Förslag för att öka kolsänkan i den svenska skogen

Skogsstyrelsen släpper idag en rapport där de tillsammans med SLU har simulerat kolsänkan i skogen vid ett antal åtgärder. Det är simuleringar som gjorts av SLU i datorprogrammet Heureka. Skogsstyrelsen är mycket tydliga med att detta är ett kunskapsunderlag och att inte Skogsstyrelsen lämnar detta som förslag. Även om de inte vill kalla det förslag (det är nog politiskt hett att göra det) så är det de facto förslag och de är dessutom intressanta att diskutera vidare.

Anledningen till att rapporten tagits fram är enligt Skogsstyrelsen det regeringsuppdrag som finns om åtgärder för att öka den skogliga kolsänkan. Underförstått torde det handla om EU:s klimatlag som tar avstamp i FN:s klimatkonvention. I denna kontext handlar det då om markanvändningssektorn och det som brukar kallas LULUCF. Här finns nyligen nya mål till 2030 som innebär att kolsänkan måste öka i Sveriges skogar.

Skogsstyrelsen har totalt tagit fram sju stycken scenario eller förslag på ökad kolsänka och jämför dessa med dagens skogsbruk (BAU, Business As Usual). De är som följer:

1. Halvera viltskadorna på ungskog ner till 5 %.
2. Förlängd omloppstid genom att höja lägsta slutavverkningsålder med 30 %.
3. Tre gånger högre areal föryngrad med björk
4. Öka andelen hyggesfritt skogsbruk från 4 till 25 %.
5. Öka skogsgödslingen 4,5 ggr till 150.000 ha/år
6. Fördubbla arealen naturvårdsavsättningar.
7. Minska den årliga avverkningen med 10 %.

Effekten av de olika åtgärderna syns i stapeldiagrammet nedan. Ökad kolsänka brukar oftast representeras av ett ökat minusvärde men här är det tvärtom eftersom man relaterar till effekten jämfört med BAU (positiva staplar är ökad kolsänka jämfört med idag).



Naturligtvis finns det en hel hoper med osäkerheter gällande dessa resultat. Främst verkar det handla om att det så kallade markkolet inte tagits med i denna rapport och eftersom majoriteten av kolsänkan i skogen kan finnas i marken så blir det vanskligt att dra alltför stora slutsatser.

Utöver detta så ser man i diagrammet att den åtgärd som ger mest effekt är höjd ålder för slutavverkning tätt följt av minskad avverkning. I teorin är det också en enkel åtgärd att genomföra. Problemet finns i att det under en period kommer minska virkesflödet från skogen. Man skulle kunna säga att det skulle krävas några år att “bygga om” den svenska skogen för att den ska anpassas åldersmässigt för en högre slutavverkningsålder.

Rapporten tar upp att störst effekt skulle detta ha för virkesflödet i Svealand och Götaland. Men tittar man på Riksskogstaxeringen så kan det finnas utmaningar även i norra Sverige (se diagrammet nedan).



Det finns otroligt mycket att diskutera kring detta. Man skulle kunna börja med den klassiska tesen om tillgång och efterfrågan. Troligtvis är det så att en minskad avverkning skulle öka virkespriserna när tillgången sjunker. Sveaskog kan vara ett bra exempel på detta som nu minskat sin avverkning men tjänar ändå minst lika mycket pengar.

Men det finns också andra aspekter att diskutera om detta. Hur starkt är det så kallade samhällskontraktet inom politiken? Alltså, hur benägen skulle Sveriges riksdag vara att ändra lägsta slutavverkningsålder? Hur viktigt är det att följa LULUCF? Är det till och med så att Sveriges skogar skulle kunna bli en kolkälla och Sverige som land skulle betala “böter” för att följa nivåerna?

Och då har vi inte diskuterat de övriga åtgärderna. Vad tycker du?

Ålder för avverkning är delvis ett trubbigt verktyg, På min mark här i Norrbotten så har några väl gödslade granar blivit på gränsen till övergrova när de avverkades vid en ålder av 46 år det grövsta av dem var då 54 cm i stubbskäret och höjden 20-22 meter.
Om man genomför detta så kommer det krävas stora investeringar vid sågverken för att få till en utrustning som anpassas till grövre dimensioner.
Det var på tapeten för sisådär 14 år sedan att avverkningsåldern skulle sänkas, vilket jag såg fram emot och lät då helikoptergödsla 22 Ha.
Men med iaf ett drygt 50 tal bestånd så är det väl alltid något som passar in i de för tillfället rådande politiska vindarna. "Que sera sera"

Överst på Skogsstyrelsens förslag till ökad kolsänka bör givetvis stå:

Optimal, ståndortsanpassad och hållbar skogs- och gagnvirkesproduktion (koldioxidupptagning) under produktionsmässigt optimala omloppstider".

Detta förutsätter framförallt optimal bestockning per hektar fram till slutavverkning/föryngringsavverkning.

En ytterligare punkt, som jag menar, bör finnas med bland Skogsstyrelsens förslag är:

"Ökat fokus på produktion av ändamålsenlig råvara för långlivade produkter, som både kan fortsätta att lagra kolet och ersätta energikrävande/miljöbelastande material."

Det vore verkligen på tiden med en sådan anpassning och för att dessutom optimalt kunna tillvarata sidoutbytena.

Finns inget som talar för att övergrov gran tillför något vare sig i skogsindustrin eller vid avverkningarna.
På bördigare marker är det bättre med stamtäta bestånd som håller en måttlig avsmalning och ger ett högt timmerutbyte.
Rötan är oftast faktorn som ställer till ambitionerna att öka slutåldern i granskogen, snarare bättre att slutavverka i normal tid och få igång ny produktiv skog som växer och lagrar in ännu mer växthusgaser som kan användas till att ersätta fossilbaserade råvaror.
Att minska avverkningarna akut under en 30 års period i de nordiska länderna är vad jag förstår EUs huvudspår för att Europa i övrigt skall kunna fortsätta släppa ut som förut.
Akuta lösningar på ett långsiktigt problem…😉

Frågan är ju just hur grov skogen blir i stamtäta bestånd under "normala" omloppstider respektive under optimal omloppstider med avseende på produktion och koldioxidupptagning. I det senare fallet finns definitivt anledning åtminstone för vissa sågverk att som bland annat i Tyskland - anpassa sig till övergrovt timmer. Med stamtäta bestånd menar jag för gran 800 -1100 och för tall och björk 600 - 800 stammar/hektar

Sedan håller jag med om att risken för röta måste ses som en befogad begränsningsfaktor.

Det här med "övergrovt" timmer är ett svenskt eller möjligen nordiskt påhitt. Överallt annars i Världen verkar man anse att timmer är bättre ju grövre det är. Högre sågutbyta och ofta väl så bra kvalité. Det finns utmärkt sågteknik för att såga grov stock men det passar helt enkelt inte in hos svenska, upptrimmade bulksågverk. Bli volymerna grovt timmer tillräckligt stora så kan man ju tänka att det skapas affärsmöjligheter för nya grovsågverk?

”Svenska upptrimmade bulksågverk”

Det gäller att förfula sågverken så mycket det går!

Såga sågverk? 😀

Nej, men stärk sågverken genom bland annat optimalt råvaruutnyttjande. Varför flisa ner eller skicka fina sidoutbyten vidare? En extra linje för dessa behöver knappast gå ut över vidareförädlingen av centrumutbytena. Bulksågverk har sällan varit en långsiktigt hållbar affär.

"Förlängd omloppstid genom att höja lägsta slutavverkningsålder"

Absolut nödvändigt, dom enda som kan vara emot är väl kortsiktiga aktieägare i skogsindustrin.

Vi måste backa hela bandet några steg. Mindre bulk, längre omloppstider, högre virkespriser, mer småskalighet osv osv. Sköta skogen på tyskt vis och inte stordrift a'la eukalyptusplantager i Brasilien.

Då lagrar vi mer kol och skogsägarna kommer få ett högre värde på sin skog.

Förlängd omloppstid är nog inte lösningen.

En av alla lösningar är å avverka i tid.
De kan variera väldigt mycke.

Ståndortsanpassning å avverkning av skog som är fel ståndortsanpassad å föryngra de me rätt trädslag är nog åt rätt håll.

Tall på rätt mark går ju å överhålla ordentligt.

Gran på fel mark bör ju plockas väck å föryngras me rätt trädslag.

Lyckade granföryngringar på bra bonitet finns ju ingen som helst anledning att hålla mycke över den lägsta avverkningsålder. Förutsatt att den är rätt skött. Är den inte rätt skött å rötan ( som är inkörsport till de mesta) tar överhand så bör de snarast föryngras me "rätt" trädslag.

Sen är de ju så att en bra skötsel i skogen utgår ju från att skogsägare kan tjäna pengar över tid å även har råd att sköta den så att kommande generationer ochså har möjlighet till de.

Mycke kommer säkerligen å gå åt skogen framöver.
Frågan är va som blir bra å va som blir dåligt?

Mycke småskaligt skogsbruk kräver ju aktiva skogsägare.
Dessutom sänker de ju troligtvis flödet.
Inget som gynnar den enskilda skogsägaren om inte denne fokuserar på att sälja direkt till kund.

Inget som ja är intresserad av allafall.

Ja har kopplat in mindre aktörer i min försälj ing vid några tillfällen å de har ju inte höjt priset precis.

Nää,, småskaligt arbete blir dyrt å ingen vill betala så de ser ja som uteslutet.

Det är klart att klimatvänligt blir de ju om man nu tror att det är bäst att nuvarande skog får bli orörd.

Det är ju ingen tvekan att på kort sikt är det mest klimatsmart att nuvarande skog står orörd.