Skördare

[Torbjörn Johnsen]

tis 16 jun 2026, 10:47#912414Tekniken i dagens skogsmaskiner blir allt mer avancerad. Idag finns olika förarstöd i form av kranspetsstyrning, stamval vid gallring, ruttoptimeringshjälp mm. Teknik som hjälper förarna att öka prestationen och som sänker trösklarna för nya personer att kunna komma in som skogsmaskinförarna. Samtidigt som den nya tekniken är ett stort stöd så riskerar den att "urholka" maskinförarnas känsla av yrkesskicklighet. Något som företaget Volvo Penta har tagit fasta på. Volvo Penta har bidragit till en studie i ämnet gjort på Chalmers och Göteborgs universitet. Studiens upplägg och analyser är mycket intressanta och slutresultatet är ganska coolt! Läs mer här om det i artikeln här nedan.

1781602944_for-reel-2.jpg

Det här är en sammanfattning av masteruppsatsen ”Visualizing Forestry Operators' Work – ForReel” som gjort 2026 av två studenter på Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet: Chia-An Wang & Eva Sif Einarsdóttir

Bakgrund och problemformulering
Det svenska skogsbruket är bland de mest automatiserade i världen, och den tekniska utvecklingen accelererar. Moderna skördare utrustas i allt högre grad med system för automatisk ruttplanering, trädselektion, kranspetsstyrning och produktionsoptimering. Dessa system ökar effektiviteten och förbättrar säkerheten. Men de riskerar samtidigt att undergräva operatörernas yrkesidentitet.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i ett välkänt dilemma inom människa-maskin-forskning: automatisering kan leda till deskilling, det vill säga att yrkeskunnande vittrar bort när maskinen tar över beslutsfattandet. En skördarförare som vant sig vid att maskinen hanterar exakta mätningar, sortimentering och rutt riskerar att gradvis förlora den fingertoppskänsla och det situationsbaserade omdöme som är kärnan i expertkunnandet. Resultatet kan bli demotivation, passivitet och i förlängningen sämre förmåga att hantera situationer när automationen väl fallerar.
Forskarnas centrala frågeställning är därför: Hur kan interaktionsdesign användas för att stötta skördaroperatörers yrkesidentitet i en alltmer automatiserad bransch?

Metod
Studien använder en Research-through-Design-ansats (RtD) med en s.k. dubbel diamantmodell: ett ramverk som strukturerar designprocessen i fyra faser: Discover, Define, Develop och Deliver.

Empirin samlades in genom en bred metodmix. Under den inledande fasen genomfördes litteraturstudier, videoanalyser av YouTube-material med skördaroperatörer i arbete, enkäter (n=31 operatörer) och semistrukturerade intervjuer. Under designfasen hölls workshops med Volvo Pentas UX-team, följt av pilottest med ett storyboard och en enkät. Den avslutande evalueringsfasen genomfördes på Naturbruksskolan Svenljunga utanför Borås, där ett Wizard of Oz-upplägg simulerade systemet i en riktig skördarhytt, utan att en fungerande teknisk implementation behövde byggas.

Resultat: Yrkesidentitetens dimensioner och operatörsprofiler

Studien identifierar sex kärnkomponenter i en skördaroperatörs yrkesidentitet:

• Hantverk och teknisk skicklighet
• Autonomi och eget omdöme
• Social erkänsla
• Miljömedvetenhet
• Prestation och produktivitet
• Tillhörighet till ett yrkeskollektiv.

Spänningen i branschen beror på att automationen primärt stöttar de kvantitativa dimensionerna (produktivitet, effektivitet) men gör de kvalitativa, och för operatörerna ofta viktigaste, dimensionerna osynliga.

Baserat på user research identifierades fem distinkta operatörsprofiler med delvis olika drivkrafter:

• Skogsälskaren – motiveras av naturkoppling och miljöhänsyn
• Den skicklige hantverkaren – stolt över teknisk precision och expertis
• Prestandaoptimeraren – fokuserad på produktionsdata och effektivitet
• Den praktiske arbetaren – pragmatisk, söker enkel och fungerande teknik
• Heavy Machinery Cool Kid – ser maskinen som en statussymbol och yrkesidentitetsmarkör

Konceptet ”ForReel” – synliggör yrkeskunnandet
Utifrån dessa insikter utvecklades ForReel. Ett integrerat system bestående av en mobilapplikation och ett automatiserat videoklippningssystem i hytten.

1781602944_for-reel.jpg

Systemets grundidé är att synliggöra det som traditionella produktionsmått inte fångar: de ögonblick av verkligt expertis som annars är osynliga. ForReel kombinerar mekaniska maskinsdata med biometriska sensorer (hjärtfrekvensmätning via wearables) och möjlighet till manuell inspelning. Systemet identifierar automatiskt moment av exceptionellt yrkeskunnande: svår terrängnavigering, medvetna avvikelser från algoritmens förslag, och s.k. flow states (fysiologiska tecken på djup koncentration). Systemet klipper sedan ihop dessa till en daglig highlight-reel.

Reelen kan delas med familj, skogsägare eller kolleger via appen, och fungerar som ett verktyg för självreflektion och social erkänsla. Appen innehåller också journalfunktion, profilsida med historik samt statistiköversikter som kompletterar de traditionella produktionsmåtten med kvalitativa skicklighetsmätningar.

1781602944_for-reel-3.jpg

Utvärdering och slutsatser
Utvärderingen vid Naturbruksskolan visade positiv respons. Operatörerna uppskattade särskilt idén att deras tysta expertis, sådant som aldrig syns i kubikmeterstatistiken, fick en konkret och delbar form. Highlight-reelen uppfattades som en potentiellt kraftfull brobyggare mellan operatörernas självbild och omvärldens förståelse för yrket.

Studiens slutsats är att interaktionsdesign kan spela en reell roll för att motverka deskilling och identitetserosion i automatiserade yrkesmiljöer. Inte genom att bromsa tekniken, utan genom att designa system som gör mänsklig kompetens synlig parallellt med den.
Framtida arbete inkluderar teknisk implementation av det biometriska datasystemet, bredare fälttester med aktiva yrkesförare och vidare iteration av applikationens gränssnitt.

Källa:
Studien ”Visualizing Forestry Operators' Work – ForReel” gjordes som en masteruppsats på Chalmers tekniska högskola/Göteborgs universitet, 2026 av Chia-An Wang & Eva Sif Einarsdóttir. I samarbete med Volvo Pentas UX-avdelning och med stöd av Naturbruksskolan Svenljunga.

• Läs mer om Skördare
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[AKKAMAAN]

ons 17 jun 2026, 19:44#912460

Tekniken i dagens skogsmaskiner blir allt mer avancerad. Idag finns olika förarstöd i form av kranspetsstyrning, stamval vid gallring, ruttoptimeringshjälp mm. Teknik som hjälper förarna att öka prestationen och som sänker trösklarna för nya personer att kunna komma in som skogsmaskinförarna.

Ny teknik kräver en ny typ av skicklighet
För avverkningsmaskiner har det största steget varit utvecklingen av apteringsprogramvara i apteringsdatorerna. Den utvecklingen "peakade"i slutet av 1980-talet. Sedan dess har det inte skett så mycket av betydelse. Sedan kan man alltid diskutera nyttan med den utvecklingen, främst då värdeapteringen med prislista och kvalitetsgränser. Finns väl ingen skördarförare idag som förväljer en kvalitetsgräns 9 meter upp på stammen från rotskäret, även om det var grundtanken med den utvecklingen. Sedan har ju verkets kvalitetsdefinitioner förenklats genom åren, vilket har minskat behovet av att ange kvalitetsgränser.
Utvecklingen av kranspetsstyrningen började på 1980-talet, men körde fast då styrdatorerna inte hade den datorkapacitet som behövdes samt att hydrauliktillverkarna inte hade tillräckligt tillförlitliga positionsgivare i cylindrarna. Man visste ju att utskjutet var nyckeln till kranspetsstyrningen och det mynnade ut i att metodinstruktörer börja undervisa i mer användning av utskjutet för att minimera rörelserna med vipparm och lyftarm. Så en förare som är rätt skolad på detta kan klara sig utan kranspetsstyrning, men det kanske anstränger hjärnan lite mera med trötthet som följd.
Mental trötthet har alltid varit maskinförarnas stora problem. Jag var arbetsledare för en mycket erfaren bomprocessorförare i början av 1980-talet, och han förklarade för mig att små pauser på 1-2-3-4-5 sekunder hjälpte enormt, men det tog många års erfarenhet innan man kom till den punkten. Han menade att så länge maskinen fick vänta på föraren så blev det inga mikropauser, men när man utvecklat tillräcklig skicklighet så kunde man åtnjuta fler och fler avlastande mikropauser. Kranarbetet är det mest mentalt påfrestande arbetsmomentet. Införandet av engreppsskördare har definitivt ökat den belastningen och det är logiskt att system utvecklats för att stötta föraren med t ex stamval. Men precis som med apteringen så måste föraren med kunskapskompetens kunna "kvalitetsgranska" maskinen förslag
Jag skulle vilja påstå att alla de förarstöd som utvecklats ger föraren ett försprång gentemot maskinens "kapacitet". När föraren får sitt stöd från maskinen så kan föraren ägna mera tid åt att rimlighetskontrollera maskinens "förslag". Så det säger mig att föraren måste ha större kompetens än maskinen.
Ovanstående gäller främst skördarföraren, men även skotarföraren har nytta av kranspetsstyrningen.
Du nämner ruttoptimering, antar att det bland annat avser kartunderlaaget som i detalj visar var virket ligger samt vilken typ, antal stockar, samt volym av virke som ligger i olika högar. Det måste väl vara det främsta stödet för en skotarförare.

Samtidigt som den nya tekniken är ett stort stöd så riskerar den att "urholka" maskinförarnas känsla av yrkesskicklighet.

Kan diskuteras

Något som företaget Volvo Penta har tagit fasta på. Volvo Penta har bidragit till en studie i ämnet gjort på Chalmers och Göteborgs universitet.

Är detta en generell studie som täcker många arbetsområden med tanke på att det är Volvo Penta som ligger bakom utan att ha skoglig kompetens?

Studiens upplägg och analyser är mycket intressanta och slutresultatet är ganska coolt! Läs mer här om det i artikeln här nedan.

Har läst din sammanfattning flera gånger och de slutsatser man kommit fram till är ganska basic, såsom

Studien identifierar sex kärnkomponenter i en skördaroperatörs yrkesidentitet:

• Hantverk och teknisk skicklighet
• Autonomi och eget omdöme
• Social erkänsla
• Miljömedvetenhet
• Prestation och produktivitet
• Tillhörighet till ett yrkeskollektiv.

samt

Baserat på user research identifierades fem distinkta operatörsprofiler med delvis olika drivkrafter:

• Skogsälskaren – motiveras av naturkoppling och miljöhänsyn
• Den skicklige hantverkaren – stolt över teknisk precision och expertis
• Prestandaoptimeraren – fokuserad på produktionsdata och effektivitet
• Den praktiske arbetaren – pragmatisk, söker enkel och fungerande teknik
• Heavy Machinery Cool Kid – ser maskinen som en statussymbol och yrkesidentitetsmarkör

Man lär så länge man undervisar...
//Per A

[alias]

ons 17 jun 2026, 20:52#912462Förarkategorin "Heavy Machinery Cool Kid" hör nog hellre hemma sittandes i en grusgrop matandes en kross än i en skogsmaskin!

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain