Avverkning (slutavverkning)

[mrme]

lör 13 mar 2010, 08:24#85067

Men Masterchief om det finns kontrakt mellan entreprenören och skogsbolaget om att förröjning ska vara utförd innan maskinerna kommer till objektet så är de ju inga problem. Bara att åka till nästa objekt om röjningen ej är utförd. Har hänt oss ibland.. Ibland löser vi det genom att ringa in manuell huggare snabbt eller så "hoppar" vi objektet i fråga. I våra kontrakt står att alla sluavv ska vara underröjda innan vi avverkar om de finns underväxt. Är en klar fördel både för oss och bolaget. Groten är ju numera så värdefull, och ska den tas till vara på ett bra sätt skall objektet vara underröjt..

Skulle vi gjort så hade vi fått hoppa över trakter hela vintern, är ett glatt gäng som röjt åt oss å bara röjt där de inte behövdes å lämnat dom täta partierna på objekten. Riktigt tråkig vinter på det viset men dom kommer aldrig att röja åt oss nått mer så de är väl tur.

Dom kom å röjde åt oss i höstas oxå för de var som en djungel halva trakten ca men dom sprang över de som inte behövdes å lämnade djungeln. Men som sagt tidigare allt går så vi körde de ändå men lämnade en liten yta som var överjävlig.
Måste blivit en dyr trakt betald rför röjning å vi får betalt för oröjt vilket inte på nått vis täcker upp produktionsbortfallet men bättre än inget.

Trägen vinner

[masterchief]

lör 13 mar 2010, 09:02#85068 Kontrakt mellan entrepenör och bolag i all ära men verkligheten ser annorlunda ut.
En del uppdragsgivare har framförhållning, andra har det inte, och det rör till det riktigt ordentligt emellanåt.
Röjning är en sak, en annan är undermåligt kartmaterial där det inte visas ledningar etc.
Trevligt att få reda på att det behövs ledningsbevakning på en trakt som tar 2 dagar
Ska man chansa eller vänta ut de 4-5 arbetsdagar det tar att få ut dem?
Nu har iofs jag inga problem med den biten, då vi utför bevakningsjobb

[Ecologger]

lör 13 mar 2010, 10:45#85080 Ja, de är ju klart att ska man ha ett sådant system så måste ju samarbetet mellan entreprenör och skogsbolaget fungera bra. I vårat fall fungerar de väldigt bra, och blir det något akut har vi 3-4 väldigt bra manuella gubbar som alltid går att få tag i med en dags varsel eller två.
Sen kan ja inte fatta att inte markägare röjer mer själva, det är ju där man sparar/tjänar de stora pengarna. Men att köpa en dyr huggarvagn o traktor, de ska dom göra. Dumheter så de förslår. Köp en rejäl röjsåg o o röj, så blir du både vältränad och i längden rik som ett troll. Och som bonus du får glada entreprenörer som kör i skogen åt dig.. Alla blir vinnare på de...

[Uvskogen]

lör 13 mar 2010, 11:14#85084

Men att köpa en dyr huggarvagn o traktor, de ska dom göra. Dumheter så de förslår. Köp en rejäl röjsåg o o röj, så blir du både vältränad och i längden rik som ett troll. Och som bonus du får glada entreprenörer som kör i skogen åt dig.. Alla blir vinnare på de...

Och varför ska inte vi få ha lite kul med stora maskiner också? ÄVen om jag nu bara nåt till fyrhjulingsnivån, men traktordrömmen finns där.

Röjsåg i all ära, men hur kul är den?

[alias]

lör 13 mar 2010, 12:55#85092

Men att köpa en dyr huggarvagn o traktor, de ska dom göra. Dumheter så de förslår. Köp en rejäl röjsåg o o röj, så blir du både vältränad och i längden rik som ett troll. Och som bonus du får glada entreprenörer som kör i skogen åt dig.. Alla blir vinnare på de...

Och varför ska inte vi få ha lite kul med stora maskiner också? ÄVen om jag nu bara nåt till fyrhjulingsnivån, men traktordrömmen finns där.

Röjsåg i all ära, men hur kul är den?

Röjningen (plant- och ungskogsröjning) är ju det roligaste av alla åtgärder, klart bättre arbetsställning än planteringen och ändå stor möjlighet att påverka beståndsutvecklingen (om föryngringen ser vettig ut). Håller man jämna steg med detta röjningsbehov så torde man slippa problemen som diskuteras i tråden.

Vad jag sen inte blir helt klok på är varför tråden hela tiden halkar in på förröjning innan gallring, även om jag förstår att de praktiska problemen är ungefär desamma. Det finns väl en tråd om detta i gallringsdelen av forumet?

Vad det gäller förröjning innan slutavverkning så fattar jag inte hur behovet uppstår, antingen så har beståndet stått orört sedan det blev till (typ igenvuxen åker/betesmark) eller så har den gallrats för hårt så att man har släppt ner för mycket ljus till marken i beståndet.

Någon som har andra tankar om hur dessa problemtrakter uppkommit?

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Mangan]

lör 13 mar 2010, 14:47#85098

Sen kan ja inte fatta att inte markägare röjer mer själva, det är ju där man sparar/tjänar de stora pengarna. Men att köpa en dyr huggarvagn o traktor, de ska dom göra. Dumheter så de förslår. Köp en rejäl röjsåg o o röj, så blir du både vältränad och i längden rik som ett troll. Och som bonus du får glada entreprenörer som kör i skogen åt dig.. Alla blir vinnare på de...

Ja, som skogsägare är det väl i stort sett bara röjsåg och kanske en motorsåg man kan räkna hem. Eftersom jag hittade en wirekran i uthuset, så kan väl den också löna sig.

Men, då är vi tillbaka till den ena av Nikings frågor, lönar det sig att röja över huvud taget? Hur syns det i de olika köpformerna av virke?

Självvald väg i egen skog

[Mangan]

lör 13 mar 2010, 19:03#85120 Snacka om smarta argument...

Läs Nikings inlägg!

Det spelar väl ingen roll hur kul/tråkigt det är att förröja, om priset till skogsägaren är detsamma oavsett. Att detta enkla faktum skall vara så svårt att begripa för vissa.

Självvald väg i egen skog

[Ecologger]

lör 13 mar 2010, 20:38#85129 Min uppfattning är att man tjänar en hel del på att röja, både innan gallring och sluavv. Men visst om man skött sin ungskog väl så behöver man ju faktiskt inte röja före gallring (eller väldigt sparsamt) men tyvärr är det ju inte många markägare som skött sin ungskog så väl vad gäller röjning. Men hur mycket man sparar i pengar de är ju svårt att säga men ja tror att i vissa bestånd kan det handla om xx antal kronor per kubik!,, i gallring bör tilläggas.
I Slutavv är de ju kanske inte riktigt så mycket förtjänst om de inte är rena djungeln, men skulle tro att de ändå är lönande att röja där med. Och har man gallrat och röjt ordentligt ska de ju inte behövas röjas innan slutavv.

[Mangan]

lör 13 mar 2010, 21:07#85138

Utmanad nu? - Sporrar dig säkert, men vari finns dina sakargument, som talar emot förröjning före slutavverkning? (som "vissa har svårt att begripa"!?)

Pengar. Lönar det sig inte, ingen förröjning.

Självvald väg i egen skog

[Mangan]

lör 13 mar 2010, 21:48#85147 Den första frågan i den här tråden var:

"är de någon som har koll på om det är ekonomiskt försvarbart att ha en man i arbetslaget som går före och underröjer slutavverkningar för att höja kapaciteten på skördaren?"

Så frågan om det lönar sig har varit med ända från början. Jag ser det både som seriöst och långsiktigt av entreprenörer liksom skogsägare att försöka minimera olönsamma åtgärder. Liksom det för bägge är seriöst att ta hänsyn till resultatet på kort sikt (likviditeten).

Självvald väg i egen skog

[Niking]

lör 13 mar 2010, 23:16#85169

Det spelar väl ingen roll hur kul/tråkigt det är att förröja, om priset till skogsägaren är detsamma oavsett. Att detta enkla faktum skall vara så svårt att begripa för vissa.

Och jag vill förtydliga att det är nettopriset som avses, inte bruttopriset (som ju är konstant oavsett hur beståndet ser ut).
/Niklas

/Niklas

[per-erik]

sön 14 mar 2010, 03:35#85191

Här finns det många intressanta saker att läsa vill jag lova..............Jag undrar varför det finns de/den som alltid måste vara tvärt emot allt oavsett vad det gäller och dessutom med en stor portion inkonsekvens när man lägger ihop resultatet av flera trådar.......

Ja, ja nog om detta.

Det jag tycker verkar konstigt när man läser denna tråd är att det oftast diskuteras om det är entreprenören eller markägaren som skall ta kostnaden för röjningen.

Enkelt uttryckt ser det ut så här:

Entreprenören har ett kontrakt med en uppdragsgivare som tillhandahåller avverkningar under de former som har avtalats mellan parterna. Står det i kontraktet att avverkningarna skall vara röjda så skall de också vara det.

Väldigt enkelt.

Markägaren som säljer virket har kontrakt med den virkesinköpare/organisation som anlitar entreprenören för avverkningen.

Alltså är det inköpande organisation som har ansvaret för att kontrakten uppfylls åt båda håll. Röjning är en avtalsfråga mellan berörda parter.


Vad jag vet så har ja inget avtal med markägaren om någon röjning utan det har jag med min uppdragsgivare.

VARFÖR är det ingen som diskuterar det faktum att entreprenören och markägaren inte har med varandras jobb att göra och ingen ÖVERHUVUDTAGET nämner det ansvar som inköpare/organisation har.

Inköpande organisation har kontrakt med båda parter men har på ett klurigt sätt lyckats med tricket att glida undan och lämna debatten till markägare och entreprenör.

Endast en mycket duktig organisation lyckas med ett sådant tilltag och vi har i stort sett gått på det allihopa!

Hej Nässjömåla! Jag tycker personligen att tystnaden från dig, här på forumet, varit öronbedövande! Dock ser jag när jag läser ditt inlägg att du endast, på både ett klokt och listigt sätt, bidat din tid och vässat pennan till det yttersta, på ett sådant sätt att den är farligare än både sablar och svärd!

Inkonsekvens nämner du...Tja de är väl som med moral: Dubbelmoral är dubbelt så bra som vanlig moral! Vi får väl vara glada när vi upptäcker den!

Jag köper allt du säger i ditt inlägg. Förutom att markägaren bör ha en personligt INTRESSE av att vårda och sköta sitt kapital, sin fastighet. I detta bör ingå en plan om att ungskogsröja vid rätt tidpunkt och att i god tid planera för att förröjning utförs, om behov finnes, (vilket innebär att det även bör finnas ekonomisk grund för arbetet).

Sen kan man förstås fundera över om markägaren ur ett etiskt-moraliskt perspektiv har ett ansvar för att röjning utförs, med vetskap om hur betydligt det påverkar arbetsmiljön, vilket ännu diskuterats mycket lite, här i denna tråd.

Jag erkänner dock att även jag är en person som bidragit till att förröjningar inte fungerat. Jag har ju hur många gånger som helst ”tagit skeden i vacker hand” och kört, trots förröjningsbehov av olika grad. (En dåligt utförd förröjning innebär också ett förröjningsbehov.) Borde packat mig hem istället och hittat på något annat.

Å andra sidan är du en av dem som vet att jag på ett mycket tydligt sätt satt ned foten i denna fråga, på flera ställen, i det material jag skapat.

Helt otvetydigt har även entreprenörerna ett ansvar i saken. De sitter ju faktiskt på ena sidan om ”förhandlingsbordet” och bör fundera allvarligt på vad de faktiskt ingår för avtal. Men här menar jag, uppstår ett problem, för entreprenören, för på vilka grunder ska de faktiska kostnaderna baseras? I mitt första inlägg på denna tråd pekade jag på att de underlag som finns, rörande underväxternas betydelse, är helt fel, och att ett nytt underlag borde arbetas fram, av en oberoende person. Till hela branschens fromma, inkluderat kapital-/markägarna!

Åter till ekonomin: jag kör ett lite aggregat med kort svärd, med väl fungerande kedjespänning, 2,0 drivlänk. Jag klarar när det är förröjt ett helt skift utan att kedjan hoppar. Är det dåligt, eller inget förröjt, har kedjan hoppat ungefär 6 gånger per skift. Följande gjorde mig dock förvånad: Om kedjan hoppar 1gg/timmer och det tar 3 minuter att byta kedjan, innebär detta faktiskt att föraren byter kedja 1/20-del av tiden, vilket är lika med 5 % av tiden!

Om denna ekvation stämmer innebär den alltså att bara kedjeavhoppen innebär en 5 % nedsättning av kapaciteten! Förutom den övriga kapacitetsnedsättningen och de kostnader som uppstår. Snacka om skillnaden mellan svarta och röda siffror i resultaträkningen!

En som både sett rött och tyvärr även fått bekanta sig med röda siffror är
/Per-Erik

[Mangan]

sön 14 mar 2010, 10:07#85202 "Sen kan man förstås fundera över om markägaren ur ett etiskt-moraliskt perspektiv har ett ansvar för att röjning utförs, med vetskap om hur betydligt det påverkar arbetsmiljön, vilket ännu diskuterats mycket lite, här i denna tråd."

Jag höll på att trilla av stolen när jag läste detta.

Om det är någon som har ansvar för arbetsmiljön, så är det arbetsgivaren. Har maskinföraren ingen arbetsgviarem är det han självt.

Jag ser inget omoraliskt/oetiskt i att gå med röjsåg, det är inget skitgöra. Så för mig är det bara en ekonomisk fråga.

Återigen, om dagens maskinsystem inte är anpassade till att arbeta i dagens skogar, så är det inte skogarna det är fel på.


"Om denna ekvation stämmer innebär den alltså att bara kedjeavhoppen innebär en 5 % nedsättning av kapaciteten! Förutom den övriga kapacitetsnedsättningen och de kostnader som uppstår. Snacka om skillnaden mellan svarta och röda siffror i resultaträkningen!"

Om maskinföraren hade fått betalt i fast pris per avverkad m3fub, hade det då lönat sig för maskinföraren förröja?

Självvald väg i egen skog

[nässjömåla]

mån 15 mar 2010, 00:22#85312 Om vi skall bena upp en del saker här så........

Kontrakt direkt mellan markägare och entreprenör är en farlig situation för entreprenören.
Säg att entreprenören utför jobb för 100000kr hos en markägare. Vad finns det för garantier att entr. får någon betalning alls eller för den delen i utsatt tid.
Det är alltid en risk att ligga ute med kapital och det vill alla undvika.
Där av mellanhanden inköpare/organisation.

Omloppstid(på träden inte kapitalet):

Det tar minst 65 år för ett granbestånd att växa upp till avverkningsmogen ålder. Därför sköter vi skogen så att den skall ge största möjliga avkastning. Att sedan inte förröja som är den sista skogsvårdsåtgärden verkar för mig lite som att spara i fel ände.
Det är som att skapa en Graal men inte sköta nedkylningen av den. (Graal tillhör i detta fall glasvärlden)

Nu har vi röjt,gallrat och skött om vårt bestånd men skall snåla på förröjningen.
Detta är helt ok för mig så länge det inte sker i min skog eller framför den slutavverkare jag kör! Låt oss se vad det innebär att inte förröja:

Om man kör oröjt inträffar följande:

1. Värdeapteringen sätts ur funktion pga att:
Det hamnar röjskog mellan kvistknivar och stam vilket medför att vi inte kan värdeoptimera stammen med hjälp av diametermätningen.
Det hamnar röjskog mellan stammen och mäthjulet vilket resulterar i att vi inte kan värdeoptimera på längden heller.

2. Stubbhöjden ökar.
Varför då???????????
Jo, med sämre sikt så kan man inte utföra ett jobb på bästa sätt. Det måste väl ligga i markägarens intresse att få ut så mycket virkesvolym som möjligt ur varje träd, eller.

Det finns hur många logiska förklaringar som helst till detta men jag tycker det bör räcka med de två största ekonomiska argumenten för att de flesta skall inse vad det rör sig om. Man kan inte anpassa maskinen efter skogen hur långt som helst, det är naturen alldeles för komplex för att låta göra.

Jämför med att vi borde anpassa datorn efter oss, varför har vi isåfall den inte inmonterad i huvudet utan en massa behov av tangentbord och programvara.

Det ekonomiska utfallet blir i de flesta fall sämre pga ovanstående, och i vissa fall ren katastrof för markägaren när värdeoptimeringen har satts ur spel.
Detta kommer att bli plågsamt verkligt när mätsedeln kommer och den innehåller en massa kortningar av virket pga mätfel.

Och sist men inte minst:

Mangan du har vad jag vet inte svarat på vad du arbetar med utan bara glidit undan frågan. Eftersom du är aktiv och har åsikter så får du "upp till bevis" med vad du har för jobb. Annars är det nog så att jag och kanske fler börjar tro att du är en arbetslös villa ägare med två björkar som enda skogsinnehav. Alternativt aktiv inom it och pengaplacering, vilket bättre skulle förklara varför du inte har tagit hänsyn till vekligheten utan endast pappers ekonomi.

Det vore bra för debatten med ett rakt svar.

[Niking]

mån 15 mar 2010, 00:47#85313

Förutom att markägaren bör ha en personligt INTRESSE av att vårda och sköta sitt kapital, sin fastighet. I detta bör ingå en plan om att ungskogsröja vid rätt tidpunkt och att i god tid planera för att förröjning utförs, om behov finnes, (vilket innebär att det även bör finnas ekonomisk grund för arbetet).

Självklart har jag som skogsägare intresse av att vårda mitt kapital. I detta påstående ligger sannerligen att undvika alla utgifter som inte går att räkna hem på vare sig kort sikt eller lång sikt (med lämplig kalkylränta). Just därför efterlyser jag lönsamhetskalkyler på t.ex. förröjning.

Förröjningen är ingalunda gratis, utan den kostar markägaren garanterat en del att genomföra - vare sig markägaren gör förröjningen själv eller lejer bort arbetet! Kostnaderna är bl.a. timlön, bensin, filmaterial, klingor, slitage på röjsåg och sele samt transportkostnader mellan bostaden och det aktuella skogsskiftet. Om dessa förröjningskostnader skall löna sig, måste markägarens vinster av förröjningen överstiga markägarens kostnader för den samma. Annars ska markägarens röjsåg stanna hemma!

Jag erkänner dock att även jag är en person som bidragit till att förröjningar inte fungerat. Jag har ju hur många gånger som helst ”tagit skeden i vacker hand” och kört, trots förröjningsbehov av olika grad. (En dåligt utförd förröjning innebär också ett förröjningsbehov.) Borde packat mig hem istället och hittat på något annat.

Jag kör ett lite aggregat med kort svärd, med väl fungerande kedjespänning, 2,0 drivlänk. Jag klarar när det är förröjt ett helt skift utan att kedjan hoppar. Är det dåligt, eller inget förröjt, har kedjan hoppat ungefär 6 gånger per skift. Följande gjorde mig dock förvånad: Om kedjan hoppar 1gg/timmer och det tar 3 minuter att byta kedjan, innebär detta faktiskt att föraren byter kedja 1/20-del av tiden, vilket är lika med 5 % av tiden!

Om denna ekvation stämmer innebär den alltså att bara kedjeavhoppen innebär en 5 % nedsättning av kapaciteten! Förutom den övriga kapacitetsnedsättningen och de kostnader som uppstår. Snacka om skillnaden mellan svarta och röda siffror i resultaträkningen!
/Per-Erik

Varför hoppar kedjan vid en "väl fungerande kedjespänning" när det inte är förröjt? Hoppar kedjan ofta, så beror det väl just på bristande kedjespänning?

Dock ska du ha en eloge för att du kvantifierar tidsåtgången (och då indirekt kostnaden) för kedjeavhoppen . En förröjning ger alltså ca 5 % effektivitetsökning på din skördare genom minskade kedjeavhopp. Har du fler kvantifierade exempel?

Till alla entreprenörer!
Är era kubikmetertaxor konstanta, oberoende om det är förröjt eller ej, kan inga kostnader för era produktivitetsminskningar påverka markägarnas förröjningskalkyler. Sålunda blir det bara kostnaderna för eventuellt sämre virkesvärden och ökade skador som kan påverka markägarnas förröjningskalkyler.

Är däremot era timtaxor konstanta, alternativt en variabel kubikmetertaxa beroende på entreprenörens behov av förröjning, så påverkas markägarnas förröjningskalkyler även av eran produktivitet (utöver virkesvärde och skogsskador).

Kontentan blir alltså att ni bör använda smart debiteringsmodeller, som sänder ut önskade signaler till både markägare och virkesinköpare. Saknar ni sådana debiteringsmodeller, får ni faktiskt stå ert eget kast (åtminstone tills nästa omförhandling av edra kontrakt med virkesköparna).
/Niklas

/Niklas