Väckte en björn som sov?
Våren 2021 skulle två estniska skogsföretag, Voore Mets och Lemeks Põlva, genomföra en avverkning. De hade fått avverkningstillstånd men någon gång i processen kom Estlands miljöverk och stoppade avverkningen. De hänvisade till fågeldirektivet och att häckande fåglar inte får störas under deras häckningsperiod. Beslutet blev att företagen skulle avvakta med avverkning till efter häckningsperioden.
Skogsföretagen gick i taket och ansåg att de hade rätten på sin sida. De stämde miljöverket för skadestånd och förlorade både i första och andra instans. När de överklagade till Estlands högsta domstol blev domarna osäkra på vad EU-rätten egentligen säger om saken. Så de skickade frågan vidare till EU-domstolen för ett så kallat förhandsavgörande.
Vad säger domen egentligen?
Om jag förstått rätt: Alla fåglar ska skyddas, inte bara hotade arter. Det räcker med att det finns ungefär 10 fågelpar per hektar för att avverkning ska kunna stoppas under häckningssäsongen (typiskt 15 april till 15 juli, men det kan variera). "Avsiktlig" skada tolkas brett. Även om syftet med avverkningen inte är att skada fåglar, så räknas det som "avsiktligt" om man "accepterar risken" att fåglar kan skadas. Och när man avverkar skog där man vet att fåglar häckar, då accepterar man ju den risken.
Gäller alla typer av avverkning – både kalhyggen och andra avverkningsformer. Det som kan vara knivigt är att EU-domstolen undvek att ta ställning till om "förebyggande av allvarlig skada på skog som egendom" kan motivera undantag från förbudet. Detta har att göra med att de estniska skogsbolagen i fråga aldrig ansökte om undantag.
Varför ska fåglar skyddas så hårt?
Bakom EU:s strikta fågelskydd ligger utvecklingen för antal fåglar i EU. Europas fågelpopulationer minskar kraftigt. Sedan 1980 har EU förlorat över 600 miljoner fåglar, och många arter minskar dramatiskt år för år.
Fåglar är också viktiga för skogsekosystemet – de äter skadeinsekter, sprider frön och bidrar till den biologiska mångfalden. När fågelbestånden minskar påverkas hela naturens balans.
Häckningssäsongen är kritisk eftersom det är då fåglarna är som mest sårbara. Störningar under denna period kan få hela årskullar att misslyckas, vilket accelererar populationsminskningen enligt expertis.
EU:s fågeldirektiv från 1979 (uppdaterat 2009) var ett försök att stoppa denna utveckling genom att skydda alla naturligt förekommande fågelarter – inte bara de som redan är hotade. Tanken är att det är bättre att förebygga än att reparera när det är för sent.
Problemet för skogsbruket är att detta skydd nu tolkas mycket brett av EU-domstolen. Även "vanlig" skogsavverkning som inte syftar till att skada fåglar kan stoppas om den riskerar att störa häckande fåglar. Det räcker att man "accepterar risken" för störning – vilket man gör när man avverkar skog där man vet att fåglar häckar.
Vad betyder detta i förlängningen?
Beslutet i EU-domstolen är prejudicerande, det finns ingen högre instans så domen kan inte överklagas. Troligt är därför att domen kommer förändra avverkningssäsongen, speciellt då under häckningssäsong. Så frågan är om detta blir en form av “history repeating” givet att det bara för typ 50 år sedan var mer eller mindre praxis att inte avverka under vår och sommar?
EU-domstolen duckade i frågan av undantag, primärt för att skogsbolagen i fråga aldrig ansökt om sådana undantag. Men i domen som går man igenom lite hur undantagen är tänkta att användas och frågan är om detta inte är mer av “force majeure” än allmänna undantag. Detta givet att listade undantag kan vara för allmänhetens hälsa och säkerhet, för att förhindra allvarlig skada på grödor, boskap, skogar, fiske och vatten samt att skydda flygsäkerheten.
Som sammanfattning så ser det alltså ut som att avverkningar generellt kommer minska i omfattning mellan 15 april och 15 juni. Detta kommer i så fall att öka trycket rejält på vinteravverkningarna och kommer ställa ökade krav för lagring av virke på industri. Det kommer förändra spelplanen för skogsentreprenörer som idag kanske endast planerar för tjällossning och semester.
Tittar vi på hur det var på 1970-talet så tror jag det var ganska vanligt att avverkningsresurserna ställdes om till röjning och plantering under denna period. Tror vi på att detta kommer bli vanligt igen?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
