Skördare

[Simba]

lör 19 apr 2014, 09:06#277250 Ser man på maskinutvecklingen så är svaret "ja"
Av dom "stora" så är det länge sen Lillebror lades ner,770 försvann för nåt år sen,dom röda hade sin 701 en gång och Ponsse har aldrig haft nån beståndsgående.

Sampo hade i sin senaste kundtidning ett reportage om den nya stora 4-hjuliga skördaren dom börjat sälja,sätter en gallsten på att vi får se en 6-hjulig Sampo i 1170-klass inom en nära framtid.

Så blir bara några svenska tillverkare kvar då med Rottne i spetsen ( som inte säljs hos oss )

Vad kan då göras

Tja,ett sätt kunde vara olika taxor beroende på stickvägsavstånd.Detta kunde uppmuntra entreprenörer att skaffa beståndsgående

För länge,länge sen träffade jag en entreprenör under de årligen återkommande ÖSA-dagarna.
Han körde en kombination Lillebror-Eva och fick därmed flera fördelar.

Evan gick som normal stickvägsgående medan Lillebror skötte mellanzonen.
Blev förstås en maskin mer att flytta,men istället blev personaltrivseln högre eftersom det var 3 gubbar igång på samma gång.

Skotarnas lastindexutveckling är förstås en sorglig historia,men det finns beskrivet i en egen tråd...

Samlar på grönt skrot,ja och lite rött oxå....

[rokon]

lör 19 apr 2014, 10:52#277264 Här där snödjupet som regel är över 80 cm när vintern sätter igång med sina snökanoner (tung snö) förmodar jag att de beståndsgående maskinerna fastnar. Jag har då inte haft någon på mina marker eller närmast till. Måste bli långa perioder med stillestånd för dessa maskiner i så fall.

Zetor 4340, Ferguson TEA 20 och MB Trac 680

[Skogshuggarninorr35]

lör 19 apr 2014, 14:00#277283 Så länge inte markägarna är villiga att betala för små maskiners arbete så är det dom större som gäller för att det ska löna sig.
Två inköpare åt Sca har sagt att oftast det enda markägaren är intresserad av är kostnaden vid bilväg och då verkar det inte spela nån roll om man skulle gallra med slutavverkningsmaskiner så länge markägaren tjänar på det

[OAS-forests]

lör 19 apr 2014, 14:34#277290 Så länge det är gratis att köra sönder marken och gallra för hårt kommer maskinernas vikt och storlek att öka. Uppföljning från skogsstyrelsen sker stickprovsvis så det är ganska riskfritt att maximera produktionen trots att man ligger i gråzonen för vad som är lagligt.

[Skogsforskare]

lör 19 apr 2014, 14:44#277296 Gallra för hårt? SVLs gräns (paragraf 10) ligger väldigt lågt.

SVL reglerar väl inte spårbildning i marken?

[OAS-forests]

lör 19 apr 2014, 14:58#277297

Gallra för hårt? SVLs gräns (paragraf 10) ligger väldigt lågt.

SVL reglerar väl inte spårbildning i marken?

Nä, jag säger att det är gratis att köra sönder marken. Har även sett flera bestånd de senaste åren som ligger på gränsen för vad som är tillåtet enligt SVL §10. Sedan efter några stormar så sjunker grundytan ner mot SVL §5 och blir markägaren skyldig att anlägga ny skog.

Tycker att entreprenörernas certifieringar inte är värda pappret de är skrivna på gällande hänsyn till körskador och varsamhet till kvarvarande bestånd.

Ångermanlänningen

[Skogsforskare]

lör 19 apr 2014, 15:10#277298 När har en mark "gått sönder"?

Detta med körskador på mark är ett komplext område. Spårbildning i mineraljord går förmodligen att mäta och kvantifiera, men jag tvivlar på att det går att ta fram ett vettigt objektivt mått på när marken "körts sönder". När det gäller torvmark sker spårbildningen ofta bara i torvlagret och kommer då läka ihop med tiden, i takt med att det bildas ny torv.

Spårbildning kan orsaka kompaktering, miljö för bildande av metylkvicksilver, se fult ut, osv, men på moränmarker och grova sediment, vilket är huvuddelen av svensk skogsmark, är spårbildning normalt sett inte något problem.

[MNskog]

lör 19 apr 2014, 15:26#277299 Spårbildning är väl naturligtvis ett problem och skapar sönderkörda rötter som lätt infekteras av röta och även försämrar vindstabiliteten.

Den nya SVL som gäller från 01032014 omfattar körskador:

"Allvarliga körskador ska återställas om återställandet inte innebär en ökad
negativ påverkan på vattenkvaliteten."

BM 868, MF 265 & Grålle, Häst, Stihl 362, Hva 242xp & 246, Partner R22 & R14.

[Skogsforskare]

lör 19 apr 2014, 16:11#277302 Huvuddelen av de rötter som tar upp näring och vatten ligger i humustäcket och inte i mineraljorden, och de skadas sannolikt långt innan det blir spårbildning i mineraljorden. Sen är ju frågan vad man menar med "allvarliga körskador". Det mesta sorterar dessutom under Allmänna råd och inte under bindande föreskrifter:

"7:28 Allvarliga körskador ska förhindras.

Allmänna råd till 7:28

Med allvarliga körskador bör avses sådana som
• leder till en skadlig utförsel av slam till sjöar och vattendrag,
• ändrar ett vattendrags sträckning,
• orsakar försumpning invid eller dämning av vattendrag,
• skadar torvmark i anslutning till sjöar och vattendrag,
• påverkar naturvärden i lämnad hänsyn,
• försämrar framkomlighet på allmänt nyttjade stigar och leder,
• försämrar upplevelsevärdet i allmänt nyttjade friluftsområden, eller
• skadar fornlämningar, fornlämningsområden och kulturlämningar."

Men om man är rädd för att skada rötter så är väl knappast beståndsgående skördare att föredra eftersom riset från slingerstråket då inte kan användas för att armera stickvägen där skotaren kör.

[T Landström]

lör 19 apr 2014, 17:55#277315 Jag får en känsla av att de markägare som räknar kronor och ören även tittar genom fingrarna när det kommer till körskador...

Det är väl som med skogen som med mycket annat här i livet...man får väl se vad resultatet är i slutet av omloppstiden vem som har rätt...
Jag kan bara titta på våran skog och grannen skog vilken skillnad det är på våran där vi försökt sköta röjning och gallring och grannen som aldrig har gallrat, röjt eller tagit bort fröträd...

[svampbob]

lör 19 apr 2014, 18:54#277321 Grannen kanske tänker på den biologiska mångfalden

"For a successful technology, reality must take precedence over public relations, for Nature cannot be fooled"

- Richard Feynman

[Bertilsson]

lör 19 apr 2014, 21:05#277341

Du blandar ihop två olika saker.

Om du röjer fram 600-700 st/ha när träden är 3-5 m höga så har kvistrensningen knappt börjat. De träd du då lämnar har alltså krona i princip hela vägen ner till marken, och eftersom de ställs ut så glest så kan träden fortsätta att bygga ut kronan uppåt och åt sidorna utan att behöva rensa nertill. Träden kommer alltså utveckla grova grenar även på de nedre fem metrarna och de kommer sitta kvar länge.

Om du gallrar vid 11-12 m höjd i ett bestånd med 1600-1800 st/ha så ligger krongränsen redan minst fem meter upp, förmodligen högre. Då kommer alltså inte stickvägen påverka kvistigheten på rotstocken.

Om din skrivning är riktig så ber jag ändå om förklaring.
Gallringsfritt som länsjägmästare Wislander tillämpade i vår närhet hade ca 1000 stam som mål.
Var det 650 stam i de gallringsfria programmet vid bonitet ca G28? Avser tänk från 60 - 70-talet.

När jag röjde på 60- 70-talet på Södras egna skogar, skulle jag lämna ca 1700 stam och en gallring skulle göras med syfte att rätta till självsått och hantera uppkomna skador. Sikta mot vargtyper skulle gälla också. Målsättning var gallring till ca 1000 stam.
Även detta övergavs redan på 80-talet. Virket blev frodvuxet. Växtsprickor förekom som ett av problemen.

Vill ni får ni gärna diskutera varför inte frodvuxet anses av skogsforskarna vara dålig kvalitet. Träforskarna anser ju det.
De anser att det är mängder av vatten att hantera och köra på.
Det är mängder av vatten att torka bort.
Virket deformeras lättare vid torkning (bl.a. den ökade juvenilveden).
Formstabiliteten blir sämre, ex. virket packas och "rör sig" olika mot normalt vuxet virke i hus.
Hållfastheten minskar.
Rötmotståndigheten är mycket sämre, när väta och fukt kommer åt virket. Ytterpanel tycks enligt bl.a enligt egna erfarenheter, vara förstörd på nära halva tiden.
Kommer frodvuxet virke att förstöra det svenska virkets renommé?

[Hema]

lör 19 apr 2014, 21:19#277344 Frodvuxet gör väl ingen glad?

//Henke månskensskogsbonde

[Mangan]

lör 19 apr 2014, 22:23#277354 Varför betalar då sågen lika bra för frodvuxet?

Självvald väg i egen skog

[Mangan]

lör 19 apr 2014, 22:25#277355

Jag får en känsla av att de markägare som räknar kronor och ören även tittar genom fingrarna när det kommer till körskador...

Det är väl som med skogen som med mycket annat här i livet...man får väl se vad resultatet är i slutet av omloppstiden vem som har rätt...
Jag kan bara titta på våran skog och grannen skog vilken skillnad det är på våran där vi försökt sköta röjning och gallring och grannen som aldrig har gallrat, röjt eller tagit bort fröträd...

Och vem av er är det då som räknar kronor och ören, du som sköter om för att få ett värdefullt slutbestånd eller grannen som gör ingenting?

Självvald väg i egen skog