Sida 3 av 4
Re: Varför försvann tvågrepparna?
Postat: tor 11 feb 2016, 11:04
av dwurg
Möjligt att det fungerar skapligt för en rutinerad förare, själv tyckte jag det var lätt att missa saker i en engreppare när man hade fokus på trädet hela tiden.
Tror snarare att det dels var bättre kvalite på skogen på den tiden, dels att det inte var samma krav och precision som idag.
Tittar man på filmen ovan visst är det en fascinerande maskin men det går ju ganska långsamt genom aggregatet, skulle man ha samma matningshastighet som i dagens engreppare så finge man nog svettigt att hålla koll på apteringen samtidigt som man plockar ett nytt träd.
Men det är bara mina funderingar.
Re: Varför försvann tvågrapparna?
Postat: tor 11 feb 2016, 18:24
av Hema
Erre skrev:Den gamla rottne snoken har rätt rejäl kran.
Varför är inte dagens kranar utformade på samma sätt, så att man har kolvarna så nära pelaren som möjligt och sedan har stag ut till exempelvis som på bilden till stickan. Borde bli bättre viktfördelning med lite högre lyftförmåga, samt kortare och mer skyddad hydraulslangsdragning.
Re: Varför försvann tvågrepparna?
Postat: tor 11 feb 2016, 18:34
av Fredrik Reuter
Hej,
Det är nog mer en filosofi hur resp tillverkare väljer att bygga sina kranar.
I princip så har Rottne fortsatt utveckla sin parallellförda kran, fast med lite ändringar.
RG81 har likheter med dagens RK250 som sitter på Rottne H21D, bomcylindrarna har dock lite annan placering.
Lyftmässigt är nya RK250 ganska häftig, lyfter drygt 2 ton på 11 meter (RG81:an lyfter 1,3 ton på 10 m).
[MA] Rottne H21D, en genomgångAnnars är RK50 som sitter på lilla Rottne H8 mycket lik RG81, bomcylindern är lika placerad på denna och RK50 har fin geometri.
Re: Varför försvann tvågrepparna?
Postat: tor 11 feb 2016, 18:42
av Smålandshuggarn
Hema skrev:Erre skrev:Den gamla rottne snoken har rätt rejäl kran.
Varför är inte dagens kranar utformade på samma sätt, så att man har kolvarna så nära pelaren som möjligt och sedan har stag ut till exempelvis som på bilden till stickan. Borde bli bättre viktfördelning med lite högre lyftförmåga, samt kortare och mer skyddad hydraulslangsdragning.
Det är väl så dom flesta skördarkranar e konstruerade? Har aldrig sett kranen på snoken(!), men den måste vatt rejält stark! Själv vill jag helst ha lyftkolven på undersidan av bommen, så kolven blir tryckande i lyftet. För en kolv är väl starkare på trycksidan än dragsidan??
1455208864_harvester.png
Re: Varför försvann tvågrepparna?
Postat: tor 11 feb 2016, 20:29
av Simba
Har kört 707-250 i en massa år,kan bara säga att finns ingen engreppare som slår en 2greppare i aptering.
Du har hela tiden 2,5 meter inmätt längd innan kapsåg,i motsats till ca en meter på dom flesta engreppare.
Man hade hela tiden aggregatet på samma avstånd från hytten vilket gjorde att tex man lärde sej hur stor en långkrök kunde va för att va godkänd i motsats till en engreppare där man ibland kapar rå 10 meter ifrån och ibland 2 meter ifrån hytten.
Synd bara att det fanns bara ips-boxar för kranstyrningen då,en Master med nya IBC från JD det vore nåt det.....
Re: Varför försvann tvågrepparna?
Postat: fre 12 feb 2016, 00:48
av Hema
Smålandshuggarn skrev:Hema skrev:Erre skrev:Den gamla rottne snoken har rätt rejäl kran.
Varför är inte dagens kranar utformade på samma sätt, så att man har kolvarna så nära pelaren som möjligt och sedan har stag ut till exempelvis som på bilden till stickan. Borde bli bättre viktfördelning med lite högre lyftförmåga, samt kortare och mer skyddad hydraulslangsdragning.
Det är väl så dom flesta skördarkranar e konstruerade? Har aldrig sett kranen på snoken(!), men den måste vatt rejält stark! Själv vill jag helst ha lyftkolven på undersidan av bommen, så kolven blir tryckande i lyftet. För en kolv är väl starkare på trycksidan än dragsidan??
1455208864_harvester.png
Ja vanligtvis är den tryckande delen på en kolv starkare än dragande (men det kanske finns specialutformade kolvar?), så jag håller med dig. Bilden på Snokenkranen fanns på första sidan i tråden, men postar om den. Tack Erre!
Re: Varför försvann tvågrepparna?
Postat: fre 12 feb 2016, 00:56
av tallen100
Hema skrev:Ja vanligtvis är den tryckande delen på en kolv starkare än dragande
Sen hänger väl en del på vilken vinkel kolven har när den ska lyfta eller dra för att få så bra ork som möjligt.
Re: Varför försvann tvågrepparna?
Postat: fre 12 feb 2016, 01:18
av Hema
tallen100 skrev:Hema skrev:Ja vanligtvis är den tryckande delen på en kolv starkare än dragande
Sen hänger väl en del på vilken vinkel kolven har när den ska lyfta eller dra för att få så bra ork som möjligt.
Stämmer säkert, är dåligt insatt i det tyvärr. Men med rätt (bra geometri/ergonimi) på kranen så funkar den såklart bättre och håller bättre.
Re: Varför försvann tvågrepparna?
Postat: fre 26 feb 2016, 11:14
av Fenrir
Jag har själv inte kört skördare, men har funderat på en- kontra tvågreppare ur ett mer industriellt anläggningsutnyttjande. Engreppsskördaren har flera funktioner men som bara kan användas var för sig; först fällning, sedan kvistning och slutligen kapning. Medan en funktion används är de andra overksamma vilket innebär en låg beläggning och nyttjandegrad av respektive funktion. Om flera funktioner kunde utföras samtidigt skulle produktiviteten öka och det skulle bli en högre nyttjandegrad av den stora investering som maskinen är.
Vad gäller "split vision" skulle det kanske kunna lösas med delautomatisering av funktionerna, antingen fällning eller kvistning/kapning eller både och. Typ, föraren identifierar vilket träd som ska fällas och sen går fällningscykeln automatiskt så att föraren kan fokusera på aptering/kapning av föregående träd. Eller...?
Re: Varför försvann tvågrepparna?
Postat: fre 26 feb 2016, 12:39
av Volundsmed
Nu får ni inte låta produktionstänket stiga åt huvudet! Vi har det tillräckligt stressigt i maskinerna som det är hahah
Re: Varför försvann tvågrepparna?
Postat: tor 03 mar 2016, 07:28
av bgsentr
De var väl dyra att tillverka och långsamma i klen skog.
Men fantastiska att skota efter,
Aldrig ris i virkeshögarna
Alltid jämna fina virkeshögar
Oftast väl sorterar virke
Alltid fina jämna rishögar
Nu ser det mest ut som skatbon, om det beror på maskinerna eller om det helt enkelt var bättre förare förr kan man fundera över.
I teorin borde det gå att få till det nu också.
Re: Varför försvann tvågrepparna?
Postat: tor 03 mar 2016, 09:03
av Peteflamingstar
Hema skrev:Ja vanligtvis är den tryckande delen på en kolv starkare än dragande
Fast jag fick lära mig på skogsbruksskolan att kranen är som starkast vid dragande, därför man vid skotning bäst rår dra åt sig virke med utskjutets indragande funktion.
Re: Varför försvann tvågrepparna?
Postat: tor 03 mar 2016, 09:25
av bgsentr
det säger väl allt om skolorna!!
Självklart är trycksidan starkare eftersom oljans tryckyta är större
Nu kan det vara en stor fördel att dra virket både in och uppåt med utskjutet eftersom man där bara lyfter rotator, grip och last istället för att lyfta hela kranen, och där kan det vara så att man lyfter mer med utskjut än med lyftcyl. 🧠
Re: Varför försvann tvågrepparna?
Postat: tor 03 mar 2016, 11:26
av stegmaster
bgsentr skrev:Självklart är trycksidan starkare eftersom oljans tryckyta är större
Jo det er självklart rett, men du får inte glömma att et utskjut ofta har en chockventil på endast 80-90 bar vid "cylinder ut" medans inndraget "cylinder in" har fullt spett(altså ca 180 bar), så i praksis er nog utkjutet stärkast vid inndrag endå.
Nu snakker jag moderna griplastare, hur det er med kranen på en gammal tvågreppare har jag ingen aning om.
Re: Varför försvann tvågrepparna?
Postat: tor 03 mar 2016, 12:01
av Mangan
Varför har de olika gränser för trycket på in resp. ut?