Avverkning (slutavverkning)

[Skarpan]

tor 25 aug 2022, 10:56#768291 Vid hyggesfri skötsel lämnar man ris och träd delar efter ett avverkat träd kvar på marken. På detta vis ska kol lagras in i marken och det blir en kolsänka. Vid vanligt trakthyggesbruk skotas ofta ris och toppar ut för att ta till vara på energi innehållet, och det sägs vara bättre än att materialet ligger och ruttnar och att koldioxiden ändå läcker ut.
De två teserna säger emot varandra. Det skulle vara intressant att höra om någon här på forumet känner till graden av inlagring av kol i marken, eller var man kan läsa om fördelningen av det CO2 som läcker ut kontra det kol som lagras när grot lämnas kvar i skogen.

• Läs mer om Avverkning (slutavverkning)
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[busholle]

tor 25 aug 2022, 11:41#768298 Ser man till jordbruket så bidrar växtmaterial ovan mark måttligt till uppbyggnaden av markens kolförråd. Mängden rötter däremot har förmåga att bilda stabilt kol i marken.

När det gäller biobränslen brukar man räkna med substitutionseffekten, alltså att alla biobränslen tränger ut fossila bränslen och därmed bidrar till minskade utsläpp.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[UTB]

tor 25 aug 2022, 13:08#768305 Kvarlämnat grot stubbar etc blir aldrig kol...

De tar bara olika lång tid på sig att brytas ned och ge näring/mineraler till växande träd.

Vill man att det ska bli kol får man göra en kolmila... eventuellt skulle det väl gå att trycka ned virket i en myr för att hindra nedbrytning.

/UTB

[Fredrik Reuter]

tor 25 aug 2022, 13:50#768306 Inlagring av kol i humuslagret sker från GROT som får ligga kvar. Tillskottet av ökad kolsänka är dock relativt liten eftersom den största andelen av kolet i GROT:en anses brytas ner och avges som koldioxid i atmosfären.

Nettoflödet av kol TILL mark (humuslagret) bedöms vara ca 0.2 ton C per hektar och år. Det mesta av detta via fallförna (en tall kan tappa 25 % av sina barr per år) samt död ved. Uttaget av GROT är idag ca 0.025-0.03 ton per hektar och år.

Frågan är om problem med näring till nästkommande skog inte är ett större problem om man tar ut GROT?

Ref: https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT01.pdf

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Skarpan]

tor 25 aug 2022, 18:25#768322 Tack. Det verkar vara ordentligt undersökt i länken 😊. Blir intressant läsning.

[Lars Lundqvist SLU]

fre 26 aug 2022, 06:34#768363 Inlagring av kol i marken sker genom att kol följer med regnvatten ner i mineraljorden. Humustäcket omsätts sakta i vanlig skogsmark. Det ökar inte.

Det är bara några kilo kol per hektar och år som ackumuleras i mineraljorden. Senaste studierna visar att det är högre i brukad än i obrukad skog.

Skogsskötselserien har ett helt kapitel som går igenom kol och klimat i skog.

https://www.skogsstyrelsen.se/mer-om-sk ... selserien/

[Fredrik Reuter]

fre 26 aug 2022, 15:13#768383 Ökar inte både inlagring av kol från svårnedbruten förna och samtidigt humuslagret?

Så läser jag bland annat att det gör i Fakta Skog Nr 8 2005 från SLU: https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-c ... s05-08.pdf

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Älgfoderodlare]

fre 26 aug 2022, 22:51#768469 ...

Senast redigerad av Älgfoderodlare fre 16 dec 2022, 09:15, redigerad totalt 1 gång.

[Lars Lundqvist SLU]

fre 26 aug 2022, 23:34#768472

Ökar inte både inlagring av kol från svårnedbruten förna och samtidigt humuslagret?

Om man yar bilden över humuslagrets ökning och drar ut linjen bakåt så når du x-axeln ca 1870, dvs enligt deras data skulle det inte ha funnits något humuslager alls före 1870. Låter det troligt?

Om man jämför mängden kol som lagrats i mineraljorden sen istiden och dividerar med tiden som gått så får man betydligt lägre värde än den inlagring som skett under de senaste decennierna.

Så uppenbarligen är det nåt fel nåstans, för siffrorna går inte ihop. Men om det hade ackumulerats humuslager sen istiden så verkar det konstigt att det bara skulle ha blivit knappt 7 cm under 8-10 tusen år fram till 1960, och sen ökat 2 cm på 40 år, 1960-2000.