Skördare

[Fredrik Reuter]

ons 31 okt 2018, 15:20#531210 Skogforsk, som är det Svenska skogsbrukets forskningsinstitut, släppte tidigare i höst ett nytt så kallat Virkesvärdestest. Det är ett projekt som genomförs var 10:e år för att se hur marknadens skördare för slutavverkning mäter och behandlar virket vid avverkning.

Senast var 2006 och nu har alltså Skogforsk samlat alla resultat från testet som gjordes 2016.

Testet går ut på att Skogforsk bjuder in de största tillverkarna av skördare till ett test som pågår under en tid i en given skog. Varje tillverkare får förbereda sin egna skördare för testet. Sedan mäts noggrannhet i skördaraggregatets längd- och diametermätning, dubbskador på virket, barkfläkning och kapsprickor.

Med i testet 2016 var: John Deere 1270G med H415, Komatsu 931 XC med C144, Ponsse Scorpion King med H7 samt Rottne H21D med EGS706.

Prestation och bränsleförbrukning mäts inte.

Generellt finns ingen anledning att grotta ner sig i varje test, då skulle nog detta inlägg bli lika långt som rapporten. Men några saker är intressanta och värda att lyftas fram
Mycket kort så mäter skördaraggregaten generellt bra. Waratah/JD mäter bäst men har i gengäld allra mest barkfläkning (kan vara ett tecken på hårda kvistknivstryck, något som troligtvis också ökar bränsleförbrukningen). Det finns inget anmärkningsvärt om dubbskador från matarhjulen.

Men sedan kommer vi till kapsprickor, och nu blir det intressant, eller ja, snarare - Katastrof!

48% av rotstockarna i testet hade kapsprickor, det är alltså i princip varannan stock som kapas. Det är mycket anmärkningsvärt och så här skriver Skogforsk om resultatet:

Tvärtom var andelen kapsprickor i stockarnas rotändar väsentligt högre i årets test jämfört med de två tidigare testerna. På samma sätt fanns ingen tendens till att den genomsnittliga spricklängden skulle minska över tid (figur 38). Detta innebär att den nivå på förekomsten av kapsprickor som kan förväntas förekomma under den närmaste tiden framöver i skogsbruket är liktydig med den nivå som förekommer idag.

Och:

Andelen kapsprickor har inte minskat i jämförelse med tidigare virkesvärdestester. För att nå ett mål om sprickfri kapning är det därför angeläget att ny teknik utvecklas.

Detta kan närmast beskrivas som en katastrof men samtidigt så är det motstridiga uppgifter mot det man hör i skogen när man är ute hos avverkningslag - nya aggregat kapar nåt enormt!

1540991765_kapsrpickor-stockar-utv.jpg

På grund av detta bestämde jag mig för att göra en rundringning till dem det påverkar: sågverken. Nu har inte alla svarat när jag ringt så en heltäckning är inte detta, men, ändock, en indikation.

Jag väljer att inte namnge sågverken utan gör istället en sammanfattning.

Så, är det problem med kapsprickor på Svenska sågverk 2018?
Svaret från dem blir, nej, det är det inte.
Snarare tvärtom. En VD för ett större sågverk säger istället att de senaste 10 åren så har skördaraggregatens sågmotorer blivit såpass mycket bättre att kapsprickor är ett marginaliserat problem. Det finns andra problem som är mycket viktigare.
En råvaruchef säger att de har jobbat aktivt med virkesskador från skördare och att kapsprickorna inte är något problem.
En sågverkskoncern mäter själva och hamnar på 5% (max 10%) på grovtimret.
Ett sågverk skojar till det och säger: Kapsprickor? Vad är det?

Så, hur ska man tolka detta?

Tja, jag vet inte riktigt. En sak kan vara att Skogforsk skriver i sin rapport att de är medvetna om att de kapat utan stöd, dock verkar automatisk kransänkning använts (trots det är det mer kapsprickor jämfört med tidigare test som inte använde denna teknik). En annan sak kan vara att Skogforsk enligt utsago väntade några sekunder innan de kapade vid testet. Dagens skördares hydraulsystem är byggda för hur vardagen ser ut och även om det ibland kanske dröjer några sekunder från det att aggregatet gått i kapfönster tills kapet kommer så gör oftast skördarföraren något annat som gör att hydraulssystemet förblir aktivt (ex positionerar aggregatet över en hög).

Mina telefonintervjuer med en handfull ansvariga på lika många sågverk kan vara missvisande, jag vet inte. Men om den inte är det så kan det vara befogat med kritik på hur Virkesvärdestestet utfördes av Skogforsk. Anledningen är att det blir en pengabrännare utan att behovet egentligen finns att utveckla nya tekniker för sågning. Om nu dagens tekniker ändå visar sig ge godtagbara resultat, eller?

Troligtvis har vi många här på Skogsforum som kan vara berörda av kapspricksproblematik. Skördarförare, sågverksanställda, skogsägare - Vad säger ni om detta?

Testet i sin helhet: https://www.skogforsk.se/contentassets/ ... 16-low.pdf

• Läs mer om Skördare
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Matti90]

tor 12 dec 2019, 21:25#600025 Upplevt samma sak sista 10 åren som aktiv maskinförare. Kapsprickor är inte längre ett stort problem på en modern skördare om utrustningen är i skick. Dubb- och slirskador däremot kan vara allvarligare enlig industrin.

[Palakangas]

tor 12 dec 2019, 21:32#600029 I bland kan det komma in stockar med kapsprickor som inte syns. Lite otur så sitter det en fastklämd bit i stålspringan på fanersvarven. Men oftare ser jag att skördarn brutit omkull trädet eller tagit omtag för att fälla det.

[Matti90]

tor 12 dec 2019, 22:02#600038

I bland kan det komma in stockar med kapsprickor som inte syns. Lite otur så sitter det en fastklämd bit i stålspringan på fanersvarven. Men oftare ser jag att skördarn brutit omkull trädet eller tagit omtag för att fälla det.

Fanerstockar (svarstock) som vi hugger e grövre diametrar (380mmoch uppåt). De klart med ett gallringsaggregat eller någon sorts allround aggregat blir det ofta problem vid fällningen.
Sen kan kapkontrollen vara fel inställd (går att avaktivera). Men brukar försöka vara förutseende på större träd och kapa från två håll och sen snygga till änden med att kapa e trissa, men man måste kapa hela diametern och skäret dit trädet skall fällas bör vara lägre.

Blev onödig mycket nu. Vad ja vill ha sagt så tror ja oftast är de handhavande fel om kapsprickor uppstår i många stockar men misstag sker alltid även för den bäste.

[AKKAMAAN]

fre 13 dec 2019, 19:30#600259 Om nu inte kapsprickor är ett problem sedan "10" år tillbaka. Hur har vi då kunnat acceptera "kapsprickor" sedan sent 1960-tal när hydrauliskt kapning började användas? Om kapsprickor nånsin sedan mitten på 1980-talet när engreppare infördes i slutavverkning så hur har man haft råd att vänta 25 år till "2010" innan man fått problemet åtgärdat.
Detta liknar lite Skogstyrelsen och deras beivrande av småskogsägares oliktänkande om "ekologisk mångfald", dva ett sätt att bevara tjänstemannatätheten....

Man lär så länge man undervisar...
//Per A

[JoTh]

fre 13 dec 2019, 21:04#600280 Vill påstå att Fredrik har fått med själva poängen i sitt näst sista stycke.

Många av SkogForsk rapportern verkar ha ett helt annat utfall i verkligheten än vad som står i deras rapporter.
Mest en lekstuga vad det gäller teknikfrågor kring maskiner i allafall...

En viss del av det alla som leverera virke är påtvingade kanske är befogat men långt ifrån hela det anslag vi sponsrar dem med.
Att arbeta med tex. StanFord standarden för aptering, uppföljning mm samt skogsodlingens förädling känns mer korrekt.

Vad gäller rena teknikfrågor vore det istället mer väl investerade pengar att samarbeta och ge maskintillverkare som bevisligen vet vad de pysslar med detta forskningstöd.
Då skulle det bli någon verkstad av det och gynna branchen mycket bättre.
En del projekt verkar överleva sig själv utan att det är någon som igentligen efterfrågar funktionen eller att det skulle ge något större mervärde för användaren.

Med rätt utrustning och koll på sina grejer med ett medvetet underhåll av inställningar både i styrsystem och hydraulik för arbetet som skall utföras och rätt känsla vid själva körningen är det inget problem idag. Samtidigt som mellanmjölks maskinerna borde minskas. För att utföra slutavverkning skall det vara så rejäla grejer som möjlig vad gäller både rejäl basmaskin och aggregat, samtidigt som det går lättare med smidigare grejer i gallring.

Men det kan för den sakens skull bli ännu bättre tex. kapfunktion på aggregaten med lite innovativt nytänkande på den inbyggda tekniken.
Det tror jag kommer med dagens förutsättningar som finns att styra och kontrollera maskinernas system.

Dubbskador, mätning och kapsprickor är något som gått på repeat flera decennier.
Vi har skojat många gånger, vilken lapp i lådan som blir dragen nästa gång som ombyte!

Med en väl inställd och optimerad såg, går det bra att med en höghastighetskamera se att tex, funktionen kapsänk är rena toket.
Om man senare studerar den högupplösta filmen i slowmotion.

Är sågen helt optimerad hinner inte stammen falla av betydelse innan den är genomkapad.

Det är för övrigt helt omöjligt att köra en maskin med kapsänkfunktion aktiverat enligt min personliga mening.
De maskiner jag provat kapsänkfunktion på har inte haft rätt funktionaliet, utan varit för trubbig i sina tillämpningar.
Kranens utligg samt trädets egenvikt varierar mest hela tiden, men inte variablerna för hur kapsänk skall bete sig.

Skulle vara intressant och veta om det är om ens någon som använder sig av någon automatisk kapsänk i sitt dagliga arbete.

Att sedan hålla på och lägga an med kapstöd i den utsträckning vissa tror, så blir det inte tillräckligt hög prestation i daglig produktionskörning.

Vid just fällkap går det många gånger att både se och höra att det går på tok, men det beror huvudsakligen på att föraren trycker på alldeles för mycket, och inte låter sågen göra hel jobbet.
Utan föraren trycker på alldeles för hårt och sliter stammen av stubben.
Studerar man då stubben som ibland till och med har ett ryggstöd att vila sig i mot, har inte sågen fått såga igenom innan det sista brytits av.
Det är i sådana fall återigen en inställningsak samt metodfråga.

Jag förespråkar istället att mer metodutbildning och underhållande intrimning behövs ute i den praktiska verkligheten.

Senast redigerad av JoTh mån 16 dec 2019, 06:50, redigerad totalt 1 gång.

[Valmet 890]

lör 14 dec 2019, 09:03#600363 Vi hör då heller aldrig nånting om att det är problem med kapsprickor, en är ut och kollar det i samband med fältkontroll av mätning/klavning men han säger då att det knappt finns sprickor.
Är väl ofta så att sett ofta är en tekniker som kör på såna test, deras styrka brukar inte vara att vara duktig på att köra, dom är nog bättre på inställningar osv.
En van förare har ganska bra känsla för att undvika sprickor.

Avverkar numer med en JD1270g!