Men efter att faktiskt ha läst både huvudartikeln och supplementet är min känsla en annan: den här ser besvärligt gedigen ut. Och därför oroväckande.
Forskarna landar i att så kallade primary forests i Sverige lagrar runt 72 procent mer kol än managed secondary forests när man räknar ihop levande biomassa, död ved, mark och träprodukter. De skriver också att skillnaden är 2,7 till 8 gånger större än vad tidigare ledande modeller uppskattat. Det är inte en liten justering för att hålla det moderat.
Det mest slående är inte ens träden utan marken. I studien är markkolet den största posten och också den största skillnaden mellan skogstyperna. Och här finns en detalj som faktiskt gör studien ännu jobbigare att vifta bort. Forskarna skriver att den svenska markinventeringens metod för brukad skog kan vara sned åt det håll som överskattar markkolet i den brukade skogen, eftersom man där aktivt letar efter punkter med tillräckligt djup mineraljord och undviker grunda eller blockiga lägen. Det betyder i klartext att om det finns en systematisk mätbias här, så verkar den gå åt “fel” håll för den som vill avfärda studien. Och en känga till SLU.
Sedan kommer det som verkligen sätter siffrorna i perspektiv. Forskarna uppskattar att skillnaden i kolförråd mellan dessa skogstyper i Sverige motsvarar omkring 7,7 Pg CO2. De skriver själva att det motsvarar ungefär 151 procent av Sveriges samlade fossila utsläpp sedan 1834, eller cirka 211 års svenska utsläpp i dagens takt. Bara där bör nog de flesta stanna upp en sekund.
Det betyder förstås inte att studien ensam avgör hela klimatfrågan. Forskarna påpekar själva att jämförelsen inte inkluderar substitutionseffekter, alltså vad trä eventuellt ersätter i form av mer fossilintensiva material eller energislag. Men de räknar faktiskt med HWP, alltså kolet som ligger kvar i skogsprodukterna, och där blir resultatet också rätt bistert. Med dagens svenska mix blir den viktade omloppstiden ungefär 12,3 år. Även i ett betydligt mer generöst scenario, där mer av råvaran antas gå till långlivade produkter, stiger den bara till 39 år. Grundbilden står kvar: produkterna väger inte upp den stora skillnaden i biomassa, död ved och mark.
Jisses, hur tänker man nu då?
Om vi antar att studien i huvudsak håller, och det finns i nuläget inte jättemycket i underlaget som gör det lätt att bara avfärda den, då borde fokus rimligen flyttas från att bara prata volym och flöden till att också prata lager. Hur bygger vi större och mer långlivade kolförråd i framtiden?
Då går det att föra flera teser, utan att låtsas att de redan är bevisade.
En tes är att andelen långlivade träprodukter måste upp kraftigt om HWP ska spela en större klimatroll. Om dagens mix i praktiken ger något i stil med 20 procent sågade trävaror och mycket papper och energi, då är det inte orimligt att fråga om framtidens mål borde vara en mycket högre andel långlivt inbyggt kol än i dag. Det är inte samma sak som att säga att 80 procent är realistiskt, men det är en rimlig riktning att diskutera mot bakgrund av studien.
En annan tes gäller GROT och bioenergi. Själva artikeln säger inte att all GROT ska lämnas kvar, men den säger att marken verkar vara en mycket större del av kolförrådet än man tidigare trott, och den skriver dessutom att resultaten ligger i linje med tidigare modellering som ifrågasatt klimatnyttan av boreal bioenergi i vägen mot nettonoll. Då är det helt legitimt att fråga om mer biomassa borde stanna i skogen i stället för att snabbt gå upp i, typ, rök.
Ytterligare en tes gäller bark och annat som i dag flyttas ut ur systemet. Om marknära organiskt material visar sig vara så betydelsefullt, då är det inte långsökt att också börja fundera mer praktiskt: är det brasilianska matarvalsar som även barkar som är grejen?
Eller behövs det ens teser? Studien är lite mind-blowing och därför troligtvis diskussionsvärd. Ovan är mina teser men vilka är dina? Det gör lite ont också att tänka pragmatiskt här. Ponera att studien stämmer, har vi då idkat typ Ebberöds bank med skogskolet givet en omloppstid på 12 år produkterna och 80 år i skogen?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
