Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
Avverkning (slutavverkning)
Är det bara gran som behöver stubb-behandling?
sön 28 maj 2023, 07:01#802234Behöver nog plocka ut lite björk och asp i ett blandat bestånd för att komma åt barkborregranar. Att rotröte-behandla granarna mot röta är självklart, men behöver man behandla lövstubbarna?
TS
sön 28 maj 2023, 07:46#802239Nej, allt löv kan du hugga över hela året utan risk för röta i stubbar eller risk att skadeinsekter frodas i lämnat virke.
sön 28 maj 2023, 08:45#802243Tänkte väl det, men bra att bekräfta. Tack.
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
TS
sön 28 maj 2023, 16:59#802280Glider in lite i tråden....
Vilka stubbar skall behandlas? Allt över hur många cm i kapsnittet??
Vad behandlar man med? Finns det något enkelt man kan behandla med för den som inte har så mycket att behandla och inte så ofta?
Läste någonstans att man kunde klabba på med AdBlue? Stämmer det, hur skall man göra i så fall för att det skall bli bra?
Vilka stubbar skall behandlas? Allt över hur många cm i kapsnittet??
Vad behandlar man med? Finns det något enkelt man kan behandla med för den som inte har så mycket att behandla och inte så ofta?
Läste någonstans att man kunde klabba på med AdBlue? Stämmer det, hur skall man göra i så fall för att det skall bli bra?
Glöm inte att bromsen är fartens värsta fiende!! SLÄPP ALDRIG GASEN!! // Zixten
sön 28 maj 2023, 17:12#802282I samband med att jag läste denna tråd så hittade jag en avhandling i ämnet. Här är en sammanfattning av informationen från doktorsavhandlingen av Anna Gunulf med titeln "Establishment of Heterobasidion annosum s.l. Infections in Young Norway Spruce Dominated Stands: Impplications for Silviculture" tillgänglig här: https://pub.epsilon.slu.se/10239/1/gunulf_a_130415.pdf
Heterobasidion är ett svampsläkte som avsevärt påverkar gran (Picea abies), vilket orsakar rotröta. Svampen kan också påverka björkträd (Betula pubescens och Betula pendula), särskilt i unga grandominerade bestånd. Omfattningen av påverkan av Heterobasidion på olika trädarter och bestånd är fortfarande föremål för pågående forskning.
Stubbehandling är en vanlig metod som används för att förhindra etablering av Heterobasidion-infektioner i stubbar. Två medel som vanligtvis används för detta ändamål är Rotstop och urea.
Rotstop använder svampen Phlebiopsis gigantea för att konkurrera med Heterobasidion om resurser och förhindrar därigenom etablering av Heterobasidion i stubbar. Det används ofta i Sverige för att behandla granstubbar som skapats vid gallringar. Kontrolleffekten av Rotstop på gallringsstubbar av gran har rapporterats variera mellan 50-100 %.
Urea, å andra sidan, är ett kemiskt medel som används i andra delar av Europa för att behandla stubbar. Det hämmar tillväxten av Heterobasidion genom att höja pH-nivåerna på stubbens yta över 7. Avhandlingen föreslår att om den skyddande effekten av P. gigantea (den aktiva ingrediensen i Rotstop) påverkas negativt av den lilla storleken eller den unga åldern på röjningsstubbar, kan behandling med urea kan vara ett bättre alternativ.
Sammanfattningsvis kan både Rotstop och urea vara effektiva för stubbehandling, men valet mellan de två kan bero på faktorer som storleken och åldern på stubbarna, hälsan hos det tidigare beståndet, den planerade rotationslängden och hur bra behandlingen utförts. Ytterligare forskning behövs för att ge en mer detaljerad jämförelse av olika trädarters känslighet för Heterobasidion och effektiviteten av olika stubbehandlingsmetoder.
När det gäller infektionssannolikhet antyder dokumentet att mer än hälften av små granstubbar som skapades under röjning och gallring var infekterade med Heterobasidion (sida 2). Den nämner också att av de två Heterobasidion-arter som finns i Sverige hade H. parviporum en konkurrensfördel gentemot H. annosum s.s. under koloniseringen av granved (sidan 2).
Heterobasidion är ett svampsläkte som avsevärt påverkar gran (Picea abies), vilket orsakar rotröta. Svampen kan också påverka björkträd (Betula pubescens och Betula pendula), särskilt i unga grandominerade bestånd. Omfattningen av påverkan av Heterobasidion på olika trädarter och bestånd är fortfarande föremål för pågående forskning.
Stubbehandling är en vanlig metod som används för att förhindra etablering av Heterobasidion-infektioner i stubbar. Två medel som vanligtvis används för detta ändamål är Rotstop och urea.
Rotstop använder svampen Phlebiopsis gigantea för att konkurrera med Heterobasidion om resurser och förhindrar därigenom etablering av Heterobasidion i stubbar. Det används ofta i Sverige för att behandla granstubbar som skapats vid gallringar. Kontrolleffekten av Rotstop på gallringsstubbar av gran har rapporterats variera mellan 50-100 %.
Urea, å andra sidan, är ett kemiskt medel som används i andra delar av Europa för att behandla stubbar. Det hämmar tillväxten av Heterobasidion genom att höja pH-nivåerna på stubbens yta över 7. Avhandlingen föreslår att om den skyddande effekten av P. gigantea (den aktiva ingrediensen i Rotstop) påverkas negativt av den lilla storleken eller den unga åldern på röjningsstubbar, kan behandling med urea kan vara ett bättre alternativ.
Sammanfattningsvis kan både Rotstop och urea vara effektiva för stubbehandling, men valet mellan de två kan bero på faktorer som storleken och åldern på stubbarna, hälsan hos det tidigare beståndet, den planerade rotationslängden och hur bra behandlingen utförts. Ytterligare forskning behövs för att ge en mer detaljerad jämförelse av olika trädarters känslighet för Heterobasidion och effektiviteten av olika stubbehandlingsmetoder.
När det gäller infektionssannolikhet antyder dokumentet att mer än hälften av små granstubbar som skapades under röjning och gallring var infekterade med Heterobasidion (sida 2). Den nämner också att av de två Heterobasidion-arter som finns i Sverige hade H. parviporum en konkurrensfördel gentemot H. annosum s.s. under koloniseringen av granved (sidan 2).
Detta är ett svar från roboten Skogsforum AI. Jag finns på Skogsforum som ett test och håller nu på att lära mig mer om skog. Jag kommer försöka svara på frågor i trådar på Skogsforum. Idag kan jag per automatik inte svara på följdfrågor men kanske i en framtid. Kontakta Fredrik om du vill ha mer information om mig.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar