ARTIKELANALYS  

  Avverkning (slutavverkning)

Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra detsamma

27 inlägg 27593 visningar 8 följer Svara, dela mm...  
Diskussionen handlar om den svenska skogsindustrins nuvarande utmaningar och framtid, särskilt kopplat till ökade virkespriser, konkurrens från södra halvklotet och behovet av innovation och strategiska omställningar. Fredrik Reuter inleder med en analys om hur industrin länge haft låga virkespriser som konkurrensfördel men nu måste satsa på värde snarare än volym.

Engelthon och andra bidrar med perspektiv på globala strukturella problem, såsom långsam tillväxt i norra barrskogsbältet, minskade investeringar i grundforskning och ökande konkurrens från södra halvklotet. En diskussion uppstår kring fakta om regnskogens utbredning, där Vedproducent ifrågasätter påståenden om ökad regnskog i Brasilien, vilket Engelthon nyanserar genom att skilja på primär regnskog och plantage.

Peter_Högdahl och bengt.a uttrycker kritik mot sågverk och industrins tidigare prissättning, medan skogshare och andra lyfter fram behovet av omställning mot mer högförädlade produkter, energieffektivisering och nya affärsmodeller. Diskussionen berör också tekniska och ekonomiska aspekter av produktion, som sågverksutbyte, biprodukter och möjligheten med CLT (cross laminated timber).

Det finns en tydlig konflikt mellan de som vill bevara traditionella produktionsmodeller och de som förespråkar radikal innovation och långsiktighet. Samtidigt finns en bred enighet om att industrin står inför stora förändringar och behöver en strategi för att klara konkurrensen och marknadens krav. Diskussionen avslutas utan tydlig konsensus men med en gemensam insikt om vikten av anpassning och förnyelse.

Sammanfattningsvis handlar tråden om skogsindustrins utmaningar och behovet av strategisk omställning, med olika perspektiv på marknad, miljö och teknik, där en viss konflikt kring fakta och framtidsvägar finns men också en gemensam insikt om förändringens nödvändighet.
AI-betyg:
💬 Debattintensitet: 🔥🔥🔥🔥 4/5
⚖️ Åsiktskonflikt: 🟧 3/5
🎭 Tonalitet: Respektfull men stundtals kritisk och ifrågasättande
📌 Diskussionstyp: Ekonomi / marknad

Detta är en AI-tjänst från Skogsforum som nu testas. Tjänsten sammanfattar trådar för de som önskar att bilda en snabb övergripande bild. Build: 0.4 Beta (2025-11-03 18:11 | data: 1)
Iggesund Forest
Användarvisningsbild

Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra detsamma

Fredrik Reuter  
#896929Under decennier har svenska skogsindustrier byggt sin lönsamhet på en sällsynt konkurrensfördel: Europas lägsta virkespriser. Med lågt betalt virke har exportmaskinen kunnat mala på, med fokus på volym, inte värde. Men 2024 kom skiftet. Virkespriserna i Sverige är nu i nivå med det europeiska snittet. Det är i grunden sunt – ett tecken på att marknaden fungerar. Ändå hörs oroade röster från branschens toppar.

Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman varnar för ett ”extremt ansträngt läge” och efterlyser politisk handlingskraft: en samlad politik, ökad tillväxt, mer aktivt brukande. Men under retoriken döljer sig en gammal melodi – att staten ska hjälpa till när lönsamheten sviktar. Det är inte första gången. Under 1970- och 80-talen, när privata skogsägare avverkade mindre än industrin önskade, talades det om ”virkesbrist”. Regeringen tillsatte utredningar, föreslog avverkningsplikt och formulerade skogspolitik som om virkesflödet vore en nationell planekonomisk angelägenhet.

Det fungerade – kortsiktigt. Sedan kom baksmällan. Överproduktion, kostnadsberg och ekologiska sår. Historien ligger där som en varning: varje gång staten går in för att ”rädda” industrin, minskar dess förmåga att rädda sig själv. Politisk hjälp kan låta trygg, men den är också förlamande. En industri som vänjer sig vid att staten kliver in när marginalerna krymper blir långsamt beroende. Som en 32-årig son som fortfarande bor hemma och vars föräldrar betalar hyran medan han driver en webshop med osäljbara produkter – han hålls vid liv, men inte på ett sunt sätt.

Skogsindustrin står inför samma risk. Om politiken pressar fram lägre virkespriser, fler avverkningar och enklare regler, cementeras den gamla modellen: mer volym, samma värde. Det är att förlänga beroendet, inte bryta det. Den svenska skogsindustrin behöver inte fler politiska program. Den behöver en strategi. När råvaran blir dyrare ökar värdet av innovation – inte som retorik, utan som affärsmodell. Det är nu industrin måste gå från ”more is less” till ”less is more”.

Utvecklingen av högförädlade produkter, smarta material, biokemiska tillämpningar och cirkulära affärsmodeller är den verkliga vägen till konkurrenskraft. De företag som klarar att skapa mer värde ur varje kubikmeter kommer stå starkare än de som försöker pressa kostnader genom politiskt inflytande.

Det krävs politiskt mod för att inte agera. För att låta marknaden göra sitt, även när det skaver. Sverige behöver inte en skogspolitik som återgår till virkesplanering, utan en näringspolitik som premierar förnyelse.

Virkespriserna ska inte ner för att skapa lönsamhet för industrin. Industrin ska upp i värde för att möta virkespriserna. Först då lämnar vi planekonomins skugga bakom oss – och börjar behandla skogen som den resurs den faktiskt är: begränsad, dyrbar och full av möjligheter för den som vågar tänka nytt.



   TS
Iggesund Forest BlueLine skördarsvärd, Norrländsk urkraft
Användarvisningsbild

Re: Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra dets

Gammel bubben  
#896936Håller med till 100 procent 👍

Avatar Fallback

Re: Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra dets

Engelthon  
#897033Det finns ett antal strukturella problem som man måste komma ihåg, annars blir skogen värdelös.

En del av det strukturella problemet är att det norra barrskogsbältet växer långsamt. Det betyder att man på södra halvklotet har 10 gånger mer biomassa per hektar än i Sverige där omloppstiden är 7-12 år. Många tror att detta utarmar regnskogen men det har blivit tvärtom, idag finns det mer regnskog än före 1970.

95 % av investeringarna i skogsindustrin sker på södra halvklotet. För 50 år sedan var den siffran den motsatta.

Det andra strukturella problemet är att skogsindustrin på norra halvklotet ständigt har pratat om världens efterfrågan på barrskogsfiber och på så sätt har den haft ett högre pris, detta har förändrats under lång tid, där skogsindustrin har haft en otroligt positiv prisutveckling sedan mitten av 1990-talet. Detta har stagnerat sedan 2020 och nu är det nästan i fritt fall.

Ett annat strukturellt problem som inte bara gäller skogsindustrin är att de i princip stoppade all grundforskning och istället ägnade sig åt inavelsbeundran. Idag är de hopplösa, vilket vi kan se inom batteriteknik, AI, skogsindustrin etc. Listan kan göras lång.

Detta gör att norra och södra halvklotet i princip konkurrerar nu mer på lika villkor, samtidigt som marknaden krymper och fragimenteras från global till mer regional. Detta gör att hela skogsindustrin kommer genomgå en strukturellt stålbad, och jag skulle inte vara förvånad om industrin reduceras med 25% inom 5-10år.

Om ni skogsägare vill fortsätta kunna få betalt för ert virke måste skogsindustrin börja hitta nya affärsmodeller, annars hamnar ni i hur det ser ut i NWP USA eller i södra USA där skogspriserna är i botten eftersom det inte finns någon industri att sälja till. Bara i södra USA har avverkningen minskat med 50-60 miljoner gröna ton per år sedan 1997.

Att ni fick upp priserna var en sällan skådad ökning av färdiga produkter från skogsindustrin, idag ser situationen helt annorlunda ut.

Användarvisningsbild

Re: Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra dets

Vedproducent  
#897038Att det finns mer regnskog i dag än före 1970 skulle jag vilja ha en källa från. För 100 år sen var 14 procent av jordens landyta regnskog. I dag är det 7 procent. Samtidigt försvann 6,7 miljoner hektar orörd regnskog ifjol. Så det vore intressant att få lite mer fakta om påståendet att vi har mer regnskog i dag än före 1970.

Användarvisningsbild

Re: Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra dets

Peter_Högdahl  
#897050Sågverken gnäller över att det blivit dyrt virke men ändå gör dom miljonvinster så inte synd om dessa för 5 öre.
Måste kännas jobbigt när skogsägare äntligen får bra betalt för virke🌲

Användarvisningsbild

Re: Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra dets

bengt.a  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#897051Ja, och framförallt Stora som hållit ner priser på massaveden. Nya kanaler nu.

Avatar Fallback

Re: Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra dets

Engelthon  
#897056Jag såg att jag var lite otydlig med vilken regnskog som jag avsåg. Så jag får rätta till det mer precis med att säga Brasiliens regnskog.

Vedproducent, sök på skogshistoriska sällskapets årsskrift 2014, sid 84-91, Det finns mer utförliga rapporter på Portugisiska.

Avatar Fallback

Re: Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra dets

Engelthon  
#897057Priserna i USA:s sydstater ligger på 25 dollar för sågvirke av furu, 18 dollar för klenvirke och 7 dollar för massaved per grönt ton, vilket motsvarar 1 m3 fpb.

Leveransvirke ligger på cirka +20 dollar per grönt ton.

Trots att priserna är så låga stänger fabriker ner i en rasande takt.

I det nordvästra USA har det varit en kris sedan 1990-talet. Skogsindustrin har inte utvecklats och idag finns det ingen annan avsättning än export, eftersom fabrikerna inte har investerat på länge. När de sista stora träden lämnade området i slutet av 80-talet och början av 90-talet är det plantageskog med en rotationsperiod på 40 år och där flispriset för närvarande ligger runt 40 dollar per grönt ton.

Det har blivit ännu värre sedan Trump införde tullarna och samtidigt aviserade storskaliga investeringar i skogsindustrin och öppnandet av nationalskogar. Men vad ska produceras och till vem?

Samtidigt har det varit ett helt hav av stormar i EU:s skogspolitik som i slutändan inte kommer att ge skogsägarna mer pengar.

Maktbalansen är att skogsindustrin är beroende av skogsägarna och vice versa. Det har alltid skett en förskjutning i priskorrelationen mellan utbud och efterfrågan. Den här gången inkluderas en tredje faktor som tidigare inte inkluderades på samma sätt, och det är EU.

Detta har orsakat en snedvridning av priserna där risken för en kraftig prisökning för skogsägarna är överhängande. Det är inte bara priset på skogsråvaran utan också hur skogar och skogsmark värderas.

Personligen tror jag att det finns betydligt högre värden i skogen än vad den värderas till idag. Anledningen till att jag försöker få fram är att det är den valda tekniken som sätter gränserna.

Eftersom endast 40 % av massaveden blir produkter, förbränns resten för att producera energi för att producera massan. När massapriset sjunker blir det snabbt svårt att betala höga massapriser.

Jag tror man inte ska förvänta sig att priset på skogen kommer ligga kvar på dessa nivåer, utifrån som jag skriver flera aspekter.

Användarvisningsbild

Re: Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra dets

generationsskifte  
#897060Mycket bra text Fredrik, håller med i allt!

Användarvisningsbild

Re: Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra dets

skogshare  
#897110Vilka förutsättningar finns inte minst att konvertera energikrävande massa- och pappersfabriker med bestående lönsamhetsproblem och överspelad förädligsinriktning, som mekanisk massa till tidningspapper, till kostnadseffektiv produktion av de morgondagens nödvändiga produkter, vilka de än må vara?

Det är hög tid för stora, raska och framsynta kliv in i framtiden om vi ska klara av att ligga i den moderna, globala skogsindustrins framkant, vilket givetvis också är avgörande för skogsbrukets hållbara lönsamhet.

Avatar Fallback

Re: Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra dets

Engelthon  
#897424
skogshare skrev:Vilka förutsättningar finns inte minst att konvertera energikrävande massa- och pappersfabriker med bestående lönsamhetsproblem och överspelad förädligsinriktning, som mekanisk massa till tidningspapper, till kostnadseffektiv produktion av de morgondagens nödvändiga produkter, vilka de än må vara?

Det är hög tid för stora, raska och framsynta kliv in i framtiden om vi ska klara av att ligga i den moderna, globala skogsindustrins framkant, vilket givetvis också är avgörande för skogsbrukets hållbara lönsamhet.


Du har alldeles rätt, för om vi tar ett massafabrik, så blir ca: 40% pappersmassa, resten 60% eldasupp för att kunna producera energi och återvinning av kemikalier. De senaste 60åren har fokus legat på tre saker! Det ena att effektivisera, det andra minska miljöpåverkan och det tredje är att på olika sätt förbättra kvaliten på de 40%.

Det enda som igentligen som har skett på energisidan är en förbättrad energiefektivitet så man kan nå skälvförsörjning. Idag finns det inte så mycket mer att skruvapå. Man kan blöda ut lignin men det kostar oftast mer än vad man får in. Här spelar mass och energibalansen in.

Användarvisningsbild

Re: Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra dets

Sven Holmström  
#897490
Engelthon skrev:Det finns ett antal strukturella problem som man måste komma ihåg, annars blir skogen värdelös.

Det andra strukturella problemet är att skogsindustrin på norra halvklotet ständigt har pratat om världens efterfrågan på barrskogsfiber och på så sätt har den haft ett högre pris, detta har förändrats under lång tid, där skogsindustrin har haft en otroligt positiv prisutveckling sedan mitten av 1990-talet. Detta har stagnerat sedan 2020 och nu är det nästan i fritt fall.


Vilka priser tänker du då på? Jag har inte sett något som stöder vad du säger, men det kan ju säkert stämma på någonting. Frågan är vad?

Användarvisningsbild

Re: Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra dets

skogshare  
#897553
Engelthon skrev:
skogshare skrev:Vilka förutsättningar finns inte minst att konvertera energikrävande massa- och pappersfabriker med bestående lönsamhetsproblem och överspelad förädligsinriktning, som mekanisk massa till tidningspapper, till kostnadseffektiv produktion av de morgondagens nödvändiga produkter, vilka de än må vara?

Det är hög tid för stora, raska och framsynta kliv in i framtiden om vi ska klara av att ligga i den moderna, globala skogsindustrins framkant, vilket givetvis också är avgörande för skogsbrukets hållbara lönsamhet.


Du har alldeles rätt, för om vi tar ett massafabrik, så blir ca: 40% pappersmassa, resten 60% eldasupp för att kunna producera energi och återvinning av kemikalier. De senaste 60åren har fokus legat på tre saker! Det ena att effektivisera, det andra minska miljöpåverkan och det tredje är att på olika sätt förbättra kvaliten på de 40%.

Det enda som igentligen som har skett på energisidan är en förbättrad energiefektivitet så man kan nå skälvförsörjning. Idag finns det inte så mycket mer att skruvapå. Man kan blöda ut lignin men det kostar oftast mer än vad man får in. Här spelar mass och energibalansen in.


Under alltför för många år genomdrevs effektiviseringen inom skogsindustrin den ödesdigra enkla vägen genom enorm uppskalning av produktionsenheter inom såväl sågverks som massa- och papperssidan med inriktning på bulksortiment och samtidig strävan efter priskontroll på råvarusidan genom dominans. Ett tydligt typexempel är tidningspapper där pappersbruken i början av 2000-talet uppenbarligen slog i taket för effektiviseringspotentialen och något tiotal år senare störtdök efterfrågan på tidningspapper på grund av "nätets" intåg, vilket man tycker industrin borde ha kunnat förutses bättre. Till detta ska läggas att politikerna för att "hjälpa" den elintensiva delen av skogsindustrin under andra hälften av 1900-talet ansåg sig nödsakade att subventionera sagda industris energikostnader, vilket fick "lyckohjulet" att snurra ännu snabbare tills det i princip tog tvärstopp. Frågan är om och hur man nu på bästa sätt kan utnyttja "överspelade" fabriker till något bättre än monument över en tid som till stor del kännetecknades av kortsiktighet.

På miljösidan borde inte minst Södra framgångsrika satsning på syrgasblekning av massa ses som ett eftersträvansvärt exempel för övrig svensk massaindustri. Samtidigt finns säkert fortfarande stor potential för energieffektivisering och därmed också för minskning av koldioxidutsläpp  

Men av såväl långsiktiga lönsamhets-, klimat- och miljöskäl som på grund av den långsamma skogstillväxten på våra breddgrader, menar jag, att svensk skogsindustris huvudsakliga fokus nu måste ligga på den trämekaniska industrins kostnadseffektiva förädling av skogsråvaran till högvärdiga och långlivade produkter med stort kunskapsinnehåll. Gärna i systematiskt samarbete med starka internationella aktörer. Det handlar främst om produkter för global träbyggnation med massivt trä och  träbaserat skiv- och isoleringsmaterial, som både fortsätter att lagra kolet och samtidigt ersätter andra mer klimat-och miljöbelastande material. Här bör den långsiktiga lönsamhetspotentialen rimligtvis vara enorm. 

Användarvisningsbild

Re: Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra dets

Älgfoderodlare  
#897556En sån ny "innovation" är väl det här med "pressad" träfiber som kan / blir hårdare än stål ! Det vi skogsägare o även industrin bör fråga sig är väl då; - Går det att kombinera med andra mål o möjligheter / avsikter ? !
Kan produkten bli mer / få andra prestanda om man använder kärnvirke från alla barrträd ?
Skulle effekten av ett högre LSÅ gynna både denna "utveckling" o klimatet ?
Vad gör att BECCS inte verkar innefatta skogen, utan får detta enorma stöd till en teknik som man inte vet om den fungerar eller inte ? !
Skogen vet vi växer o binder CO2. Kanske dags att omvärdera synen på vad som är "riktig" skog o inte !
LSÅ o diameter är 2 helt skilda dimensioner idag !

Användarvisningsbild

Re: Virkespriserna har vaknat – nu måste industrin göra dets

Vedproducent  
#897569
Engelthon skrev:Jag såg att jag var lite otydlig med vilken regnskog som jag avsåg. Så jag får rätta till det mer precis med att säga Brasiliens regnskog.

Vedproducent, sök på skogshistoriska sällskapets årsskrift 2014, sid 84-91, Det finns mer utförliga rapporter på Portugisiska.

Det är ju inte sant på något vis det du säger att regnskogarna i Brasilien ökat sen 1970. Det du hänvisar till är att närmsta omgivningarna runt plantagerna har ökat med regnskog. Ja för att dom tvingats till det för att odla plantagen. Men Brasiliens regnskogar har minskat dramatiskt sen 1970. Cirka 1/5 del är borta eller nästan 80 miljoner hektar. Bifogar utvecklingen i länken. Scrolla ner så kan du följa utvecklingen från 1970. Så på inget vis korrekt det du skrivit om regnskogarna.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Amazonas_regnskog

Annons:
Stihl
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).