas reformation på 1500-talet. Då konfiskerade staten all mark som hörde till kyrka och kloster och i vissa fall hamnade en del istället hos adeln.
I Gudrunland
Hela området runt Rusken är idag ett utpräglat skogslandskap men det har i årtusenden varit ett kulturlandskap där människan satt bestående spår. Något som fanns med som tema på många av exkursionspunkterna. Skogen fick sig en rejäl smäll 2005 då stormen Gudrun drog in över sjön och drog ner mycket stora volymer av gammal granskog. Flera av markägarna vi besökte pratade om nedblåst skog i storleksordningen 5-10 000 m3sk i sina fastigheter. Idag är det dock svårt att föreställa sig förödelsen om man inte vet hur det såg ut innan. ”Gudrunhyggena” är idag fina ungskogar som är på väg mot förstagallring om några år och de upplevs inte längre som sår i landskapet.
Artrikedom i kulturlandskapet
En generell reflektion från exkursionen är att det är väldigt stora skillnader mellan olika delar av Sveriges skogslandskap. Inte bara i bonitet eller topografi utan framför allt i markanvändningens historik. Det här får stor påverkan när man diskuterar naturvård, avsättningar och bevarande. I den här delen av landet finns det mest sårbara i miljöväg direkt kopplat till kulturlandskapet. I betade skogs- och hagmarker och i den igenväxande kulturmarken finns en mycket stor artrikedom som kräver hävd och för att överleva. En hävd som är mer kopplad till jordbruk, betesdjur och landsbygdsboende än till skogsskötsel. Här finns utan tvekan stora utmaningar. Inte minst när det gäller lönsamhet!
Gran och löv
I området vi besökte dominerar granen men det finns även ganska mycket löv i landskapet. Framför allt ek och björk men även lite bok. Det finns en del torrare marker också där det ofta växer gran-tallblandskog men där det även skulle fungera med renodlade tallskogar. Det pratas mycket om att vi planterar gran på tallmark (mer om det i egen tråd, länk längre ner) och att det skulle vara en av anledningarna till barkborrskadorna. Det är utan tvekan så att det finns mycket äldre gran som växer på för torr mark i den här delen av Småland men det är ”gamla synder” som mer beror på vad som etablerade sig när skogsbetet upphörde än som ett resultat av en medveten skogsodlingsstrategi.
Proffsigt arrangemang
Att föreningen Skogen har tränat i mer än hundra år på att göra skogsexkursioner märktes på arrangemangets proffsighet. På alla exkursionspunkter fanns bra informationsamaterial i form av stora vepor. Ljudet fungerade utmärkt och mat- och tidsplanen hölls på minuten. Att bussa och valla runt 150 deltagare mellan många exkursionspunkter utan att tidsschemat spricker, samtidigt som man hinner med att prata om det man föresatt sig är proffsigt!
Här finns några trådar om en del av exkursionspunkterna:
Avverkning i Nyckelbiotop och naturvärden i kulturlandskapet
Douglasgran – resultat från nya försök
Hur sköter man generell naturvårdshänsyn?
Barkborreåret 2019
Tallen och viltet