Högsta rotnettot på 68 år? Kanske bara 28 år ARTIKEL
Postat: mån 09 sep 2024, 15:06
Danske Bank hävdar i sitt senaste nyhetsbrev idag att vi nu ser de högsta rotnettopriserna på 47 år, eller kanske till och med 68 år. Detta påstående bygger på en optimistisk tolkning av dagens virkespriser och missar att skogsägarnas faktiska vinster inte nödvändigtvis är bättre idag än för något eller några årtionden sedan. Än mer anmärkningsvärt är att banken, genom sina egna beräkningar, går så långt som att påstå att vi kanske upplever det högsta rotnettot på 68 år. Detta är en slutsats som inte stämmer överens med den data som finns tillgänglig från Skogsstyrelsen.
Rotnettovärden som talar emot bankens påstående
En snabb granskning av Skogsstyrelsens statistik (som banken använt) visar tydligt att rotnettopriserna inte är de högsta på 47 år (och inte heller då 68 år). Faktum är att rotnettot var högre så sent som 1995, då det låg på 298 SEK/m³f pb. Detta kan jämföras med det preliminära rotnettot för 2023, som ligger på 284 SEK/m³f pb – vilket är lägre än nivån 1995. Så hur kan banken påstå att vi ser de högsta priserna på 47 år, när statistiken klart visar att det bara är 28 år sedan vi senast såg högre rotnettopriser?
Banken anger att de antar att priserna stigit ytterligare sedan den senaste statistiken från Skogsstyrelsen. Detta är troligtvis sant men å andra sidan så finns inte denna statistik ännu och att då “klämma till” med superlativ känns konstigt. Den data som banken använder är “Avverkningens ekonomiska värden” som är ej officiell statistik från Skogsstyrelsen. Den finns att titta på själv i deras statistikdatabas: https://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/s ... fc8082735d
Något som också är värt att nämna är att Danske Bank säger att virkespriserna troligtvis generellt var högre förr i tiden då Skogsstyrelsen blandade in inte bara leveransvirke utan också rotposter. Så kan vara fallet, men Danske Bank glömmer bort att nämna att Skogsstyrelsen uttryckligen skriver att intäkter för GROT lagts på alla priser från och med 1991. Rätt måste vara rätt.
Historiska toppar och kortsiktig psykologi
Danske Banks strategi tycks vara att fokusera på psykologin kring dagens marknad, där de hoppas skapa en bild av exceptionellt höga priser för att uppmuntra till ökad avverkning. Detta märks tydligt i början av nyhetsbrevet som avhandlas ovan men också under kapitlet “Råd till skogsägare” som antyder att toppen är nådd och det gäller att smida medans järnet är varmt. Men den långsiktiga analysen visar att dagens priser inte är så höga som banken påstår. Det är lätt att låta sig lockas av uttalanden om historiska rekordnivåer, men dessa måste alltid ställas i relation till tidigare toppar och den faktiska lönsamheten för skogsägare.
Skogsägarna måste också vara medvetna om att sådana överdrivna påståenden kan leda till att man fattar beslut baserade på en förskönad bild av verkligheten. Historien visar att kortsiktiga pristoppar ofta följs av nedgångar, och dagens rotnettopriser ger ingen anledning att tro att vi befinner oss i en helt unik marknadssituation.
Vad statistiken egentligen visar
Om vi tittar på återstående värde, som bättre speglar den faktiska lönsamheten för skogsägare, är det tydligt att vi knappast ser rekordvinster idag. Återstående värde för 2023 är 219 SEK/m³f pb, nästan exakt samma nivå som 2011 då det var 222 SEK/m³f pb. Det betyder att lönsamheten för skogsägare i reala termer inte är bättre nu än för 12 år sedan, och det underminerar bankens påstående om historiskt höga priser. Återstående värde är de pengar som finns kvar när avverkningen gjorts samt återplantering mm av hygget.
Sammanfattning: Kritisk granskning behövs
Bankens påstående om de högsta rotnettopriserna på 47 eller till och med 68 år är helt enkelt inte korrekt utifrån den tillgängliga statistiken. Faktum är att vi såg högre rotnettopriser för bara 28 år sedan, och dagens prisnivåer bör sättas i sitt rätta sammanhang. Skogsägare måste vara försiktiga med att låta sig påverkas av den kortsiktiga psykologin på marknaden och istället fatta beslut baserat på en mer noggrann analys av historiska trender och verklig lönsamhet.
Skogsstyrelsen statistik visar att rotnettot varit större än 2023 åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1957, 1995, 1976 och 1958. Vidare visar statistiken att det återståendet värdet varit större åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1995, 1957, 1976, 1958, 1997, 1961, 1998, 1996, 1994 och 2011.
Faktum kvarstår enligt statistiken, det återstående värdet, alltså vinsten till skogsägaren, är i en sjunkande trend och har så varit under en längre tid. Detta är viktigt att skogsägare har med sig i sin vardag. Tvärtemot Danske Bank kan man säga att virkespriserna utvecklats positivt den senaste tiden men det är inte mer än rätt. Efter att ha haft Europas lägsta virkespriser i decennier så ska priserna upp, och förbli där. Ett nytt prisgolv istället för en tillfällig pristopp! Det är helt enkelt fullkomligt rimligt.
Rotnettovärden som talar emot bankens påstående
En snabb granskning av Skogsstyrelsens statistik (som banken använt) visar tydligt att rotnettopriserna inte är de högsta på 47 år (och inte heller då 68 år). Faktum är att rotnettot var högre så sent som 1995, då det låg på 298 SEK/m³f pb. Detta kan jämföras med det preliminära rotnettot för 2023, som ligger på 284 SEK/m³f pb – vilket är lägre än nivån 1995. Så hur kan banken påstå att vi ser de högsta priserna på 47 år, när statistiken klart visar att det bara är 28 år sedan vi senast såg högre rotnettopriser?
Banken anger att de antar att priserna stigit ytterligare sedan den senaste statistiken från Skogsstyrelsen. Detta är troligtvis sant men å andra sidan så finns inte denna statistik ännu och att då “klämma till” med superlativ känns konstigt. Den data som banken använder är “Avverkningens ekonomiska värden” som är ej officiell statistik från Skogsstyrelsen. Den finns att titta på själv i deras statistikdatabas: https://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/s ... fc8082735d
Något som också är värt att nämna är att Danske Bank säger att virkespriserna troligtvis generellt var högre förr i tiden då Skogsstyrelsen blandade in inte bara leveransvirke utan också rotposter. Så kan vara fallet, men Danske Bank glömmer bort att nämna att Skogsstyrelsen uttryckligen skriver att intäkter för GROT lagts på alla priser från och med 1991. Rätt måste vara rätt.
Historiska toppar och kortsiktig psykologi
Danske Banks strategi tycks vara att fokusera på psykologin kring dagens marknad, där de hoppas skapa en bild av exceptionellt höga priser för att uppmuntra till ökad avverkning. Detta märks tydligt i början av nyhetsbrevet som avhandlas ovan men också under kapitlet “Råd till skogsägare” som antyder att toppen är nådd och det gäller att smida medans järnet är varmt. Men den långsiktiga analysen visar att dagens priser inte är så höga som banken påstår. Det är lätt att låta sig lockas av uttalanden om historiska rekordnivåer, men dessa måste alltid ställas i relation till tidigare toppar och den faktiska lönsamheten för skogsägare.
Skogsägarna måste också vara medvetna om att sådana överdrivna påståenden kan leda till att man fattar beslut baserade på en förskönad bild av verkligheten. Historien visar att kortsiktiga pristoppar ofta följs av nedgångar, och dagens rotnettopriser ger ingen anledning att tro att vi befinner oss i en helt unik marknadssituation.
Vad statistiken egentligen visar
Om vi tittar på återstående värde, som bättre speglar den faktiska lönsamheten för skogsägare, är det tydligt att vi knappast ser rekordvinster idag. Återstående värde för 2023 är 219 SEK/m³f pb, nästan exakt samma nivå som 2011 då det var 222 SEK/m³f pb. Det betyder att lönsamheten för skogsägare i reala termer inte är bättre nu än för 12 år sedan, och det underminerar bankens påstående om historiskt höga priser. Återstående värde är de pengar som finns kvar när avverkningen gjorts samt återplantering mm av hygget.
Sammanfattning: Kritisk granskning behövs
Bankens påstående om de högsta rotnettopriserna på 47 eller till och med 68 år är helt enkelt inte korrekt utifrån den tillgängliga statistiken. Faktum är att vi såg högre rotnettopriser för bara 28 år sedan, och dagens prisnivåer bör sättas i sitt rätta sammanhang. Skogsägare måste vara försiktiga med att låta sig påverkas av den kortsiktiga psykologin på marknaden och istället fatta beslut baserat på en mer noggrann analys av historiska trender och verklig lönsamhet.
Skogsstyrelsen statistik visar att rotnettot varit större än 2023 åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1957, 1995, 1976 och 1958. Vidare visar statistiken att det återståendet värdet varit större åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1995, 1957, 1976, 1958, 1997, 1961, 1998, 1996, 1994 och 2011.
Faktum kvarstår enligt statistiken, det återstående värdet, alltså vinsten till skogsägaren, är i en sjunkande trend och har så varit under en längre tid. Detta är viktigt att skogsägare har med sig i sin vardag. Tvärtemot Danske Bank kan man säga att virkespriserna utvecklats positivt den senaste tiden men det är inte mer än rätt. Efter att ha haft Europas lägsta virkespriser i decennier så ska priserna upp, och förbli där. Ett nytt prisgolv istället för en tillfällig pristopp! Det är helt enkelt fullkomligt rimligt.