Avverkning (slutavverkning)

[masterchief]

ons 24 mar 2010, 23:29#86604

Har kollat i bägge skördarna, faller biten utanför godkända minstamått i prislistorna så registreras 0 kubik i produktionen.

Vad innebär det, får du inte betalt för de små träden alls?

Rättvisast och billigast i längden blir timköre, då behövs inte sådana här diskussioner och markägare med skött skog får billigare avverkning än idag och de med misskött skog får dyrare avverkning och alla mår bra

Jag tycker det är intressant att se att "skött skog" för dig är sådan skog som är lätt och billig att avverka i stor maskin. Lite färgad där va?

Och jag tror det skulle trigga fart på förröjningar mm då de ser att det lönar sig i plånboken.

Skogforsk och SCA säger att det inte lönar sig. Har du läst deras rapport?

"I en studie blev dock röjningskostnaden högre än kostnadssänkningen."

Det verkar som en del sätter likhetstecken mellan lönsamhet och minskad avverkningskostnad. Så enkelt är det inte.

Angående de små träden som inte registreras så får vi betalt om de mäts in.
Kommer då först på slutredovisningen iom man inte kan uppvisa dem på skördarlistan., dock är de inte de medelstamssänkare de skulle vara.
Jo visst är man färgad av det man håller på med
Det jag menade om man bortser från skogskötsel mm är att en lättaverkad skog ska vara billigare än en svåravverkad, så är det inte i nuläget med dagens ackord, de som sitter med lättavverkad skog får subventionera dem som har svåravverkad
Har inte läst rapporterna du pratar om, men ska man räkna kronor och ören så är det hårfint, speciellt då vi entrepenörer bugar och bockar för körningen och bjuder på minskade intäkter.
Skogsforsk i all ära men det är mycket kapitalstinna intressenter från skogsbruket som finansierar deras rapporter.
En i mina ögon välskött skog behöver inte förröjas....
halkar man offtopic så kör vi toppbrott i en g36, ålder 29år, röjd 2ggr, senaste gången år 1999, inget behov av förröjning där

[Mangan]

tor 25 mar 2010, 08:06#86617

Det jag menade om man bortser från skogskötsel mm är att en lättaverkad skog ska vara billigare än en svåravverkad, så är det inte i nuläget med dagens ackord, de som sitter med lättavverkad skog får subventionera dem som har svåravverkad

Det innebär ju i så fall att de skogsägare som röjer inte tjänar så mycket på det. Det innebär också att entreprenören tjänar mer på att köra en röjd skog än en oröjd?

Med de ackorden så tror jag det är svårt att få någon förändring. Dags att ta mindre för röjda bestånd, och mer för oröjda, om ni vill få till stånd än förändring.

Självvald väg i egen skog

[masterchief]

tor 25 mar 2010, 08:33#86620 Korrekt annalys av läget

[Niking]

tor 25 mar 2010, 18:27#86662

Rättvisast och billigast i längden blir timköre, då behövs inte sådana här diskussioner och markägare med skött skog får billigare avverkning än idag och de med misskött skog får dyrare avverkning och alla mår bra

Det är nog så att de flesta skogsägare gärna vill ha en bedömd avverkningskostnad/m³ innan de släpper lös maskinägarna i sin egen skog. Men visst underlättar löpande timpris för er entreprenörer.

Och jag tror det skulle trigga fart på förröjningar mm då de ser att det lönar sig i plånboken.

Jo, och förröjningens eventuella lönsamhet för markägaren visas enklast genom kalkyler.
/Niklas

/Niklas

[Niking]

tor 25 mar 2010, 19:08#86666 Om jag försöker mig på en konklusion av denna tråd

Fördelar av en förröjning:

1 För entreprenörer är mer lönsamt att köra i förröjda bestånd än i icke förröjda bestånd, genom större medelstam, mindre kedjeavhopp, mindre slangbrott, färre trasiga lampor och en allmänt trevligare arbetsmiljö.

2 För markägaren resulterar en ordentlig förröjning i lägre avverkningskostnader, bättre virkesvärde (genom en bättre aptering och mindre vrak) och (vid gallring) mindre stamskador på kvarvarande träd.

3 Ur virkesköparens perspektiv har inga resultat av en förröjning ännu presenteras i denna tråd.


Förröjningens lönsamhet

4 Hur vida det lönar sig krasst ekonomiskt för entreprenören att själv kosta på en förröjning (utan att fakturera vare sig markägare eller virkesköpare) varierar mellan olika bestånd. Helt klart är att det finns en hel del objekt där en förröjning inte lönar sig med befintliga avtal mellan virkesköpare och entreprenörer.

5 Hur vida det lönar sig krasst ekonomiskt för markägaren att själv kosta på en förröjning är höljd i dunkel, inte minst genom att det saknas pålitliga kalkyler. Visst kan vissa objekt löna sig, men en generellt sett tveksam lönsamhet är troligtvis orsaken till att så få skiften förröjs.

6 Hur vida det lönar sig för virkesköparen att själv kosta på en förröjning (utan att fakturera markägaren) har ännu inte presenteras i denna tråd.

Slutsats:
Då både markägare och entreprenör har klara fördelar av en förröjning, men att det sällan lönar sig för den ena parten att stå för hela förröjningskostnaden, så borde kanske markägare och entreprenörer broderligt dela på förröjningskostnaden (alltså 50% var)?

Eventuellt borde kanske virkesköparna vara med och betala sin andel, så att det blir en tredjedel var?
/Niklas

/Niklas

[per-erik]

fre 26 mar 2010, 01:18#86700

Har kollat i bägge skördarna, faller biten utanför godkända minstamått i prislistorna så registreras 0 kubik i produktionen.
Mätsystemen är D4 och D5.
Blev lite förvånad iom man ser volymen och man har bitlistan aktiv i upparbetningsläge.
Men till produktionslistan når aldrig de få litrarna stammen håller.
Det går naturligtvis att skriva ned prislistan om man kör mycket energisortimen, då fångar man upp allt.
Sveaskog har gjort det i dagsläget med min toppdiameter på 30mm.
Iallfall de listor vi får ut.
Rättvisast och billigast i längden blir timköre, då behövs inte sådana här diskussioner och markägare med skött skog får billigare avverkning än idag och de med misskött skog får dyrare avverkning och alla mår bra
Och jag tror det skulle trigga fart på förröjningar mm då de ser att det lönar sig i plånboken.

Nja, Masterchief, det är väl ungefär som du beskriver. Varken människor eller maskiner/datorer är skapta för att konfronteras av "de klena trädens förbannelse".

Tycker det är rätt viktig att vi försöker informera entreprenörena om att det ALLTID ska finna en prismatris eller en diameterklass som "fångar upp" de allra klenaste träden. Detta kan, i prislistan, tillskapas på åtminstone två sätt, varav jag väljer att nämna den variant som jag känner till som den som fungerar bäst: I prislistan ska en matris finnas som kan kallas Lump. Den ska ha priset noll kronor! Och vara utformad så att den "fångar upp" den volym som inte "passar" i de övriga prismatriserna. Som sagt: Prislisteansvarig bör kunna denna "frågeställning". Genom utformningen av denna matris (diameter ned till exempelvis 30 mm) fångas volymer (stam/träd) upp som inte registreras i den "ordinarie" produktionen. Antal stam som avverkats blir rätt och volymen blir rätt, om man räknar med "Lumpvolymen". Faktiskt inga som helst problem. Jag har denna "konstruktionen" på prislista i den Dasa 4 som jag nu kör.

Viktigast är ju att antalet stam blir rätt. Om volymen hos de klenaste träden registreras i den "ordinarie" volymen, eller i Lumplistan, måste kunna anses vara av ringa betydelse: Dels är det fråga om en mycket liten volym, och dels kommer en stor andel av just denna volymen att inte inbringa någon ersättning, vare sig till markägare eller entreprenör.
/Per-Erik

[per-erik]

tis 20 apr 2010, 15:26#89380 Det mesta man kan komma i kontakt med har en stark koppling till ekonomi. Så även, med all rätt, diskussionerna i denna tråd. Något som furundrat mig genom livet, om nu ekonomin är den viktigaste för markägaren, varför låter han inte någon intresserad "vedhuggare" röja igenom beståndet, mot att denna får ta hand om veden?

Till gagn för TRE parter.

Detta verkar enligt denna artikel fungera i Danmark. Personligen har jag knappast hört talas om att det förekommer i Sverige, mer än i något enstaka fall. Varför?

Undrar
/Per-Erik

http://www.atl.nu/Article.jsp?article=5 ... nsk%20skog

[Stuttkjukken]

tis 20 apr 2010, 16:06#89385 Min erfaring det er helt klart en stor fordel med rydding, og på vinteren er sjangsen for å ødlegge slanger mindre, og jeg som maskin fører har en mye bedre oversikt..
Om området ikke er ryddet da tar jeg betalt pr kbm,minst 10kr og maks 20kr..avhengig av treant pr dekar før rydding..

[Mangan]

tis 20 apr 2010, 16:36#89388

Detta verkar enligt denna artikel fungera i Danmark. Personligen har jag knappast hört talas om att det förekommer i Sverige, mer än i något enstaka fall. Varför?

Bra fråga, kanske för att de flesta som eldar med ved har egen skog?

Sen så gäller det att man kan lita på nissen med sågen, som kanske aldrig har gjort det förut. Men om någon kom och erbjöd, varför inte?

Självvald väg i egen skog

[alias]

tis 20 apr 2010, 20:53#89417 Arbetsgivaransvar (bl.a. försäkringsfråga)?

Tror att det kan bli tal om detta om du som markägare har uppenbar nytta av resultatet av det vedhuggaren gör - någon som vet säkert?

Möjligt att man kanske kan klara sig undan ansvaret om man upprättar ett tydligt avtal där det framgår att vedhuggaren köper skogen på rot (lämpligtvis då med specat pris, maxdiameter och avverkningsområde för att undvika missförstånd)

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Niking]

tis 20 apr 2010, 22:19#89433 Det gäller ju att vedhuggaren konsekvent väljer rätt träd att avverka. Risken blir annars att vedhuggaren tar alla raka och fina träd, varpå skräpet (som ju skulle röjas/gallras bort) blir kvar. (De raka och fina stammarna är ju betydligt enklare att klyva än de krokiga och kvistrika stammarna, vilket vedhuggarna nog lär sig snabbt). Då röjer jag nog hellre själv eller anlitar ett röjningsproffs som kan skogsskötsel.

Tyvärr tror jag Alias är rätt ute angående arbetsgivaransvaret, vilket gör mig om möjligt än mer tveksam till att släppa in vilken vedhuggare som helst i min skog.
/Niklas

/Niklas

[nisse]

ons 21 apr 2010, 09:39#89465

Detta verkar enligt denna artikel fungera i Danmark. Personligen har jag knappast hört talas om att det förekommer i Sverige, mer än i något enstaka fall. Varför?

Undrar
/Per-Erik

http://www.atl.nu/Article.jsp?article=5 ... nsk%20skog

Jag gissar att behovet av att "städa" undan t.ex grenar etc efter en gallring inte är så stort här jmf med ett danskt gods där man skall kunna jaga i lågskor..

Jag har gett bort en del vedhuggning,men det är svårt att hitta någon vettig "upplåtelseform" i större skala. Riskerna känns större än fördelarna,som någon skrev.

/Nisse

[per-erik]

sön 02 maj 2010, 19:32#90527

Arbetsgivaransvar (bl.a. försäkringsfråga)?

Tror att det kan bli tal om detta om du som markägare har uppenbar nytta av resultatet av det vedhuggaren gör - någon som vet säkert?

Möjligt att man kanske kan klara sig undan ansvaret om man upprättar ett tydligt avtal där det framgår att vedhuggaren köper skogen på rot (lämpligtvis då med specat pris, maxdiameter och avverkningsområde för att undvika missförstånd)

MVH
Alias

Tycker Alias att du har torrt på fötterna för vad du beskriver. Väntade att någon med fler erfarenheter runt ämnet skulle beskriva saken ytterligare. Själv minns jag bara vad jag hört på "skolbänken".

Precis som du säger kan man, om man "släpper in" vedhuggare på sina marker, hamna i en "arbetgivarsituation", med allt vad detta innebär. Vad jag tror är detta något som är relativt enkelt att komma runt, genom att, precis som du skriver, ingå ett avtal som omfattar en avverkningsrätt. Köpesumman kan exempelvis vara 1 kr.

Vad som kanske kan vara ngt knivigare att beskriva, i avtalet, är hur röjningen ska utföras. Jämför man situationen med gänske röjningar eller med hur de vanligen förekommande avverkningskontrakten skrivs, bör detta jämförelsevis inte vara ngt att oroa sig för.

Tycker att exempelvis LRF Konsult borde ha avtal färdiga, redan tillämpade och ev. prövade, skrivna för detta ändamål.
Tror
/Per-Erik

[D Brown]

sön 02 maj 2010, 22:41#90561 När jag högg hemved på kommunal mark så fick jag veta att det fanns ett avtal som jag skulle få mig tillsänt för undertecknande, detta skulle friskriva kommunen från allt arbetsgivaransvar vid eventuella skador e.t.c.

Något avtal dök dock aldrig upp, några år senare fick jag istället köpa markbiten så nu får jag skada mig bäst jag vill

[nässjömåla]

fre 21 maj 2010, 20:19#92418 Angående arbetsgivaransvar så ser det ut så här enligt senaste skriften som kom från Gullberg.

Trädfällning på tomter:
Om en villaägare anlitar en bekant att fälla ett träd på sin tomt får villaägaren ett arbetsgivaransvar och därmed huvudansvaret för fällningen, detta oavsett om han betalar för jobbet eller inte. Om däremot en speciell trädfällningsfirma anlitas som har försäkring etc. slipper husägaren ansvaret.

Vedhuggning på annans mark:
En skogsägare som låter någon hugga ved på sin skogsfastighet får ett arbetsgivaransvar om vedhuggningen är till nytta för skogsägaren, t.ex. utförd röjning eller gallring. Om den utlovade vedhuggningen handlar om att tillvarata hyggesrester eller redan fällda stammar anses det ej vara till nytta för skogsägaren och ger därmed inte ett arbetsgivaransvar. Skrivna kontrakt om ansvarsfrågan eller att sälja vedhuggningen som "rotpost" för 1kr tar inte bort arbetsgivaransvaret, även om det sannolikt skulle påverka en dom.

Så långt från Gullberg, han brukar ha god koll på det han företar sig.